1979 portugisiska parlamentsvalet
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
250 platser till den portugisiska församlingen 125 platser behövs för en majoritet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Registrerad | 7 249 346 10,4 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Valdeltagande |
6 007 453 (82,9 %) 0,6 pp |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det portugisiska parlamentsvalet 1979 ägde rum den 2 december. Valet förnyade alla 250 medlemmarna i republikens församling , 13 platser färre än de som valdes 1976.
Det senaste valet, tre och ett halvt år innan, i april 1976, vanns av socialistpartiet under ledning av Mário Soares, som blev premiärminister för den första konstitutionella regeringen efter revolutionen.
Men regeringen drabbades av flera attacker och i december 1977 förlorade Soares omröstningen av en förtroenderesolution eftersom hela oppositionen, det demokratiska och sociala centret, socialdemokraterna och kommunisterna enades för att rösta emot den, och så, Soares ' regeringen föll. Soares skulle bli premiärminister igen i januari 1978, i koalition med det demokratiska sociala centret, men i juli skulle detta parti tvinga fram regeringens slut på grund av oenighet om jordbruksreformer. I augusti Nobre da Costa premiärminister genom personligt beslut av president Ramalho Eanes president , efter ett misslyckat försök att ena partierna i parlamentet. Programmet för Nobre da Costas regering godkändes dock aldrig och två månader senare ersattes da Costa av Mota Pinto som skulle regera med extrema svårigheter under mindre än ett år.
I juli 1979 beslutade presidenten slutligen att upplösa parlamentet och utlysa nyval i december. Mota Pinto ersattes under perioden mellan upplösningen och valet av Maria de Lourdes Pintasilgo (den enda kvinnan som ledde en regering i Portugal).
Högerpartierna, det socialdemokratiska, det demokratiska och sociala centret och Folkets monarkistiska parti förenade i Demokratiska alliansen (portugisiska: Aliança Democrática eller AD) under ledning av Sá Carneiro vann valet och fick 43 % av rösterna. Socialisterna förlorade mer än 30 parlamentsledamöter och kommunisterna, nu allierade med den portugisiska demokratiska rörelsen i United People Alliance, uppnådde sin högsta totalsumma någonsin, med nästan 20 % av rösterna.
Bakgrund
Ledarskapsförändringar
PSD 1978 ledarskapsval
PSD led av mycket intern splittring efter valet 1976. Partiet var väsentligt uppdelat mellan de som vill att partiet ska följa en mer socialdemokratisk väg, och de som vill ha en mer centristisk till mitten-höger-inställning, dessa anpassade sig till Francisco Sá Carneiro . På grund av dessa dispyter lämnar Sá Carneiro ledarskapet i november 1977 och efterträds av António Sousa Franco , som leder partiet mer åt vänster. Men de interna splittringarna fortsätter, och i juni 1978 släppte en grupp av 42 PSD-parlamentariker manifestet "Unpostponable Options" där de attackerar Sá Carneiro och bekräftar den socialdemokratiska vägen med kandidaturen till Socialist International . Sá Carneiro återvänder till ledningen vid partikongressen i juli 1978 och 37 PSD-parlamentsledamöter lämnar definitivt partiet och bildar Independent Social Democratic Action (ASDI), som kommer att slås samman med PS några år senare.
Kandidat | Röster | % | |
---|---|---|---|
Francisco Sá Carneiro | 100,0 | ||
Valdeltagande | |||
Källa: |
Några månader efter kongressen som återinsatte Sá Carneiro i partiets ledning nådde PSD, CDS och PPM en överenskommelse om att bilda den demokratiska alliansen , för att ställa upp i följande val.
Valsystem
Republikens församling har 250 medlemmar som väljs för en period på fyra år. Det totala antalet parlamentsledamöter reducerades till 250 från de tidigare 263, valdes 1976. Regeringar kräver inte absolut majoritetsstöd från församlingen för att inneha ämbeten, eftersom även om antalet motståndare till regeringen är större än anhängarnas, Antalet motståndare måste fortfarande vara lika med eller större än 126 (absolut majoritet) för att både regeringens program ska förkastas eller för att en misstroendeförklaring ska godkännas.
Antalet platser som tilldelas varje distrikt beror på distriktets storlek . Användningen av d'Hondt-metoden ger en högre effektiv tröskel än vissa andra tilldelningsmetoder som Hare-kvoten eller Sainte-Laguë-metoden, som är mer generösa för små partier.
För dessa val, och jämfört med 1976 års val, var parlamentsledamöterna fördelade på distrikt följande:
Distrikt | Antal riksdagsledamöter | Karta |
---|---|---|
Lissabon (–2) | 56 | |
Porto | 38 | |
Setúbal | 17 | |
Aveiro och Braga | 15 | |
Santarém (–1) och Coimbra | 12 | |
Leiria | 11 | |
Viseu (–1) | 10 | |
Faro | 9 | |
Castelo Branco (–1) , Viana do Castelo (–1) och Vila Real (–1) | 6 | |
Azorerna (–1) , Beja (–1) , Évora (–1) , Guarda (–1) och Madeira (–1) | 5 | |
Bragança (–1) och Portalegre | 4 | |
Europa och utanför Europa | 2 |
Fester
Tabellen nedan listar de partier som representerades i republikens församling under första halvan av den 1:a lagstiftande församlingen (1976–1980), eftersom detta val var ett nationellt extraval, och som också bestridde valen:
namn | Ideologi | Politisk ställning | Ledare | 1976 resultat |
Platser vid upplösning |
|||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Röster (%) | Säten | |||||||
PS |
Socialistpartiet Partido Socialista |
Socialdemokrati | Mitten-vänster | Mário Soares | 34,9 % |
107/263
|
98/263
|
|
PPD/PSD |
Socialdemokratiska partiet Partido Social Democrata |
Liberalism | Centrum | Francisco Sá Carneiro | 24,4 % |
72/263
|
36/263
|
|
CD SKIVOR |
Demokratiskt och socialt centrum Centro Democrático e Social |
Kristen demokrati |
Mitt-höger till höger |
Diogo Freitas do Amaral | 16,0 % |
42/263
|
40/263
|
|
PCP |
Portugisiska kommunistpartiet Partido Comunista Português |
kommunism | Längst till vänster | Álvaro Cunhal | 14,4 % |
40/263
|
40/263
|
|
UDP |
Populär demokratisk union União Democrática Populär |
Marxism Socialism |
Vänster vinge | Mário Tomé | 1,7 % |
1/263
|
1/263
|
|
ASDI |
Oberoende socialdemokratisk aktion Acção Social Democrata Independente |
Demokratisk socialism Socialdemokrati |
Mitten-vänster | António de Sousa Franco | N/A |
42/263
|
Kampanjperiod
Partislogans
Parti eller allians | Original slogan | engelsk översättning | Refs | |
---|---|---|---|---|
AD | "A maioria certa" | "Höger majoritet" | ||
PS | "O direito à liberdade" | "Rätten till frihet" | ||
APU | « Para a vitória democratica » | "För den demokratiska segern" | ||
UDP | "O voto certo da mudança" | "Rätten röstar för förändring" |
Nationell sammanställning av röster och mandat
Fester | Röster | % | ± | Säten |
MPs %/ röster % |
||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1976 | 1979 | ± | % | ± | |||||||
Demokratisk allians | 2,554,458 | 42,52 | — | — | 121 | — | 48,40 | — | 1.14 | ||
Socialdemokratisk | 141,227 | 2,35 | — | 73 | 7 | — | 2,80 | — | 1.19 | ||
Demokratiska och sociala centrum | 23,523 | 0,39 | — | 42 | 0 | — | 0,00 | — | 0,0 | ||
Total demokratisk allians | 2,719,208 | 45,26 | 4.4 | 115 | 128 | 13 | 51,20 | 7.5 | 1.13 | ||
Socialistisk | 1,642,136 | 27.33 | 7.6 | 107 | 74 | 33 | 29,60 | 11.1 | 1.08 | ||
United People Alliance | 1,129,322 | 18.80 | 4.4 | 40 | 47 | 7 | 18.80 | 3.6 | 1.00 | ||
Folkets demokratiska union | 130,842 | 2.18 | 0,5 | 1 | 1 | 0 | 0,40 | 0,0 | 0,18 | ||
Kristdemokratisk | 72,514 | 1.21 | 0,7 | 0 | 0 | 0 | 0,00 | 0,0 | 0,0 | ||
Arbetarkommunistpartiet | 53,268 | 0,89 | 0,2 | 0 | 0 | 0 | 0,00 | 0,0 | 0,0 | ||
UEDS | 43,325 | 0,72 | — | — | 0 | — | 0,00 | — | 0,0 | ||
Revolutionär socialist | 36,978 | 0,62 | 0,5 | 0 | 0 | 0 | 0,00 | 0,0 | 0,0 | ||
Arbetarparti för socialistisk enhet | 12,713 | 0,21 | — | — | 0 | — | 0,00 | — | 0,0 | ||
OCMLP | 3,433 | 0,06 | — | — | 0 | — | 0,00 | — | 0,0 | ||
Totalt giltigt | 5,843,739 | 97,28 | 2.0 | 263 | 250 | 13 | 100,00 | 0,0 | — | ||
Tomma valsedlar | 42,863 | 0,71 | — | ||||||||
Ogiltiga röstsedlar | 120 851 | 2.01 | 2.7 | ||||||||
Total | 6,007,453 | 100,00 | |||||||||
Registrerade väljare/valdeltagande | 7,249,346 | 82,86 | 0,6 | ||||||||
Källa: Comissão Nacional de Eleições |
Fördelning efter valkrets
Valkrets | % | S | % | S | % | S | % | S | % | S |
Totalt S |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
AD | PS | APU | PSD | UDP | |||||||
Azorerna | 30,0 | 2 | 3.1 | - | 52,0 | 3 | 1.7 | - | 5 | ||
Aveiro | 56,7 | 9 | 28.4 | 5 | 7.9 | 1 | 1.2 | - | 15 | ||
Beja | 19,0 | 1 | 22,0 | 1 | 50,7 | 3 | 1.8 | - | 5 | ||
Braga | 51,9 | 9 | 30.2 | 5 | 10,0 | 1 | 1.4 | - | 15 | ||
Bragança | 60,7 | 3 | 22.2 | 1 | 5.8 | - | 1.9 | - | 4 | ||
Castelo Branco | 49,9 | 4 | 27.8 | 2 | 12.4 | - | 1.9 | - | 6 | ||
Coimbra | 44,8 | 6 | 35.1 | 5 | 11.2 | 1 | 1.3 | - | 12 | ||
Évora | 26,9 | 1 | 16.9 | 1 | 48,9 | 3 | 1.7 | - | 5 | ||
Faro | 34,6 | 4 | 34,0 | 3 | 20.3 | 2 | 3.2 | - | 9 | ||
Guarda | 60,6 | 4 | 26.3 | 1 | 5.4 | - | 0,9 | - | 5 | ||
Leiria | 56,2 | 7 | 23.2 | 3 | 10.9 | 1 | 1.5 | - | 11 | ||
Lissabon | 40,0 | 24 | 25.8 | 15 | 26,0 | 16 | 2.8 | 1 | 56 | ||
Madeira | 17.2 | 1 | 3.1 | - | 57,8 | 4 | 6.6 | - | 5 | ||
Portalegre | 32.1 | 2 | 29,8 | 1 | 29.4 | 1 | 1.7 | - | 4 | ||
Porto | 44,5 | 18 | 34,8 | 14 | 14.5 | 6 | 1.9 | - | 38 | ||
Santarém | 41,3 | 6 | 27.3 | 3 | 21.7 | 3 | 2.2 | - | 12 | ||
Setúbal | 22.3 | 4 | 21.4 | 4 | 47,0 | 9 | 4.0 | - | 17 | ||
Viana do Castelo | 54,8 | 4 | 24.9 | 2 | 9.8 | - | 0,9 | - | 6 | ||
Vila Real | 57,7 | 4 | 21.4 | 2 | 6.1 | - | 1.5 | - | 6 | ||
Viseu | 64,1 | 8 | 21.4 | 2 | 5.5 | - | 1.4 | - | 10 | ||
Europa | 38,3 | 1 | 33.2 | 1 | 13.4 | - | 5.7 | - | 2 | ||
Resten av världen | 77,3 | 2 | 5.7 | - | 3.1 | - | 0,7 | - | 2 | ||
Total | 42,5 | 121 | 27.3 | 74 | 18.8 | 47 | 2.4 | 7 | 2.2 | 1 | 250 |
Källa: Comissão Nacional de Eleições |
Kartor
Flest röstade politisk kraft per kommun .
Anteckningar
externa länkar
- Comissão Nacional de Eleições Arkiverad 2005-04-08 på Wayback Machine
- Centro de Estudos do Pensamento Politico