Bassia bassensis
Bassia bassensis | |
---|---|
Vetenskaplig klassificering | |
Rike: | Animalia |
Provins: | Cnidaria |
Klass: | Hydrozoa |
Beställa: | Siphonophorae |
Familj: | Abylidae |
Släkte: |
Bassia L. Agassiz , 1862 |
Arter: |
B. bassensis
|
Binomialt namn | |
Bassia bassensis |
|
Synonymer | |
Släktets synonym
Artsynonym
|
Bassia är ett monotypiskt sifonoforsläkte i familjen Abylidae . Släktet innehåller den enda arten Bassia bassensis .
Beskrivning
Arten når kroppslängder på 6–8 cm. Kroppsplanen är radiellt symmetrisk runt en central mynning, med en polyedrisk form som bär 4 huvudryggar som slutar i korta basala tänder. Arten är självlysande och har en blåaktig nyans på nektoforernas åsar och är täckt av gelatinösa ark som bildar en "låda" runt munnen. Som i alla cnidarians finns det en enda gastrovaskulär hålighet ( coelenteron ) och munnen fungerar som både mun och anus; den är omgiven av ett lager av tentakler som bär nematocyster .
Distribution
Bassia bassensis är vanlig i varmare och tropiska vatten i Atlanten och Stilla havet, särskilt runt de afrikanska och asiatiska kusterna. Det är vanligt i Humboldtströmsystemet , tillsammans med andra gelatinösa zooplankton utanför Sydamerikas kust, där tre strömmar blandas. Arten finns i allmänhet i de översta 50 metrarna i havets epipelagiska zon.
Ekologi
Arten jagar främst copepoder i storleksintervallet 0,4-1,2 mm.
Populationer kan vara bland de vanligaste arterna av sifonoforer. Överflöd kan påverkas av små variationer i salthalt och temperatur, vilket leder till stora ökningar vid temperaturer under 28 grader Celsius och avtagande i temperaturer över 28,5 grader. Tillräcklig tillgång på mat i de berörda områdena kan mildra den negativa effekten av vatten med låg eller hög salthalt, givet det positiva och signifikanta sambandet mellan sifonofor WDV och våtviktsbiomassa från djurplankton.