Delhi: En roman
| Författare | Khushwant Singh |
|---|---|
| Översättare | Irfan Ahmad Khan Lahore, Pakistan |
| Land | Indien |
| Språk | engelsk |
| Genre | Historisk roman |
| Publicerad | 1990 |
| Utgivare | Penguin Books India Ltd |
Delhi: A Novel (publicerad 1990) är en historisk roman av den indiske författaren Khushwant Singh .
Text
Boken rör sig bakåt och framåt i tiden genom Delhis historia . Den har som bakgrund historien om en journalist som hamnat i dåliga tider (möjligen en självbiografisk figur) och hans förhållande till en hijra (eunuck) vid namn Bhagmati.
Detta enorma, erotiska, vördnadslösa magnum-opus om staden Delhi börjar med berättaren, suggestivt Khushwant Singh själv, som just återvänt från England efter att ha "hat sig mätt på hora i främmande länder", en elak, åldrande fördömd som älskar staden Delhi , lika mycket som han älskar den fula men energiska hermafrodithoran Bhagmati, som han bokstavligen plockar upp från en öde väg på en varm sommarmiddag i Delhi. Eftersom hon inte har någonstans att gå efter att ha fullbordat sitt fängelsestraff i det fruktade Tihar-fängelset (förmodligen för att ha sålt sex), ber hon om att bli tagen under hans vingar. Den snälla sardaren förpliktar, och därmed inleder ett underbart förhållande av upp- och nedgångar i berättarens liv. Bhagmati, varken manlig eller kvinnlig, men besitter stor exotisk sexappeal, vitaliserar sitt liv mitt bland de majestätiska resterna av Delhi under dess storhetstid, och räddar till och med berättarens liv från de galna folkhoparna från 1984 års anti-sikh- upplopp .
Författaren visar sin karaktäristiska gåva av bokstavlig humor och en professionell historikers kontroll över berättandet, och vänder sig, kapitel för kapitel, om historien om den stora staden och sina egna sexuella bedrifter och missöden med elakheter och ensamma arméfruar som han ska "visa Delhi", andra excentriska journalister, redaktörer och byråkrater, en halvtokig sikhisk ex-arméförare, en fanatisk gurudwara bhaiji , bland många andra färgglada karaktärer. Hela tiden färdas berättaren genom tider som Delhi har sett och berättar för oss på ett mycket intressant sätt, som första person, allt som Delhi har varit för Nadir Shah , Taimur och Aurangzeb etc. som plundrade och förstörde henne, och för Meer Taqi Meer och Bahadur Shah Zafar som Delhi förstörde; han ser genom ögonen på halvhistoriska karaktärer som Musaddi Lal Kayasth , en hinduisk konvertit som arbetade under den fientliga Ghiyas ud din Balban på 1300-talet – Mughalrikets gryning , ända fram till Nihal Singh, en sikhisk legosoldat som bosätter sin historisk poäng med Mughalerna genom att hjälpa britterna att krossa Sepoy-myteriet 1857 – solnedgången för Mughal-imperiet, Mrs Alice Aldwell, hustru till en engelsk tjänsteman som konverterar till islam för att undkomma förföljelse (men fortfarande våldtas), de dynamiska, uppfinningsrika och kloka punjabiska entreprenörerna som vann de brittiska kontrakten för att bygga Lutyens 's Delhi ( Sir Sobha Singh , författarens far, var en sådan person), till en arg ung hinduisk ungdom vars syster kidnappades och våldtogs i Pakistan, och har blivit bortskaffad från västra Punjab under delingen av Indien , letar efter lite arbete slutar med att registrera sig med Rashtriya Swayamsevak Sangh och hämnas genom att utöva våld mot Delhi-muslimer, och av misstag bli vittne till den kanske viktigaste och mest avgörande händelsen i landets historia – mordet på Mahatma Gandhi .
Romanen slutar med att den terroriserade berättaren ser sina sikhiska grannar skoningslöst brännas levande av människor som är arga på grund av dödandet av Indira Gandhi av hennes sikhiska vakter.
Skrift
Singh hävdar att det tog honom nästan tjugofem år att färdigställa den här romanen. Han tillägnar den till sin son Rahul Singh och Niloufer Billimoria. "Historien gav mig ett skelett", skämtar han, "jag täckte det med kött och injicerade blod och mycket sädesvätska i det".
Vissa delar av romanen publicerades också i Evergreen Review och The Illustrated Weekly of India .
Urdu översättning
Denna roman var urduöversatt av Irfan Ahmad Khan, Lahore, Pakistan. Singh själv tillät Khan att få tillbaka royalty för sina otillåtna publikationer från utgivarna i Pakistan. Urduöversättningspublikationerna var i oktober 1998, april 1999, januari 2000, maj 2000, februari 2005.