Demografi av Banja Luka

Nuvarande befolkning

Från folkräkningen 2013 har staden Banja Luka en befolkning på 185 042 personer.

Etnisk sammansättning

Etnicitet	siffra	Procentsats
serber	165 750	89,57 %
bosnier	7,581	4,10 %
kroater	5,104	2,76 %
Andra	6,607	3,57 %
Total	185 042	100 %

Religiös sammansättning

Etnicitet	siffra	Procentsats
Serbisk-ortodoxa kyrkan	168 955	90,25 %
Islam	7,526	4,07 %
romersk-katolska kyrkan	4,842	2,62 %
Agnostiker	612	0,33 %
Ateist	885	0,45 %
Andra	4,422	2,39 %
Total	185 042	100 %

1991

Enligt 1991 års folkräkning hade Banja Luka kommun en befolkning på 195 692, inklusive:

106 826 (54,58 %) serber
29 026 (14,83 %) kroater
28 558 (14,59 %) etniska muslimer
23 656 (12,08 %) etniska jugoslaver
7 626 (3,92 %) andra och okända

1981

Enligt 1981 års folkräkning hade Banja Luka kommun en befolkning på 183 618, inklusive:

93 389 (50,86 %) serber
30 442 (16,57 %) kroater
21 726 (11,83 %) etniska muslimer
31 347 (17,07 %) etniska jugoslaver
6 714 (3,65 %) andra och okända

1971

Enligt 1971 års folkräkning hade Banja Luka kommun en befolkning på 158 736, inklusive:

92 465 (58,25 %) serber
33 371 (21,02 %) kroater
24 268 (15,28 %) etniska muslimer
4 684 (2,95 %) etniska jugoslaver
3 948 (2,48 %) andra och okända

Bosättningar (över 1 500 invånare), 1991. folkräkning

Banja Luka

totalt: 143 079

70 155 (49,03 %) serber
27 689 (19,35 %) etniska muslimer
15 700 (10,97 %) kroater
22 645 (15,82 %) etniska jugoslaver
6 890 (4,81 %) andra och okända
Ivanjska

totalt: 4 577

3 306 (72,23 %) kroater
1 095 (23,92 %) serber
6 (0,13 %) etniska muslimer
118 (2,57 %) etniska jugoslaver
52 (1,13%) andra och okända
Piskavica

totalt: 3 798

3 729 (98,18 %) serber
15 (0,39 %) kroater
1 (0,02 %) etniska muslimer
27 (0,71 %) etniska jugoslaver
26 (0,68%) andra och okända
Rekavice

totalt: 2 679

2 487 (92,83 %) serber
128 (4,77 %) kroater
1 (0,03 %) etniska muslimer
49 (1,82 %) etniska jugoslaver
14 (0,52%) andra och okända
Dragočaj

totalt: 2 578

1 890 (73,31 %) kroater
478 (18,54%) serber
21 (0,81 %) etniska muslimer
141 (5,46 %) etniska jugoslaver
48 (1,86%) andra och okända
Kola

totalt: 2 241

2 212 (98,70 %) serber
1 (0,04 %) etniska muslimer
18 (0,80 %) etniska jugoslaver
10 (0,44%) andra och okända
Motike

totalt: 2 009

944 (46,98%) kroater
941 (46,83%) serber
10 (0,49 %) etniska muslimer
80 (3,98 %) etniska jugoslaver
34 (1,69%) andra och okända
Krupa na Vrbasu

totalt: 1 858

1 826 - 98,27 % serber
7 - 0,37 % kroater
1 - 0,05 % etniska muslimer
14 - 0,75 % etniska jugoslaver
10 - 0,53% andra och okända
Bistrica

totalt: 1 703

1 651 - 96,94 % serber
6 - 0,35 % etniska muslimer
3 - 0,17 % kroater
32 - 1,87 % etniska jugoslaver
11 - 0,64% andra och okända
Bočac

totalt: 1 685

1 670 - 99,10 % serber
1 - 0,05 % kroater
1 - 0,05 % etniska muslimer
3 - 0,17 % etniska jugoslaver
10 - 0,59% andra och okända
Pavlovac

totalt: 1 522

1 377 - 90,47 % serber
26 - 1,70 % kroater
7 - 0,45 % etniska muslimer
39 - 2,56 % etniska jugoslaver
73 - 4,79% andra och okända
Šimići

totalt: 1 516

1 493 - 98,48 % kroater
8 - 0,52 % serber
15 - 0,98% andra och okända

Historisk befolkning

Etnisk sammansättning av Banja Luka kommun 1981. Serber Kroater Ingen klar majoritet (serber, kroater, muslimer, jugoslaver) obebodda eller inga uppgifter

Vid den första folkräkningen, som genomfördes av österrikisk-ungerska myndigheter 1879, hade Banja Luka följande religiösa (etniska) sammansättning:

Banja Luka kommun - 86 209 medborgare, ortodoxa 74,46 %, muslimer 14,33 %, katoliker 10,52 %

Banja Luka stad - 13 566 medborgare, muslimer 67,71%, 19,8% ortodoxa.

När staden industrialiserades och en bredare urbanisering av de omgivande områdena ägde rum, införlivades ortodoxa serber som vanligtvis bebodde omgivande landsbygdsområden (på grund av det osmanska feodala systemet) i stadens stadsstruktur. Bosniska muslimer hävdar att deras andelsminskning i stadens befolkning delvis påverkades av jordbruksreformen 1918, som beordrade stora markägare att överföra mark till dem som brukade den, som i denna region mestadels var ortodoxa serber. Jordbruksreformen infördes som ett sätt att avveckla det gamla bosniska feodala systemet. Bosniska muslimer hävdar att reformen missbrukades för att förändra regionens etniska sammansättning på lång sikt. Bosnienserber hävdar att jordbruksreformen infördes för att återlämna den mark som stulits från det kristna folket av det osmanska riket . Eftersom staden låg i centrum av den bosniska Krajina-regionen, med en dominerande ortodox serbisk majoritet, har den serbiska befolkningen i Banja Luka stadigt ökat.

Banja Luka är säte för det romersk-katolska stiftet Banja Luka och hem till katedralen St. Bonaventure.

Under andra världskriget deporterades de flesta av Banja Lukas framstående serbiska och sefardiska judiska familjer till närliggande kroatiska koncentrationsläger, såsom Jasenovac och Stara Gradiška i Kroatien . Idag är Banja Lukas judiska församling praktiskt taget obefintlig. En ökning av den serbiska invandringen noterades mest efter jordbävningen 1969, då staden har sett en boom i bostadsbyggandet.

1991 var staden Banja Luka fortfarande en etniskt blandad stad (med en relativ serbisk majoritet), medan det på kommunal nivå fanns en uppenbar serbisk majoritet på 54,6%.

Officiella resultat från boken: Etnisk sammansättning av Bosnien-Hercegovinas befolkning, efter kommuner och bosättningar, 1991. census, Zavod za statistiku Bosne i Hercegovine - Bilten no.234, Sarajevo 1991.