Arlandalinjen
| Arlanda Line | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 Ett Arlanda Express X3 -tåg
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Översikt | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ägare | Arlanda Infrastruktur | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Termini | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stationer | 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Service | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Typ | Höghastighetsjärnväg | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Systemet | Svenskt järnvägsnät | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Operatör(er) |
Arlanda Express SJ SL SJ Norrlandståg Upptåget |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rullande lager | X3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Historia | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Öppnad | 25 november 1999 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Teknisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Linjens längd | 19 kilometer (12 mi) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Antal spår | Dubbel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Karaktär | Flygplats järnvägslänk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Spårvidd | 1 435 mm ( 4 fot 8 + 1 ⁄ 2 tum ) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrifiering | 15 kV 16,7 Hz AC | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Drifthastighet | 200 km/h (120 mph) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Arlandalinjen ( svenska : Arlandabanan ) är en 19 kilometer lång järnvägslinje som tillåter tåg på East Coast Line att nå Stockholm Arlanda flygplats i Sigtuna kommun , Sverige . Arlandabanan grenar från Ostkustbanan vid Rosersberg och återansluter till Myrbacken. Den är byggd för hastigheter på 200 kilometer i timmen (120 mph), är elektrifierad vid 15 kV 16,7 Hz AC och är dubbelspårig . Den 5 kilometer långa sektionen under flygplatsen går i en tunnel och har tre stationer: Arlanda Syd , Arlanda Central och Arlanda North .
Arlanda Express går fyra gånger i timmen, ökar till sex gånger i timmen under rusningstid, till och från Stockholms centralstation, Sveriges och Nordens största järnvägsstation . Tjänsten drivs av A-Train och använder sju X3- tåg och anlöper norra och södra stationerna. Banan trafikeras också av 70 andra regional- och intercitytåg dagligen, trafikerade av SJ , SJ Norrlandståg och (med mycket begränsad trafik) Upptåget , och sedan december 2012 även av Stockholm Pendeltåg . Dessa stannar alla vid Arlanda Central.
1994 fick A-Train rätten att bygga banan i ett offentlig-privat partnerskap , där A-Train finansierade cirka hälften av de 6 miljarder svenska kronor (SEK) för att bygga banan. Det privata konsortiet fick ett 40-årigt tillstånd att trafikera linjen i utbyte mot all direkttrafik och rätt att ta ut nyttjandeavgifter från andra tågbolag. Banan öppnade 1999 och A-Train har ensamrätt att trafikera Stockholm och tar ut en avgift från andra tågoperatörer som använder linjen. Själva banan ägs av Arlandabanan Infrastructure AB , som ägs av Näringsdepartementet .
Service
Arlanda Express är linjens huvudoperatör och erbjuder direkttrafik från Stockholms centralstation till Arlanda norra och Arlanda södra station upp till sex gånger i timmen. Restiden är 20 minuter med företagets sju X3-tåg.
Sedan den 9 december 2012 stannar Stockholms pendeltåg på Arlanda Central var 30:e minut (60 minuter på helgens morgnar och kvällar). Det tar 38 minuter från Arlanda C till Stockholm C, och 18 minuter till Uppsala C.
Stationen trafikeras också av 70 dagliga fjärrtåg som trafikeras av SJ . SJ trafikerar norrgående X 2000 -tåg från Stockholm, som kan fortsätta söderut till destinationer i södra Sverige. SJ Norrlandståg, ett dotterbolag till SJ, driver Norrlandståget (Norrlandståget) med två dagliga förbindelser från Stockholm till Narvik .
Från 2006 till 2012 körde Upptåget pendeltågstrafik var 30:e minut mellan Upplands Väsby och Uppsala via Arlanda C. På Upplands Väsby kunde resenärerna gå över till Stockholms pendeltåg. När Stockholms pendeltåg startade sin trafik från Älvsjö ( Tumba ) till Uppsala C avslutade Upptåget sin pendeltrafik, förutom några morgon- och nattåg på helgerna.
Under 2007 transporterade linjen 4 miljoner människor, varav 2,7 miljoner var flygpassagerare som använde Arlanda Express, 0,6 miljoner var anställda på flygplatsen och 0,7 miljoner reste med andra tågoperatörer. Mellan 1 200 och 1 500 passagerare går ombord och går av Upptågets tåg på flygplatsen varje dag.
Det finns inga godståg på grund av säkerhetsskäl i tunnelbanestationen. Innan bygget fanns en plan för att transportera flygbränsle till flygplatsen, som transporterades med lastbil från Stockholms hamn. Sedan 2006 transporteras bränslet med tåg på den gamla linjen till Märsta och transporteras i pipeline till flygplatsen.
Historia
Planerna på en flygbana från Stockholms centrala affärsdistrikt och flygplatsen lanserades i början av 1980-talet. Målet var att minska trängseln och utsläppen på vägarna samtidigt som Arlanda kunde fortsätta öka antalet passagerare. Banverket gjorde en specifik plan i slutet av 1980-talet som innebar byggandet av en gren från den befintliga Ostkustbanan . Detta resulterade i en projektplan som lanserades 1990, som specifikt föreslog Rosersberg och Odensala som korsningar med den befintliga linjen. Det politiska beslutet att bygga linjen togs 1993. Uppskattningar vid den tiden gav ett passagerarantal på 5,1 miljoner passagerare per år 2005.
Banverket hade föreslagit att banan skulle byggas med statlig myndighet som ägare och med antingen SJ eller privata järnvägsföretag som tågoperatörer. Carl Bildts kabinett ville dock att den privata sektorn skulle delta i byggandet och driften av linjen. 1993 genomförde regeringen en offentlig upphandling för att bygga och driva linjen. 1994 valdes Arlanda Link Consortium, bestående av Nordic Construction Company , SIAB , Vattenfall , GEC-Alsthom och Mowlem . A-Banan Projekt AB bildades som aktiebolag 1994 för att övervaka projektet. Konsortiet etablerade A-Train AB för att vara projektutvecklare och sedan driva Arlanda Express fram till 2040. Det juridiska ansvaret för projektet överfördes från konsortiet till A-Train 1995. Som en del av avtalet fick A-Train bl.a. svenska staten 850 miljoner svenska kronor (SEK) i bidrag och 1 miljard kronor i ett lån för att finansiera projektet. Bolaget fick också bedriva skytteltrafik från Stockholm C till Arlanda och ta ut en icke-diskriminerande avgift för alla andra tåg som trafikerade linjen.
Totala investeringskostnader för projektet uppgick till 6 miljarder kronor, varav 2 miljarder kronor finansierades genom statsbidrag till Banverket som byggde fyrbäddsspåret längs Ostkustbanan. Den offentlig-privata samverkansdelen av projektet innebar två nya spår vid Stockholm C och Arlandabanan, som kostade 4,1 miljarder kronor. Av detta finansierades 2,4 miljarder kronor av staten. Dessutom höll staten en finansiell garanti till Nordea för X3-tågen, om A-Train skulle misslyckas med att uppfylla sina finansiella åtaganden gentemot banken. A-Train beviljades även räntefritt anstånd med betalningen av avgifterna på Stockholm C och Arlanda, vilket kostade staten 90 miljoner kronor. Av A-Trains kapitallån på 2,2 miljarder kronor lånades 1,8 miljarder från tre statligt ägda finansinstitut: Riksgäldskontoret, Sveriges Exportkreditbolag och Nordiska Investeringsbanken . Dessutom säkerställdes 20 % av aktiekapitalet genom Vattenfalls eget kapital i bolaget.
Arlandabanan och Arlanda Express startade sin verksamhet den 25 november 1999. Efter att bygget var klart övergick ägandet av infrastrukturen till A-Banan Projekt. A-Train ansvarar dock för att betala alla underhålls- och driftskostnader för linjen. 2004 köptes A-Train av Macquarie Group som betalade 70 miljoner kronor för bolaget, förutom att ta över skulder värda 330 miljoner kronor.
Riksrevisionen kritiserade 2004 processen med att bygga och finansiera Arlandabanan och menade att staten tagit mer ekonomisk risk än vad riksdagen informerats om. Man kritiserade också regeringen för att ge ytterligare ekonomiskt stöd till A-Train i form av garantier utan att informera riksdagen och ha en oklar förvaltningsstrategi. Den kommenterade också att trafikprognoserna under planeringen var felaktiga. De ursprungliga planerna visade en ekonomisk fördel på 4 miljarder kronor. Men eftersom A-Train har rätt att sätta sina biljettpriser som de vill, ledde de höga priserna till att för få resenärer tog Arlandabanan för att det skulle vara till ekonomisk nytta för det svenska samhället, och linjen misslyckades med att maximera sin ekonomiska effekt. genom minskad vägstockning och utsläpp.
2006 började Upptåget trafikera Arlandabanan. 2008 bytte A-Banan Projekt namn till Arlanda Infrastructure. Storstockholms Lokaltrafik uppgav 2008 att de tänkte använda linjen för en ny gren av Stockholms Pendeltåg .
I en motion som antogs av riksdagen den 7 oktober 2008 kritiserades Arlandalinjeavtalet enhälligt och karakteriserades som det "sämsta tänkbara avtal Arlanda kunde ha". A-Train är fritt att sätta vilka avgifter den anser lämpliga på linjen, både vad gäller deras egna biljettpriser på Arlanda Express och vilka avgifter det tar ut andra tågoperatörer. Detta ramverk hade resulterat i en betydande ökning av biljettpriserna och resulterat i en låg nivå av kollektivtrafik för marktransporter till flygplatsen.
Svenska staten har en option att köpa trafikrättigheterna från A-Train 2010, vilket skulle eliminera avgifterna och göra det möjligt för andra operatörer att köra direkt från flygplatsen till centrum. Från och med 2008 hade tåget en marknadsandel på 9 % för anställda och en marknadsandel på 25 % för passagerare som reser till flygplatsen. Kommentatorer och politiker har konstaterat att affärsmodellen resulterar i ett lågt utnyttjande av linjen på grund av de höga biljettpriserna, vilket har gjort att flygplatsen inte nått sina uppsatta utsläppsmål.
VD för A-Train, Per Thorstensson, konstaterade att det skulle vara slöseri med skattebetalarnas pengar att köpa linjen 2010, eftersom staten skulle få linjen gratis 2040. Ursprungligen var A-Train skyldig att ackumulera kapital på 600 miljoner kronor innan man kunde lämna utdelning , men detta ändrades till 150 miljoner kronor 2008, efter att en överenskommelse träffats med Arlandabanan Infrastructure.
Organisation
Arlandabanan i sin helhet ägs av det statligt ägda Arlanda Infrastructure, som även äger plattformarna 1 och 2 vid Stockholm C. A-Train har monopol på rätten att transportera passagerare från Stockholm till Arlanda; andra tågoperatörer har endast rätt att transportera passagerare till flygplatsen från andra städer. 2008 var kostnaden för en på- eller ombordstigning på Arlanda C 75 kr. Det resulterar i att en biljett från Uppsala till Arlanda kostar 136 kr, medan en biljett på samma tåg men som reser vidare till Stockholm C endast kostar 64 kr. Kostnaden för en biljett till flygplatsen med Arlanda Express är betydligt högre än för en biljett till Uppsala, som är dubbelt så långt borta.