Armeno-turkiska alfabetet

Armeno-turkiska alfabetet
Första sidan av Gamla testamentet skrivet med det armeno-turkiska alfabetet
Skripttyp	Alfabet
Skapare	Mesrop Mashtots
språk	ottomanska turkiska språket
Relaterade skript
Föräldrasystem	Armeniska alfabetet Armeno-turkiska alfabetet
Systersystem	latinkoptisk georgisk kyrillisk _

Det armeno-turkiska alfabetet är en version av det armeniska alfabetet som ibland användes för att skriva ottomansk turkiska fram till 1928, då det latinbaserade moderna turkiska alfabetet introducerades. Den armeniska skriften användes inte bara av etniska armenier för att skriva det turkiska språket, utan också av den icke-armeniska osmanska turkiska eliten.

En amerikansk korrespondent i Marash 1864 kallar alfabetet "armeno-turkiskt", och beskriver det som bestående av 31 armeniska bokstäver och "oändligt överlägset" de arabiska eller grekiska alfabeten för att återge turkiska.

Denna armeniska skrift användes tillsammans med den arabiska skriften på officiella dokument från det osmanska riket skrivna på ottomansk turkiska . Till exempel var den första romanen som skrevs på turkiska i det osmanska riket Vartan Pashas Akabi Hikâyesi från 1851, skriven med armenisk manus.

Alfabet

Brev	namn	Ytterligare information	Osmanska turkiska (arabiska) alfabetet	Moderna latinska alfabetet	IPA
Ա ա	այբ ayp	—	<a i=1>ا ‎	a	/a/
( Բ բ )	բեն penna	används inte i turkiska ord	—	(p)	—
Գ գ	գիմ kım	används före hårda vokaler	<a i=1>ق ‎	k (före a, ı, o, u)	/k/
( Դ դ )	դա ta	används inte i turkiska ord	—	(t)	—
Ե ե	եչ yeç	används inte i diftonger	<a i=1>ی ‎	y	/j/
Զ զ	զա za	—	, ز <a i=2>‎ , ذ <a i=5>‎ , , ظ <a i=2>‎ , , <a i=1>ض ‎	z	/z/
Է է	է e	—	<a i=1>ا ‎	e	/e/
Ը ը	ըթ ıt	—	<a i=1>ی ‎	ı	/ɯ/
Թ թ	թօ till	—	, ط <a i=2>‎ , <a i=4>ت ‎	t	/t/
Ժ ժ	ժէ je	—	<a i=1>ژ ‎	j	/ʒ/
Ի ի	ինի ini	—	<a i=1>ی ‎	i	/i/
Լ լ	լիւն lün	—	<a i=1>ل ‎	l	/ɫ/, /l/
Խ խ	խէ han	används endast för arabiska kha	<a i=1>خ ‎	h	/h/
( Ծ ծ )	ծա dza	används inte i turkiska ord	—	(dz)	—
Կ կ	կեն allm	—	<a i=1>گ ‎	g eller ğ (före e, i, ö, ü)	/ɟ/, /ː/
Հ հ	հօ ho	—	, ه <a i=2>‎ , <a i=4>ح ‎	h	/h/
( Ձ ձ )	ձա tsa	används inte i turkiska ord	—	(ts)	—
Ղ ղ	ղատ gat	—	<a i=1>غ ‎	g eller ğ (före a, ı, o, u)	/ɡ/, /ː/
Ճ ճ	ճէ ce	—	<a i=1>ج ‎	c	/d͡ʒ/
Մ մ	մեն män	—	<a i=1>م ‎	m	/m/
Յ յ	յի hej	används endast i diftonger	<a i=1>ی ‎	y	/j/
Ն ն	նու nu	—	<a i=1>ن ‎	n	/n/
Շ շ	շա şa	—	<a i=1>ش ‎	ş	/ʃ/
Ո ո	ո vo	används endast i digrafer	—	—	—
Չ չ	չա ça	—	<a i=1>چ ‎	ç	/t͡ʃ/
Պ պ	պէ vara	—	<a i=1>ب ‎	b	/b/
( Ջ ջ )	ջէ çe	används inte i turkiska ord	—	(ç)	—
( Ռ ռ )	ռա ra	används inte i turkiska ord	—	(r)	—
Ս ս	սէ se	—	, , س <a i=2>‎ , ث <a i=5>‎ , <a i=7>ص ‎	s	/s/
Վ վ	վեւ vev	—	<a i=1>و ‎	v	/v/
Տ տ	տիւն dün	—	, د <a i=2>‎ , <a i=4>ط ‎	d	/d/
Ր ր	րէ re	—	<a i=1>ر ‎	r	/ɾ/
( Ց ց )	ցօ tso	används inte i turkiska ord	—	(ts)	—
Ւ ւ	հիւն hün	används endast i digrafer	—	—	—
Փ փ	փիւր pür	—	<a i=1>پ ‎	sid	/p/
Ք ք	քէ ke	—	<a i=1>ك ‎	k (före e, i, ö, ü)	/c/
Օ օ	օ o	—	<a i=1>و ‎	o	/o/
Ֆ ֆ	ֆէ fe	—	<a i=1>ف ‎	f	/f/

Digrafer

Även om det armeniska alfabetet passar den turkiska fonologin mycket bra, behövs några digrafer för att skriva alla turkiska ljud, speciellt vokaler. Några av dem finns också i armenisk ortografi.

Digraph	Ytterligare information	Osmanska turkiska (arabiska) alfabetet	Moderna latinska alfabetet	IPA
Ու ու	—	<a i=1>و ‎	u	/u/
Իւ իւ	—	<a i=1>و ‎	ü	/y/
Էօ էօ	—	<a i=1>و ‎	o	/o/
Նկ նկ	inte närvarande på modern turkiska	<a i=1>ڭ ‎	(n)	/n/ , ( /ŋ/ )