Amable Jourdain

Amable Jourdain
Född	Amable Louis Marie Michel Bréchillet Jourdain 25 januari 1788 Paris
dog	19 februari 1818 (1818-02-19) (30 år)
Yrke	Historiker orientalist
Make	Marie-Philotime Rougeot

Amable Jourdain (25 januari 1788, Paris – 19 februari 1818) var en fransk historiker och orientalist från början av 1800-talet, en elev av Louis-Mathieu Langlès och Antoine-Isaac Silvestre de Sacy , en specialist på det antika Persien och den latinska överföringen av Aristoteles .

Arbete

Hans viktigaste verk är La Perse ou Tableau de gouvernement, de la religion et de la littérature de cet Empire , publicerad 1814, och Recherches critiques sur l'âge et l'origine des traductions latines d'Aristote, et sur des commentaires grecs ou arabes employés par les docteurs scholastiques , publicerad post mortem 1819 och omtryckt 1843.

I detta andra arbete, baserat på en serie frågor som ställts av Académie des Inscriptions et Belles-Lettres om de arabiska filosofernas inflytande på västerländsk skolastik , försöker Jourdain svara noggrant genom att undersöka de bevarade texterna och manuskripten på följande tre frågor : "Är vi skyldiga araberna den första kunskapen om några verk av de antika grekiska filosoferna och av Aristoteles i synnerhet? Vid vilken tidpunkt och med vilka medel ägde denna kommunikation rum för första gången? Har den medfört någon ändring av skolastiken filosofi?". Sedan den 18:e har mycket olika åsikter, som inte stöds av en grundlig granskning enligt Jourdain, uttryckts om införandet av Aristoteles texter i medeltida kristna västern, dess datum och dess bysantinska eller arabiska ursprung: Å ena sidan t.ex. , hade italienaren Ludovico Antonio Muratori försvarat idén om en tidig och uteslutande bysantinsk gren ( Non ergo ex Arabum penu [...], sed e Græcia ), medan spanjoren med libanesiskt ursprung Miguel Casiri vidhöll att de direkta översättningarna av grekiska hade varit mycket sent ( [...] adeo ut hac Arabica versione latine reddita, priusquam Aristoteles Græcus repertus esset, divus Thomas ceterique scholastici usi fuerint ) .

Slutsatserna av Jourdain-utredningen var följande: fram till början av den 13:e var Aristoteles texter (förutom Logica vetus , det vill säga översättningen av tre eller fyra avhandlingar om logik av Boethius ), varken utbredda eller använda. i det kristna västerlandet, inte heller de av de aristoteliska arabiska filosoferna Avicenna , Averroes ). År 1274 (året för Thomas Aquinos död ), var allt Aristoteles arbete känt och användes vid universiteten i Paris, Oxford, etc.; Det kom in i dem massivt från åren 1220-25, och på både arabiska och bysantinska sätt (enligt texterna). De översättningar som gjordes direkt från grekiskan ersatte gradvis, allt eftersom de fanns tillgängliga, de som hade passerat arabiska. När det gäller den arabiska aristotelismens inflytande på västerländsk kristen skolastik, drog han slutsatsen att den var i samma ordning som det givna exemplet och den skapade emuleringen, vilket uppmanade latinerna att systematiskt söka efter den ursprungliga versionen av texterna.

Ett av bidragen i Jourdains bok var att introducera uttrycket "college of the translators of Toledo", som sedan blomstrade för att beteckna översättningarna från arabiska till latin i Spanien i mitten av den 12:e. Detta uttryck är emellertid, genom sin alltför formella karaktär, inte längre lämpligt för nyare historiker.

Det var Jourdains verk att räkna upp de latinska texterna och kommentarerna som användes av skolastikerna och att fastställa från vilka källor (arabiska eller direkt grekiska) de härrörde. 1817 vann han priset från Royal Academy of Inscriptions and Belles-Lettres. Jourdain var medlem av Institut de France och biträdande sekreterare för Royal School of Oriental Languages ​​(post skapad för honom).

Privatliv

Amable Jourdain var gift med Marie-Philotime Rougeot (1795–1862), som ligger begravd på Montmartre-kyrkogården . I graven finns också far till Marie-Philotime Rougeot, Antoine Rougeot (1762–1841), tidigare förstklassig kirurg på militärsjukhus, Charles Bréchillet-Jourdain (1817–1886), en välgörenhetsläkare i Paris femte arrondissement. , son till Amable Jourdain och Philotime Rougeot, medlem av institutet, filosof och författare, generalinspektör för högre utbildning, generalsekreterare för utbildningsministeriet (minister Félix Esquirou de Parieu) make till Elizabeth Meunier, (1825–1868), som också vilar i graven, som finns i 21:a divisionen, avenue Cordier.

Chales Bréchillet Jourdains grav på Montmartre-kyrkogården

Publikationer

• 1810. Mémoire sur l'observatoire de Méragah et sur quelques instrumens employés pour y observer
• 1812. Notice de l'histoire universelle de Mirkhond , intitulée "le Jardin de la pureté"
• 1813. Le jardin de la pureté, contenant l'histoire des prophètes, des rois et des Khalifes, par Mohammed, fels de Khavendschah, connu sous le nom de Mirkhond
• 1814. Lettre à M. Michaud sur une singulière croisade d'enfants
• 1814. La Perse, ou Tableau de l'histoire du gouvernement, de la religion, de la littérature, etc., de cet Empire , en cinq volymer
• 1819. Recherches critiques sur l'âge et l'origine des traductions latines d'Aristote, et sur des commentaires grecs ou arabes employés par les docteurs scholastiques ( couronné par l' académie royale des inscriptions et belles-lettres in ), översatt på tyska 1831
• ????. Lägg märke till historique sur Aboul-Féda et ses ouvrages
• 1843. Recherches critiques sur l'́âge et l'origine des traductions latines d'́Aristole, et sur des commentaires grecs ou arabes employés par les docteurs scholastiques , version corrigée par Charles Marie Gabriel Bréchillet Jourdain (1817-188)
• 1860. De l'origine des traditions sur le christianisme de Boèce

Bibliografi

• (på spanska) Marietta Gargatagli, La historia de la escuela de traductores de Toledo , i Quaderns Revista de Traducció, vol. IV (1999), s. 9–13
•   (på spanska) Julio César Santoyo, La "escuela de traductores" de Íñigo López de Mendoza, marqués de Santillana a Etica y política de la traducción literaria , Miguel Gómez Ediciones, 2004. ISBN 978848832623 .

externa länkar

• (på franska) Notice biographique (Dictionnaire historique)
• (på franska) Notice biographique (Biographie universelle ancienne et moderne - Michaud), à la sidan 55 la biographie de son père.
• (på franska) Amable Jourdain, chapitre III de son ouvrage Recherches critiques sur l'âge et l'origine des traductions latines... .