Buffalo buffalo Buffalo buffalo buffalo buffalo Buffalo buffalo

Förenklat analysträd S = mening NP = substantivfras RC = relativsats VP = verbfras PN = egennamn N = substantiv V = verb

" Buffalo buffalo Buffalo buffalo buffalo buffalo buffalo buffalo " är en grammatiskt korrekt mening på engelska som ofta presenteras som ett exempel på hur homonymer och homofoner kan användas för att skapa komplicerade språkliga konstruktioner genom lexikal tvetydighet . Det har diskuterats i litteraturen i olika former sedan 1967, då det dök upp i Dmitri Borgmanns Beyond Language: Adventures in Word and Thought .

Meningen använder tre distinkta betydelser av ordet buffel :

som ett attributivt substantiv (som agerar som ett adjektiv) för att hänvisa till en specifik plats som heter Buffalo, staden Buffalo, New York , som är den mest anmärkningsvärda;
som verbet till buffalo som betyder (på amerikansk engelska ) "att mobba, trakassera eller skrämma" eller "att förbrylla"; och
som ett substantiv för att hänvisa till djuret buffeln (ofta kallad bison utanför Nordamerika). Pluralis är också buffel .

En semantiskt likvärdig form som bevarar den ursprungliga ordordningen är: "Buffalo bison som andra Buffalo bison mobbar också Buffalo bison."

Meningskonstruktion

Reed–Kellogg-diagram av meningen

Meningen är opartisk och använder tre olika läsningar av ordet "buffel". I ordningsföljd för första användning är dessa:

a. en stad som heter Buffalo. Detta används som ett substantivtillägg i meningen;
n. substantivet buffel , ett djur, i plural (motsvarande "bufflar" eller "bufflar" ) , för att undvika artiklar .
v. verbet " buffel " som betyder att överlista, förvirra, lura , skrämma eller förbrylla.

Meningen är syntaktisk tvetydig ; en möjlig analys (att markera varje "buffel" med dess orddel som visas ovan) är som följer:

Buffalo ^a buffalo ⁿ Buffalo ^a buffalo ⁿ buffalo ^v buffalo ^v Buffalo ^a buffalo ⁿ .

När det grupperas syntaktisk motsvarar detta: [(buffalonisk bison) (buffalonisk bison skrämma)] skrämma (buffalonisk bison).

Eftersom meningen har en restriktiv sats får det inte finnas några kommatecken. De relativa pronomenen "vilket" eller "det" kunde förekomma mellan andra och tredje orden i meningen, som i Buffalo buffalo att Buffalo buffalo buffalo buffalo Buffalo buffalo ; när detta pronomen utelämnas blir relativsatsen en reducerad relativsats .

En utökad form av meningen som bevarar den ursprungliga ordföljden är: "Buffalo bison som andra Buffalo bison mobbar också Buffalo bison."

Således hävdar den analyserade meningen att bison som skrämms eller mobbas av bisoner själva skrämmer eller mobbar bison (åtminstone i staden Buffalo – implicit, Buffalo, New York):

Buffalo buffalo (djur som kallas "buffel" från staden Buffalo) [att] Buffalo buffalo buffalo (att samma sorts djur från stadens översittare) buffalo Buffalo buffalo (mobbar dessa djur från den staden).
[Dessa] bufflar från Buffalo [som skrämms av] bufflar från Buffalo skrämmer bufflar från Buffalo.
Bison från Buffalo, New York, som skrämms av andra visenter i deras samhälle skrämmer i sin tur andra visenter i deras samhälle.
Buffeln från Buffalo som bufflas av buffalo från Buffalo buffalo ( verb) annan buffel från Buffalo.
Buffalo buffalo (huvudsatssubjekt) [att] Buffalo buffalo ( subordination subordination subject) buffalo (subordination clause verb) i sin tur buffalo ( huvudsats verb) Buffalo buffalo (huvudsats direkt objekt).
[Buffalo from Buffalo] den [buffalo from Buffalo] buffel i sin tur buffel [buffel från Buffalo].

Ett diagram som förklarar meningen

Diagram som använder en jämförelse för att förklara buffelsatsen

Användande

Thomas Tymoczko har påpekat att det inte är något speciellt med åtta "bufflar"; varje mening som enbart består av ordet "buffel" som upprepas hur många gånger som helst är grammatiskt korrekt. Den kortaste är "Buffalo!", som kan tas som en verbal imperativ instruktion för att mobba någon ("[Du,] buffel!") med det underförstådda ämnet "du" borttaget,; eller, som ett substantiv-utrop, uttrycker t.ex. att en buffel har setts, eller som ett adjektiviskt utrop, t.ex. som ett svar på frågan "var kommer du ifrån?" Tymoczko använder meningen som ett exempel som illustrerar omskrivningsregler inom lingvistik.

Ursprung

Tanken att man kan konstruera en grammatiskt korrekt mening som inte består av annat än upprepningar av "buffel" upptäcktes självständigt flera gånger under 1900-talet. Det tidigaste kända skriftliga exemplet, "Buffalo buffalo buffalo buffalo", visas i originalmanuskriptet till Dmitri Borgmanns bok 1965 Language on Vacation , även om kapitlet som innehåller det utelämnades från den publicerade versionen. Borgmann återvann en del av materialet från detta kapitel, inklusive meningen "buffel", i sin bok från 1967, Beyond Language: Adventures in Word and Thought . År 1972 kom William J. Rapaport , då doktorand vid Indiana University , med versioner som innehåller fem och tio förekomster av "buffel". Han använde senare båda versionerna i sin undervisning och 1992 lade han upp dem på LANGUIST List . En mening med åtta på varandra följande bufflar finns med i Steven Pinkers bok The Language Instinct från 1994 som ett exempel på en mening som är "till synes meningslös" men grammatisk. Pinker namnger sin elev, Annie Senghas, som uppfinnaren av meningen.

Varken Rapaport, Pinker eller Senghas var från början medvetna om de tidigare mynten. Pinker fick veta om Rapaports tidigare exempel först 1994, och Rapaport informerades inte om Borgmanns dom förrän 2006.

Versioner av den språkliga konstigheten kan konstrueras med andra ord som på liknande sätt samtidigt fungerar som kollektiva substantiv , adjektiv och verb, av vilka några inte behöver använda stora bokstäver (som "polis").