Friska levnadsår

för hälsosamma livsår ( HLY ), även känd som funktionsnedsättningsfri förväntad livslängd ( DFLE ) eller Sullivans index , är en europeisk strukturell indikator som beräknas av Eurostat . Det är ett av de sammanfattande måtten på befolkningens hälsa, känd som hälsoförväntningar, sammansatta hälsomått som kombinerar dödlighets- och sjuklighetsdata för att representera befolkningens övergripande hälsa på en enda indikator. HLY mäter antalet återstående år som en person förväntas leva vid en viss ålder utan funktionsnedsättningen.

Historia

Europeiska unionen har beslutat att inkludera en liten uppsättning hälsoförväntningar bland sina Europeiska gemenskapens hälsoindikatorer (ECHI) för att tillhandahålla syntetiska mått på funktionshinder, kronisk sjuklighet och upplevd hälsa. Därför har den minsta europeiska hälsomodulen (MEHM), som består av 3 allmänna frågor som täcker dessa dimensioner, införts i Eurostats EU-statistik över inkomst- och levnadsvillkorsundersökning (EU-SILC) för att förbättra jämförbarheten av hälsoförväntningar mellan länder. Dessutom medellivslängden utan långvarig aktivitetsbegränsning, baserad på funktionshinderfrågan, 2004 till en av de strukturella indikatorer som ska granskas varje år under Europeiska vårrådet för att bedöma EU:s strategiska mål (Lissabonstrategin ) under namnet på "Healthy Life Years" (HLY) . Dessutom samfinansierar Europeiska unionen en gemensam åtgärd om kroniska sjukdomar och främjande av hälsosamt åldrande under hela livscykeln (CHRODIS-JA). Detta syftar till att främja och underlätta en process för utbyte och överföring av god praxis mellan europeiska länder och regioner, för att ta itu med kroniska tillstånd, med särskilt fokus på hälsofrämjande och förebyggande av kroniska tillstånd, multisjuklighet och diabetes.

Detaljerad information om hälsoförväntningarna i Europa finns tillgänglig från EurOhex Advanced-forskningen om europeiska hälsoförväntningar, medan de senaste värdena för hälsosamma levnadsår finns på den allmänna webbplatsen som ägnas åt hälsosamma levnadsår.

Sammanhang

Förväntad livslängd och hälsosam livslängd i olika länder i världen 2019
Förväntad livslängd och frisk medellivslängd efter kön

Den dramatiska ökningen av den förväntade livslängden i de mest utvecklade länderna i allmänhet och i länderna i Europeiska unionen i synnerhet är en av de viktigaste framgångarna under de senaste decennierna. Den ytterligare utmaningen står inför Europeiska gemenskapen:

"ökning av medellivslängden måste ske genom att öka den del som spenderas på "god" hälsa".

I detta sammanhang är de klassiska dödlighetsindikatorerna inte längre tillräckliga för att övervaka hälsotillståndet för befolkningen i de europeiska länderna. Tillgången till indikatorer för förväntad hälsa som delar upp den förväntade livslängden i livet tillbringat i olika hälsotillstånd är användbart för hälsomyndigheter inom området folkhälsa och hälsopolitik , förutsatt att dessa indikatorer tillåter jämförelser över tid, mellan geografiska områden och mellan socioekonomiska grupper. När efterkrigsgenerationen når pensionsåldern ökar takten i åldrandet dramatiskt, med de djupgående samhälleliga effekterna. HLY är en viktig indikator som bygger på följande antaganden:

  • Många studier fokuserar på åtgärder som fysisk funktionsnedsättning eller funktionsnedsättning i funktionella uppgifter eller förekomst av en specifik kronisk sjukdom. Självutvärderad hälsa, som är mycket mer global och subjektiv till sin natur, kan innefatta en mängd olika aspekter av hälsa, inklusive kognitiv och emotionell såväl som fysisk status, och därför ge insikter om behoven i ett åldrande samhälle . Därför kan självutvärderade hälsoåtgärder som HLY vara en särskilt viktig indikator på den potentiella efterfrågan på hälsotjänster och långsiktiga vårdbehov.
  • De två komponenterna i beräkningen av HLY är livstabeller och självupplevd funktionsnedsättning bedömd av hälsoundersökningar. Från 1995 till 2001 har uppgifter från Eurostats undersökning av Europeiska gemenskapens hushållspanel (ECHP) använts för EU-15:s medlemsstater. Dess efterträdare, Eurostat EU-SILC, har använts från 2005 och framåt för EU-25 och sedan 27 medlemsstater. [ citat behövs ]
  • Analysen av värdena för friska levnadsår avslöjar betydande ojämlikheter mellan de europeiska länderna.

Produktivitet bakom övervakning av hälsosamma livsår


Friska levnadsår kan också ses som ett produktivt verktyg för den ekonometriska analysen, även om vissa forskare hävdar att en som är baserad på den självskattade hälsoindikatorn är bättre.

Konsekvenserna av att öka antalet friska levnadsår kan vara fördelaktiga i den ekonomiska världen. En ökning under dessa år är ett av EU:s hälsopolitiska mål. Det beror på att en ökning av antalet friska levnadsår inte bara kommer att förbättra situationen för en individ (med avseende på deras hälsa och leva ett långt liv under vilket de kan utföra alla grundläggande livsaktiviteter utan att uppleva några begränsningar eller funktionshinder ) men skulle också leda till lägre sjukvårdsutgifter (även om detta kanske inte är fallet i länder med hög debut av kroniska sjukdomar som har invalidiserande inflytande). Det skulle också öka möjligheten att människor kommer att vilja och kunna fortsätta arbeta senare.

Statistiska fynd

År 2015 var antalet friska levnadsår bland kvinnor i EU-28 63,3.

Datakällor och tillgänglighet

Eurostat beräknar information om friska levnadsår vid födseln, vid 50 och 65 års ålder. Uppgifterna beräknas och samlas in med hjälp av dödlighetsstatistik såväl som självupplevda långvariga aktivitetsbegränsningar - en dimension som fångar långvariga begränsningar vad gäller hälsa och/eller funktionshinder att utföra vanliga och frekventa aktiviteter. Ett exempel på en fråga som kan ställas angående den långvariga aktivitetsbegränsningen är: "Under de senaste sex månaderna, i vilken utsträckning har du varit begränsad på grund av ett hälsoproblem i aktiviteter som människor vanligtvis gör?" Vissa tillgängliga svar är "sevärt begränsade", "begränsade men inte allvarligt" eller "inte begränsade alls".

Begränsningar för uppgifterna


De indikatorer som används för att beräkna friska levnadsår är självrapporterade och kan ur det perspektivet vara distraherande. Den insamlade datan påverkas av den subjektiva uppfattningen samt social och kulturell bakgrund. Det beror på att människor från olika sociala bakgrunder, ras och etnicitet och socioekonomisk status kan ge olika bedömningar av sin hälsa. En annan begränsning när det gäller hur data samlas in är hänsynen till institutionaliserade människor. Till exempel omfattas eller kartläggs inte personer som bor på vård- och omsorgsinstitutioner och som förväntas löpa större risk att drabbas av begränsningar än resten av befolkningen som bor i privata hushåll vid insamling av data för beräkningar av friska levnadsår och ändamålsenligheter. Detta påverkar därför resultaten genom att begränsa det och göra det mindre inkluderande.

Sociologiska utmaningar

Hälsostatus är svår att definiera och kan skilja sig mycket från en person till en annan. En av anledningarna är att den kan påverkas av olika faktorer som påverkar deras utvärdering av sin hälsa. Vad mer är, att vara frisk och må bra kan definieras och mätas på många olika sätt. Allmänna symtom innebär bedömning av fysiska och psykologiska förnimmelser som vanligtvis kan fastställas av en läkare eller en psykiater. Ändå kan de bara kännas av patienten som subjektivt kommer att förklara vad de känner. Dessa bedömningar är vanligtvis stereotypa till smärta och/eller känsla av ångest. Dessa mått är inte alltid observerbara och deras tolerans kan variera från en person till en annan beroende på personens sociala bakgrund. Därför, för att kombinera måtten på de olika hälsokoncept som människor har i sina sinnen till ett enda nummer, finns det ett behov av att ha en konceptuell modell som tar hänsyn till att hälsa är ett kontinuum som sträcker sig från perfekt hälsa till död.

Ett annat problem är att den genomsnittliga hälsonivån i sig (inte bara sätten för dess utvärdering) är föremål för påverkan av olika faktorer och är olika i olika undergrupper (som dödligheten gör). Exemplen på sådana egenskaper är: 1) ras och 2) etnisk grupp. De är de möjliga oberoende egenskaperna som påverkar som ett resultat också det totala antalet friska levnadsår. Olika raser och nationaliteter leder olika livsstilar, äter olika sorters mat och bor i olika miljöer geografiskt. Alla dessa faktorer kan, när de tas med i beräkningen, påverka chansen att människor får vissa sjukdomar eller förlorar sin förmåga att utföra en daglig aktivitet. Till exempel, om en viss grupp människor som tillhör en viss ras eller etnisk grupp, där de främst äter obearbetad mat, är dessa människor mindre benägna att drabbas av vissa sjukdomar och är mer benägna att leva sjukdomsfria liv under en längre tid än människor vars kost består av högförädlade livsmedel.

Dessutom kan även människor av samma kultur och ras men med olika socioekonomisk status leva olika antal friska levnadsår. Människor med olika socioekonomisk status kommer från (eller/och har råd med) olika levnadsvillkor förknippade med initialt olika utgiftsnivåer och utvecklingsnivån för bostäder och kommunala tjänster. Tänk till exempel på en fattig familj som bara hade råd att bo i ett fattigt område där de underjordiska vattenledningarna har mycket hög exponering för bly och där deras hus ligger bredvid en kanal där industrier spottar ut sina giftiga utsläpp. Medlemmarna i denna familj förväntas, enligt hälsovetenskap, lida av hälsoproblem tidigare i livet eftersom deras livsstil enligt deras socioekonomiska status tvingar dem att dagligen utsättas för giftiga ämnen i sin miljö och att dricka vatten som har höga halter av bly. Båda dessa livsförhållanden är faktorer som är kända för att orsaka högt blodtryck, njursvikt, etc. Med dessa negativa hälsoeffekter skulle dessa människor ha begränsad förmåga eller med andra ord inte anses vara lika friska som familjemedlemmar från samma ras som bor i en rik stad där deras vattenledningar testas då och då.

Sammantaget måste många sociologiska faktorer beaktas när man beräknar antalet friska levnadsår som människor kan leva. Dessa faktorer kan inkludera men är inte begränsade till: ras, etnicitet, hushållsuppfostran och socioekonomisk status.

Se även

  • J.-M. Robine, C. Jagger, Euro-REVES-gruppen. Att skapa en sammanhängande uppsättning indikatorer för att övervaka hälsa i hela Europa: Euro-REVES 2-projektet. European Journal of Public Health 2003;13(3):6-14.
  • Friska levnadsår, eurostat: Statistics Explained, https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Healthy_life_years_statistics
  • Erickson, P., Wilson, R., Shannon, I. (1995). År av hälsosamt liv. Friska människor Statistiska anteckningar .

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Healthy_Life_Years&oldid=1139326846 "