Artilleriregemente (2000)

Artilleriregementet
Artilleriregementet
Artilleriregementet vapen.svg
Aktiva 2000–2021
Land  Sverige
Trohet svenska försvarsmakten
Gren svenska armén
Typ Artilleri
Storlek Regemente
Del av
OPIL (2000–2004) SAFHQ (2004–2021)
Garnison/HQ Bodens garnison
Motto(n) Ultima ratio regum ("The Last Argument of Kings")
Färger Röd
Mars "Artilleri V" (Ström)
Kampens utmärkelser Breitenfeld (1631), Lech (1632), Lützen (1632), Jankowitz (1645), Tåget över Bält (1658), Helsingborg (1710), Gadebusch (1712), Svensksund (1790), Leipzig (1813), Großbeeren (1813) . ), Dennewitz (1813)
Insignia
Branch insignia Truppslagstecken för artilleriet.jpg
Kepsmärke Baskertecken för artilleriet AM.088400.jpg
Enhetsflik Tilläggstecken för Artilleriregementet 2000–2005.jpg

Artilleriregementet ( svenska : Artilleriregementet , A 9) var ett artilleriregemente av svenska armén med säte i Boden Garnison i Boden , Sverige. Regementet bildades som Artilleriregementet genom att sammanföra Svenska arméns alla artilleriregementen och fick sin beteckning A 9 från Bergslagens artilleriregemente . Regementet bar stridshedern av alla tidigare svenska artilleriregementen . Dess nya organisation grundades 2000 i Kristinehamn och 2005 flyttades regementet till Boden . På grund av återuppbyggnaden av Bergslagens artilleriregemente (A 9) 2022 döptes Artilleriregementet om till Bodens artilleriregemente och tog beteckningen A 8 från gamla Bodens artilleriregemente som var verksamt 1906-1997.

Historia

Genom försvarslagen från 2000 ansåg den svenska regeringen att det bara behövdes fyra artilleribataljoner i det framtida "operativa försvaret" ( svenska : insatsförsvar ). Det som stod klart innan försvarslagen var att Wendes artilleriregemente (A 3) och Gotlands artilleriregemente (A 7) skulle avvecklas. Vilket regemente som skulle behållas i den framtida organisationen stod mellan Norrlands artilleriregemente (A 8) och Bergslagens artilleriregemente (A 9). Det som talade för att behålla A 8 var den direkta närheten till övningsområden, samt en eventuell garnisonssamordning och samverkan med främst Norrbottens regemente och Norrbottens brigad (MekB 19). Det som talade för en upplösning var stora avstånd och begränsade möjligheter att samarbeta med majoriteten av markstyrkorna och skolor för officersutbildning. Det som talade för att behålla A 9 i Kristinehamn var närheten till Älvdalens övningsområde och möjligheten till samutbildning med ett stort antal förband i södra och mellersta Sverige men också att Kristinehamn redan genom Artilleriet utgjorde ett kompetenscentrum för artillerigrenen. Stridsskola ( Artilleriets stridsskola , ArtSS) som redan fanns i Kristinehamn. Regeringen valde därmed att föreslå en nedläggning av Norrlands artilleriregemente (A 8). I samma förslag ansåg regeringen det angeläget att även artilleriförbanden gavs vinterkapacitet. Sålunda skulle en artilleribataljon behållas i Boden och ställas under Norrbottens regemente (I 19). Som det enda kvarvarande aktiva regementet inom svenska artilleriet antog Bergslagens artilleriregemente namnet efter det ursprungliga artilleriregementet den 1 juli 2000. Organet inom det nya regementet bestod av Bergslagens artilleriregemente och artilleristridsskolan. Vid denna tid tränades en hel artilleribataljon av Haubits FH77 B varje år. Tre bataljoner utbildades i Kristinehamn, Bergslagens, Svea och Wendes artilleribataljon. Den 30 juni avvecklades även Norrlands artilleriregemente (A 8) som ett självständigt förband. Från 1 juli 2000 inkorporerades artilleribataljonen som övningsbataljon vid Norrbottens regemente (I 19). Den nya bataljonen antog namnet Norrlands artilleribataljon (Artbat/I 19). Bataljonen bestod av en bataljonsstab, ett artillerikompani och ett stabskompani. Artilleribataljonens verksamhet bör enligt försvarslagen så långt möjligt vara en spegelbild av artilleriregementet (A 9) men i mindre skala. Den nya artilleribataljonen kom att bestå av tolv bogserade Haubits FH77 B. Bandkanon 1 antogs aldrig i den nya organisationen, utan började avvecklas och avvecklades helt 2003.

Svenska Artilleriregementet (A 9) demonstrerar det mycket mobila Archer Artillery System den 15 november 2021, vid Camp Atterbury .

Försvarslagen från 2004 beslutade att artilleriregementets stab skulle avvecklas och att organisationen skulle minskas med tre 77B artilleribataljoner, samt att endast en geografisk plats skulle behållas för artilleriutbildning. I organisationen skulle en 77B-haubitsbataljon hållas i låg beredskap, och att 77Bd-haubitsbataljonen skulle organiseras tidigast 2010. I regeringens övervägande angående framtidens artilleri ansågs att Kristinehamn hade en begränsad verksamhet i ett. plats. Kristinehamn hade därmed begränsade möjligheter till samövning med andra funktioner inom armén. Beträffande Boden ansåg den svenska regeringen att platsen hade en mer lämplig infrastruktur och allmän kompetens för artilleriutbildning. Vidare var Boden med Norrbottens regemente (I 19) en integrerad plattform med utbildning av flera funktioner, och hade en närhet till Norrbottens flygel (F 21) i Luleå . Vidare ansågs att lokalisering av artilleriet till Boden skulle säkra truppens subarktiska förmåga. Sålunda föreslog regeringen till riksdagen i proposition 2004/05:5 att Artilleriregementet skulle förläggas från Kristinehamn till Boden. Vidare skulle artilleribataljonen vid Norrbottens regemente (I 19) avvecklas och placeras i artilleriregementet. Den 31 augusti 2005 lämnade regementsstaben Kristinehamn, detta genom en upplösningsceremoni. Ceremonin markerade också slutet på den militära insatsen i Värmland , då även personal från Försvarsmaktens logistik och Försvarets sjukvårdscentral deltog i ceremonin. Resterande verksamhet i Kristinehamn överfördes till en avvecklingsorganisation som helt skulle avvecklas den 31 december 2005. Från den 1 september 2005 arbetade regementsstaben från Boden. Den 2 september 2005 hölls en ceremoni på regementets nya kasernområde. Syftet med ceremonin var att markera att ett nytt regemente fanns i Boden, och att det inte var ett gammalt regemente som återuppstått. Den 20 december 2016 tågade artilleribataljonen symboliskt in på Artilleriregementets kasernområde och från 1 januari 2006 överfördes artilleribataljonen från Norrbottens regemente till att ingå i Artilleriregementet (A 9) i Boden.

Den 14 maj 2019 lämnade Försvarsutskottet ( Försvarsutskottet ) sitt slutbetänkande till den svenska regeringen med förslag på hur det militära försvaret skulle utvecklas åren 2021–2025. Försvarskommissionen föreslog bland annat att artilleriutbildning skulle inrättas i Kristinehamn och i Villingsberg . Försvarsmakten genomförde en analys av Försvarskommissionens slutrapport Värnkraft , där även Försvarsmakten föreslog att artilleriutbildningen skulle utökas. Försvarsmakten ansåg dock att Skövde garnison med Villingsbergs övningsområde skulle ligga till grund för utbildning av artilleriförband i södra Sverige. Det vill säga att Försvarsmakten inte delade Försvarskommissionens syn på att återupprätta artilleriet i Kristinehamn. Den 7 juli 2020 meddelade den svenska regeringen att den begärt ett tilläggsbudgetunderlag för 2021 från Försvarsmakten. I uppdraget skulle Försvarsmakten justera budgetunderlaget för 2021, bland annat att en divisionsartilleribataljon med artillerikanoner skulle placeras från 2021 till Kristinehamn och Villingsberg. Kristinehamn pekades ut som träningsplats och Villingsberg som träningsområde. Den svenska regeringens mål var att etableringen skulle påbörjas under perioden 2021–2025 och nå full kapacitet före 2030. Den 17 juli 2020 svarade Försvarsmakten på regeringens uppdrag där det föreslogs angående grundorganisationen att förlägga artilleriutbildningen helt till Villingsberg, istället för delad plats med Kristinehamn, då Villingsberg i stort sett redan har befintlig infrastruktur, övningsområden, platser och träningsanläggningar som kan motsvara utbildningens omfattning. I Kristinehamn fanns risker gällande miljötillstånd gällande skjut- och övningsverksamhet och att det tidigare garnisonsområdet ägs av en privat aktör och därmed används för andra ändamål. I händelse av att en etablering i Kristinehamn skulle genomföras ansåg Försvarsmakten att ett genomförbart förslag först måste konkretiseras, vilket de själva redovisade till budgetunderlaget 2022.

Inför försvarslagen 2020 presenterade den svenska regeringen den 12 oktober 2020 en överenskommelse om återupprättande av Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn med Villingsberg som övningsområde. Regeringen uttalade att Bergslagens Artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn skulle återupprättas för att utbilda två till tre artilleribataljoner för bland annat brigaderna i södra Sverige. Bergslagens artilleriregemente föreslogs av regeringen att påbörja återetablering åren 2021–2025, för att nå full kapacitet under åren 2026–2030. Vidare föreslogs att Artilleriregementet i Boden skulle få namnet Bodens artilleriregemente (A 8). Försvarsmakten skulle senast den 1 mars 2021 anmäla myndighetens planering till Regeringskansliet ( Försvarsdepartementet) om återupprättandet av Bergslagens artilleriregemente. Den 26 februari 2021 presenterade Försvarsmakten sitt budgetunderlag för 2022, där Försvarsmakten presenterade sin planering, förberedelser och verksamhet för att kunna återupprätta de regementen som försvarslagen utpekar. Bergslagens artilleriregemente föreslogs inrättat från den 1 januari 2025. Vidare föreslog Försvarsmakten att Artilleriregementet (A 9) i Boden från och med den 1 januari 2022 skulle byta namn till Bodens artilleriregemente (A 8). Försvarslagen från 2020 innebar dock att Artilleriregementet delades upp i två regementen. En återupprättades i Kristinehamn med oförändrat traditionellt ansvar under det nya gamla namnet Bergslagens artilleriregemente (A 9). Andra regementet återtar namnet Bodens artilleriregemente (A 8) med oförändrat traditionellt ansvar från det äldre regementet från 1919. Artilleriregementet avvecklas därmed den 31 december 2021 och den 1 januari 2022 återupprättas Bodens artilleriregemente.

Organisation

Den nuvarande organisationen av regementet är:

  • Regementsstaben, i Boden
  • Artilleribataljonen (Artilleribataljonen)
  • 91:a artilleribataljonen (91. Artilleribataljon)
  • 92:a artilleribataljonen (92. Artilleribataljon)
  • Artilleriets Stridsskola (Artilleriets Stridsskola)

Heraldik och traditioner

Färger, standarder och riktlinjer

Artillery Reginent presenterar två regementsstandarder och en skolfärg.

Första standarden av A 9

Den första standarden är ritad av Kristina Holmgård-Åkerberg och handbroderad i insättningsteknik av Maj-Britt Salander/företaget Blå Kusten. Färgen överlämnades till regementet i Kristinehamn av Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf den 14 maj 2002. Blazon : "På blått tyg i mitten av Sveriges mindre vapen, tre öppna gula kronor placerade två och en. första hörnet Värmlands landskapsmärke , en vit örn, upphöjda och uppställda, beväpnade röda och gula, över en järnskylt (ett arv från dåvarande Bergslagens artilleriregemente , A 9), i andra hörnet Smålands landskapsmärke ; ett gult lejon som frodas, beväpnat och tynande rött, i framtassarna ett gult armborst (ett arv från fd Smålands artilleriregemente , A 5), i tredje hörnet en gul wyvern, beväpnad röd (ett arv från fd Wendes artilleriregemente , A 3) och i fjärde hörnet Gotlands landskapsmärke ; en vit baggarpassant, armar och tvärstång gul samt en röd fana med kantband och fem flikar gul (arv från fd Gotlands artilleriregemente , A 7). omvända stridshedern ( Breitenfeld 1631, Lech 1632, Lützen 1632, Jankowitz 1645, Tåget över Bält 1658, Helsingborg 1710, Gadebusch 1712, Svensksund 1790) och i varje hörn två kanonpipor av äldre, gula mönster. Blå lugg."

Andra standarden av A 9

Den andra standarden är broderad för hand av mademoiselle Anette Bergner och presenteras som en hedersstandard till den tidigare beridna divisionen av Royal Wendes Artillery Regiment (A 3) 1815. Den användes som regementsstandard av A 3 fram till 1 juli 2000. Blazon : "På vitt tyg en bevingad klunga blixtar knäppta av en hand under en egentlig kunglig krona, vingar bruna, krona och blixtkluster i gult. I varje hörn en snedställd öppen gul krona. Gul stridsheder ( Großbeeren 1813 , Leipzig 1813 , Dennewitz 1813) på standardens tre nedre sidor. Fransar i vitt och gult."

Färg på Artillery Combat School

Färgen på Artilleriets stridsskola ( Artilleriets stridsskolas , ArtSS) är en dubbel svalstjärtad svensk flagga . Färgen kan presenteras enligt beslut av befälhavaren för A 9.

Vapen

Artilleriregementets vapen (A 9) sedan 2000. Blazon : "Azur, Sveriges mindre vapen , tre öppna kronor eller, placerade två och en. Skölden övergick två pistolpipor av äldre mönster i saltire resp. . Piporna kan vara sobel".

Medaljer

Artilleriregementet (A 9) förtjänstmedalj i silver.

2001 inrättades Artilleriregementets (A 9) förtjänstmedalj ("Artilleriregementet (A 9) förtjänstmedalj") i guld och silver (ArtregGM/SM). Medaljbandet är av röd moiré .

Befälhavare

Befälhavare

  • 2000–2002: Överste Anders Carell
  • 2002–2006: Överste Göran Mårtensson
  • 2006–2010: Överste Torbjörn Larsson
  • 2010–2014: Överste Anders Callert
  • 2014–2014: Överstelöjtnant Stefan Fredriksson (tillförordnad)
  • 2014–2016: Överste Johan Pekkari (från 1 september 2014)
  • 2016–nutid: Överste Jonas Lotsne
  • 2019–2019: Överstelöjtnant Anders Högrell (tillförordnad)
  • 2019–2021: Överste Magnus Ståhl

Biträdande befälhavare

  • 2000–2004: Överste Mats Klintäng

Namn, beteckningar och platser

namn Översättning Från Till
Artilleriregementet Artilleriregemente 2000-07-01 – 2021-12-31
Beteckning Från Till
En 9:a 2000-07-01 – 2021-12-31
Plats Från Till
Kristinehamns Garnison 2000-07-01 – 2005-12-31
Boden Garnison 2005-09-01 – 2021-12-31

Se även

Fotnoter

  1. ^ Citatet kommer från artilleri i Europa.
  2. ^ Artilleriregementet övertog den 1953 upprättade marschen från Bergslagens artilleriregemente som i sin tur ärvde den från Upplands artilleriregemente .

Anteckningar

  1. ^ Handbok: parad 6: traditionsvård 2017 , sid. 51
  2. ^ Sandberg 2007 , sid. 75
  3. ^ a b "Regeringens proposition 1999/2000:30" (på svenska). Stockholm: Riksdagen . 18 november 1999 . Hämtad 20 juli 2016 .
  4. ^ a b "Regeringens proposition 2004/05:5" (på svenska). Stockholm: Riksdagen . 23 september 2004 . Hämtad 29 maj 2016 .
  5. ^ "Avslutning för den militära verksamheten i Värmland" ( in Swedish). 31 augusti 2005. Arkiverad från originalet den 14 december 2005 . Hämtad 21 juli 2015 .
  6. ^ a b "Nytt regemente i Boden" (på svenska). Svenska Försvarsmakten . 29 augusti 2005. Arkiverad från originalet den 14 december 2005 . Hämtad 21 juli 2015 .
  7. ^     Värnkraft: inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025 (PDF) . Ds, 0284-6012; 2019:8 (på svenska). [Stockholm]: Regeringskansliet, Försvarsdepartementet. 2019. sid. 6. ISBN 9789138249284 . SELIBR 7jfrcfbp5dpc33hh .
  8. ^ "Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025" (PDF) (på svenska). Svenska Försvarsmakten . 15 november 2019 . Hämtad 21 januari 2022 .
  9. ^ "Uppdrag till Försvarsmakten att inkomma med kompletterande budgetunderlag för 2021" ( på svenska). Försvarsministeriet . 7 juli 2020 . Hämtad 21 januari 2022 .
  10. ^ "Försvarsmaktens kompletterande budgetunderlag för 2021" (PDF) (på svenska). Svenska Försvarsmakten . 17 juli 2020. s. 24 . Hämtad 21 januari 2022 .
  11. ^ "Överenskommelse om förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation" (Press release) (in Swedish). Försvarsministeriet . 12 oktober 2020 . Hämtad 21 januari 2022 .
  12. ^ "Totalförsvaret 2021-2025: Proposition 2020/21:30" (på svenska). Stockholm: Riksdagen . 14 oktober 2020 . Hämtad 21 januari 2022 .
  13. ^ "Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten" ( in Swedish). Försvarsministeriet . 17 december 2020 . Hämtad 21 januari 2022 – via Ekonomistyrningsverket .
  14. ^ "Försvarsmaktens budgetunderlag för 2022" (PDF) (på svenska). Svenska Försvarsmakten . 26 februari 2021 . Hämtad 21 januari 2022 .
  15. ^   "NAMNBYTEN" (PDF) . Försvarets forum: Personaltidning för snabba anställda och reservofficerare i svenska försvarsmakten ( på svenska). Stockholm: Försvarets forum (4): 12. 2021. SELIBR 4109339 .
  16. ^ "Artilleriregementet, A 9" (på svenska). Svenska Försvarsmakten . Hämtad 13 juli 2020 .
  17. ^ a b c d Braunstein 2004 , s. 55–56
  18. ^ Braunstein 2006 , sid. 33
  19. ^ Braunstein 2007 , sid. 116
  20. ^ Grafisk profil 2013 , sid. 64

Skriva ut

webb

Vidare läsning

  •   Antonsson, Rune; Månsson, Malte (1994). Bergslagens artilleriregemente 50 år (på svenska). Kristinehamn: Bergslagens artilleriregemente. SELIBR 1902668 .
  •     Carlqvist, Ann-Charlotte, red. (2006). Artilleriregementet 2000-2005 (på svenska). Boden: Artilleriregementet. ISBN 91-631-8051-0 . SELIBR 10129429 .

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Artillery_Regiment_(2000)&oldid=1141991914 "