EuroHealthNet

EuroHealthNet
Typ	Icke-vinstdrivande partnerskap
Grundad	1996
Huvudkontor	Staden Bryssel , Belgien
Område som betjänas	Europa
Inkomst	999 000 euro (2021)
Hemsida	www .eurohealthnet .eu

EuroHealthNet är ett ideellt partnerskap av organisationer, byråer och lagstadgade organ som arbetar för att bidra till ett hälsosammare Europa genom att främja hälsa och jämlikhet i hälsa mellan och inom europeiska länder. EuroHealthNet främjar hälsa genom sitt partnerskapsramverk genom att stödja medlemmarnas arbete i EU och associerade stater genom policy- och projektutveckling, nätverk och kommunikation.

Organisation

Nätverkets kontor har funnits i Bryssel sedan 1996 och personalen har erfarenhet av att samarbeta med EU:s institutioner , beslutsfattare och ett stort antal intressenter från offentliga myndigheter, civilsamhället, företagssektorn och akademin. EuroHealthNet har kopplingar till nationella och regionala regeringar, såväl som med de europeiska institutionerna, och därför en god förståelse för hur bevis och information om jämlikhet i hälsa kan införas i nuvarande politiska agenda.

Sekretariatet med ett tiotal anställda är baserat i Bryssel och stödjer partnerskapet, som verkar i tre nära sammanlänkade plattformar:

PRAKTISK EuroHealthNet
EuroHealthNet POLICY
EuroHealthNet FORSKNING

Skillnader i hälsa och ojämlikheter i Europa

Ojämlikhet i hälsa kan definieras som "systematiska skillnader i hälsa mellan sociala grupper" och befolkningar. Ojämlikheter i hälsa, å andra sidan, är orättvisa, "undvikbara ojämlikheter" mellan befolkningar inom och mellan länder. WHO:s kommitté för hälsans sociala bestämningsfaktorer konstaterade att den sociala gradienten – systematiska skillnader mellan befolkningar – var orättvis; "att döda människor i stor skala".

Det kanske tydligaste exemplet på ojämlikhet i hälsa kan ses i medellivslängden . Skillnaden mellan förväntad livslängd vid födseln kan variera med över ett decennium mellan EU:s medlemsländer. Till exempel 2012 är den förväntade livslängden vid födseln för svenska män 81 år, medan ett barn som föds i Litauen kunde förvänta sig att bara leva till 68.4. När det gäller friska levnadsår (levnadsår utan betydande funktionsnedsättning) är klyftan ännu större, med estniska män födda 2012 förutspås ha 18,4 färre friska levnadsår än sina maltesiska motsvarigheter. Dessa skillnader i förväntad livslängd existerar inte bara på makroskala, utan kan ses ända ner till grannskapsnivå, med skillnader som sträcker sig in i årtionden. Sådana skillnader finns över hela världen, med forskning som tittar på demografi och förbättrar livslängden.

EU:s hälsopolitik

Europeiska unionens (EU) arbete sedan 1992 då specifika kompetenser för folkhälsa inkluderades i Maastrichtfördraget . Men som nämnts ovan finns det fortfarande stora skillnader i hälsa mellan och inom alla länder i EU, och en del av dessa ojämlikheter ökar. EU -institutionerna bidrar till att minska ojämlikheter i hälsa över hela den sociala gradienten genom en mängd olika strategier, policyer, program och initiativ som påverkar de socioekonomiska bestämningsfaktorerna för hälsa.

Hälsoprogrammen, det senaste 2014–2020, är ett av kommissionens främsta instrument för att genomföra politik som syftar till att minska ojämlikhet i hälsa. 2009 insåg Europeiska kommissionen utmaningarna och vikten av att minska ojämlikheter i hälsa. I juni 2010 antog EU sin nya strategi - Europa 2020 : En strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Dokumentet beskriver den föreslagna ekonomiska, sociala och miljömässiga utvecklingen för EU under de kommande 10 åren. Även om strategin inte direkt tar upp ojämlikheter i hälsa, erkänner den tydligt behovet av att bekämpa ojämlikheter som en förutsättning för tillväxt och konkurrenskraft. EU har verkligen förbundit sig att lyfta 20 miljoner människor ur fattigdom till 2020. Detta kommer att eftersträvas genom den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning, ett av kommissionens sju "flaggskeppsinitiativ", dvs. de mekanismer genom vilka EU 2020-strategin kommer att vara levereras. Denna process kommer utan tvekan att påverka ojämlikhet i hälsa mellan och inom EU-länderna.

EuroHealthNets uppdrag

EuroHealthNet strävar efter att ta itu med de faktorer som formar hälsa och sociala ojämlikheter, genom att bygga en evidensbas för folkhälsa och hälsorelaterade policyer och hälsofrämjande insatser i synnerhet för att höja den sociala gradienten i hälsa. Att åtnjuta den högsta möjliga hälsostandarden är en av de grundläggande rättigheterna för varje människa utan åtskillnad av ras , religion , ekonomiskt eller socialt tillstånd. EuroHealthNet stimulerar och stöder därför implementeringen av integrerade tillvägagångssätt som tar itu med de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa genom att verka på alla nivåer och över det politiska spektrumet inom relevanta hälso-, social- och sysselsättningsområden .

Arbetsområden

De ämnen som EuroHealthNet arbetar med inkluderar, men är inte begränsade till:

Projekt

Determine (2007-2010) Ett EU-omfattande initiativ för att stimulera åtgärder för att ta itu med de sociala och ekonomiska bestämningsfaktorerna för hälsa (SDH) och för att förbättra jämlikhet i hälsa i EU och dess medlemsstater
GRADIENT (2009-2012) Identifiera och utvärdera politik som skulle kunna höja de socioekonomiska gradienterna i hälsa bland barn och ungdomar i EU
Spread (2011-2012) Utveckling av scenarier för hållbar livsstil år 2050 med fokus på hållbart boende, flytt, konsumtion och hälsosamt liv
Crossing Bridges (2011–2012) Att främja implementeringen av hälsa i alla politikområden (HiAP) i EU:s medlemsstater
Equity Action (2011–2014) Att hjälpa medlemsstaterna att utveckla verktyg för att bättre göra det möjligt att hantera ojämlikheter i hälsa i gränsöverskridande politiska beslut
IROHLA (2012-2015) Identifiera, validera och presentera evidensbaserade riktlinjer för att hantera hälsokompetensbehov hos den åldrande befolkningen i Europa
DRIVERS (2012-2015) Att ta itu med de strategiska bestämningsfaktorerna för att minska ojämlikhet i hälsa via 1) tidig barndomsutveckling, 2) realisera rättvis anställning och 3) socialt skydd
Quality Action (2013-2016) Använda praktiska verktyg för kvalitetssäkring (QA) och Quality Improvement (QI) för att öka effektiviteten av hiv-förebyggande i Europa
CHRODIS (2014-2017) Europeisk gemensam åtgärd om kroniska sjukdomar och främjande av hälsosamt åldrande under hela livscykeln (CHRODIS-JA)
INHERIT (2016-2019) Intersektoriell hälso- och miljöforskning för innovation (INHERIT)
CHRODIS PLUS (2017-2020) CHRODIS PLUS är ett svar på hög nivå från EU för att stödja medlemsstaterna genom att ta steget tillsammans och dela god praxis för att lindra bördan av kroniska sjukdomar.
Joint Action Health Equity Europe (JAHEE). JAHEE är en samarbetsåtgärd mellan 25 europeiska länder som finansieras av det tredje hälsoprogrammet (2014–2020), ett finansieringsprogram som förvaltas av generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet (GD SANTE) och verkställande organet för konsumenter, hälsa, jordbruk och livsmedel (CHAFEA).
IMMUNION (2021-2023). IMMUNION stödjer EU:s ansträngningar för att förbättra vaccinupptagningen genom att stärka gemensamma ansträngningar bland Coalition for Vaccination-medlemsföreningar och andra intressenter för att ge bättre vaccinutbildning till vårdpersonal och bättre information till allmänheten.
RIVER-EU (2021-2026) syftar till att identifiera och ta bort hälsosystemsbarriärer för vaccinupptag, särskilt med fokus på MMR (mässling, påssjuka, röda hund) och HPV (humant papillomvirus)-vaccination i utvalda underbetjänade samhällen (migranter i Grekland, turkiska kvinnor) och marockanska kvinnor i Nederländerna, ukrainsk minoritet i Polen och romer i Slovakien).

Se även

externa länkar