1991 portugisiska parlamentsvalet
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
230 platser till den portugisiska församlingen 116 platser behövs för en majoritet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Registrerad | 8 462 357 6,7 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Valdeltagande |
5 735 431 (67,8 %) 3,8 pp |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Resultat efter distrikt eller autonom region .
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det portugisiska parlamentsvalet 1991 ägde rum den 6 oktober. Valet förnyade alla 230 medlemmar av republikens församling . Det var en minskning med 20 platser jämfört med tidigare val, på grund av 1989 års konstitutionella revidering.
Det socialdemokratiska partiet, under ledning av Cavaco Silva , vann en historisk tredje mandatperiod och vann med absolut majoritet för andra varvet i rad, vilket uppnådde en högre andel än i föregående val, men förlorade 13 parlamentsledamöter på grund av minskningen av det totala antalet från de ursprungliga 250 till 230. Cavaco Silva blev den första premiärministern sedan Hintze Ribeiro 1904 som ledde ett parti till tre på varandra följande demokratiska valsegrar .
Socialistpartiet, vid den tiden ledd av Jorge Sampaio , Portugals blivande president , ökade sin andel med 7 % och fick 12 parlamentsledamöter, men lyckades inte undvika den absoluta majoriteten av socialdemokraterna. Liksom fyra och sex år tidigare, och som 1979 och 1980, lyckades PS inte vinna ett enda distrikt. I det första parlamentsvalet efter östblockets fall förlorade den kommunistiskt dominerade demokratiska enhetskoalitionen mycket av sitt valinflytande, förlorade 14 parlamentsledamöter och 4 % av rösterna, men kunde hålla fast vid distriktet Beja med en liten marginal över PSD.
Till höger kunde CDS inte återfå sitt tidigare inflytande, främst till följd av taktisk röstning för det socialdemokratiska partiet av högerväljare, vilket ökade sin parlamentariska grupp med endast 1 MP. National Solidarity Party , med hjälp av en populistisk kampanj, uppnådde för första gången en parlamentsledamot, i vad som skulle vara den enda närvaron av ett sådant parti i parlamentet.
Valdeltagandet sjönk till 67,8 %, och för första gången under 70 % av väljarna.
Bakgrund
Ledarskapsförändringar
CDS 1988 ledarskapsval
Efter CDS:s dåliga resultat, bara 4 %, i de allmänna valen 1987, meddelade dåvarande CDS-ledaren Adriano Moreira att han skulle lämna ledningen och kallade till en partikongress för att välja en ny ledare. Diogo Freitas do Amaral , tidigare partiledare och besegrad kandidat i presidentvalet 1986, återvände till partiet och var den enda kandidaten till partiets ledarskap.
Kandidat | Röster | % | |
---|---|---|---|
Diogo Freitas do Amaral | Röst omröstning | ||
Valdeltagande | 100,0 | ||
Källa: |
PS 1989 ledarskapsval
I det allmänna valet 1987 kom PS på andra plats med bara 22 %, medan PSD vann en historisk absolut majoritet. Dåvarande partiledaren Vítor Constâncio stod inför press på grund av sin strategi, med inblandning också från president Mário Soares , och, som tillägg till detta, hans svårighet att hitta en stark kandidat för Lissabon för att ställa upp i lokalvalet 1989 . På grund av dessa påtryckningar avgick Constâncio i slutet av 1988 och en partikongress för att välja en ny ledare kallades till mitten av januari 1989. Två kandidater stod på valsedeln, Jorge Sampaio och Jaime Gama . Sampaio valdes lätt till PS-ledare.
Kandidat | Röster | % | |
---|---|---|---|
Jorge Sampaio | VINNA | ||
Jaime Gama | |||
Valdeltagande | |||
Källa: |
PRD 1991 ledarskapsval
Demokratiska förnyelsepartiets resultat i valet 1987 var en besvikelse och António Ramalho Eanes avgick från ledarskapet. Hermínio Martinho återvände till ledningen, men partiet plågades av djupa splittringar om dess ideologi och strategi, där nyckelmedlemmar, inklusive Ramalho Eanes, tillkännagav att de lämnade partiet I juni 1991 höll partiet en ledaromröstning mellan Hermínio Martinho och Pedro Canavarro. Martinho försvarade upplösningen av partiet, medan Canavarro föreslog att partiet skulle fortsätta. Valresultatet gav Canavarro en jordskredsseger. Resultaten blev följande:
Kandidat | Röster | % | |
---|---|---|---|
Pedro Canavarro | 145 | 79,2 | |
Hermínio Martinho | 38 | 20.8 | |
Valdeltagande | 183 | ||
Källa: |
Valsystem
Republikens församling har 230 ledamöter som väljs för en period på fyra år. Det totala antalet parlamentsledamöter reducerades 1989, under konstitutionsändringarna, till 230 från de tidigare 250. Regeringar kräver inte absolut majoritetsstöd från församlingen för att inneha ämbeten, som även om antalet motståndare till regeringen är större än antalet regeringsmotståndare. anhängarna måste antalet motståndare fortfarande vara lika med eller större än 116 (absolut majoritet) för att både regeringens program ska förkastas eller för att en misstroendeförklaring ska godkännas.
Antalet platser som tilldelas varje distrikt beror på distriktets storlek . Användningen av d'Hondt-metoden ger en högre effektiv tröskel än vissa andra tilldelningsmetoder som Hare-kvoten eller Sainte-Laguë-metoden, som är mer generösa för små partier.
För dessa val, och jämfört med 1987 års val, var parlamentsledamöterna fördelade efter distrikt följande:
Distrikt | Antal riksdagsledamöter | Karta |
---|---|---|
Lissabon (–6) | 50 | |
Porto (–2) | 37 | |
Braga (–1) och Setúbal (–1) | 16 | |
Aveiro (–1) | 14 | |
Leiria (–1) , Santarém (–2) och Coimbra (–1) | 10 | |
Viseu (–1) | 9 | |
Faro (–1) | 8 | |
Vila Real och Viana do Castelo | 6 | |
Azorerna , Castelo Branco , Madeira | 5 | |
Beja (–1) , Bragança , Évora och Guarda (–1) | 4 | |
Portalegre | 3 | |
Europa och utanför Europa | 2 |
Fester
Tabellen nedan listar de partier som representerades i republikens församling under den femte valperioden (1987–1991) och som också deltog i valet:
namn | Ideologi | Politisk ställning | Ledare | 1987 resultat |
Platser vid upplösning |
|||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Röster (%) | Säten | |||||||
PPD/PSD |
Socialdemokratiska partiet Partido Social Democrata |
Liberalkonservatism Klassisk liberalism |
Mitt-höger | Aníbal Cavaco Silva | 50,2 % |
148/250
|
148/250
|
|
PS |
Socialistpartiet Partido Socialista |
Socialdemokrati | Mitten-vänster | Jorge Sampaio | 22,2 % |
60/250
|
60/250
|
|
PCP |
Portugisiska kommunistpartiet Partido Comunista Português |
Kommunism Marxism–Leninism |
Längst till vänster | Álvaro Cunhal | 12,1 % |
29/250
|
29/250
|
|
PEV |
Ekologpartiet "De gröna" Partido Ecologista "Os Verdes" |
Ekosocialism Grön politik |
Vänster vinge | - |
2/250
|
0/250
|
||
PRD |
Demokratiska förnyelsepartiet Partido Renovador Democrático |
Centrism tredje vägen |
Centrum | Pedro Canavarro | 4,9 % |
7/250
|
0/250
|
|
CD SKIVOR |
Demokratiskt och socialt centrum Centro Democrático e Social |
Kristendemokrati Konservatism |
Mitt-höger till höger |
Diogo Freitas do Amaral | 4,4 % |
4/250
|
4/250
|
|
Ind. |
Independent Independente |
demokratiska förnyelsepartiets valmöte upplöstes i december 1990; Ekologpartiet "De gröna" valberedningen upplöstes i december 1990; |
9/250
|
Kampanjperiod
Partislogans
Parti eller allians | Original slogan | engelsk översättning | Refs | |
---|---|---|---|---|
PSD | "Ingen bom caminho" | "På rätt spår" | ||
PS | "Agora nós" | "Nu vi." | ||
CDU | « Para um Portugal melhor » | "För ett bättre Portugal" | ||
CD SKIVOR | «En verdade, sempre! » | "Sanningen, alltid!" | ||
PSN | « O sol está a nascer para todos. » | "Solen går upp för alla." |
Kandidatdebatter
Inga debatter mellan huvudpartierna hölls eftersom PSD-ledaren och premiärministern Aníbal Cavaco Silva vägrade att delta i någon debatt.
Opinionsundersökning
Följande tabell visar opinionsundersökningarna av de portugisiska väljarnas röstavsikt före valet. De partier som är listade var representerade i riksdagen (1987-1991). Inkluderat är också resultatet av de portugisiska allmänna valen 1987 och 1991 som referens.
Observera att fram till år 2000 var det förbjudet att publicera opinionsundersökningar under kampanjens sista vecka.
Avsluta omröstningen
Släppt datum | Röstningsbyrå | Andra | Leda | ||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
6 oktober 1991 | Ben. Val |
50,6 135 |
29,1 72 |
8,8 17 |
4,4 5 |
1,7 1 |
1.1 0 |
4.3 0 |
21.5 | ||||||
6 oktober 1991 |
RTP1 - Universidade Católica Seat projektion |
48,0–51,9 128/138 |
28,5–31,5 73/83 |
7,5–10,0 14/11 |
4,5–5,5 4/7 |
? 1/2 |
? 0/1 |
— | 19.5–20.4 | ||||||
6 oktober 1991 | TSF/Expresso - Euroexpansão | 45,8–50,2 | 29.8–33.9 | 6,8–9,1 | 3,7–5,5 | 1,0–2,0 | 1,4–2,6 | — | 16.0–16.3 | ||||||
6 oktober 1991 | Antena1 - Euroteste | 47,0–50,0 | 31,0–34,0 | 7,5–10,0 | 4,0–5,0 | – | 1,0–1,5 | — | 16,0 | ||||||
6 oktober 1991 | Rádio Comercial - GEOIDEIA | 49,0–52,0 | 29.0–31.0 | 7,0–9,0 | 3,0–4,0 | 2,0–3,0 | 1,0–2,0 | — | 20.0–21.0 | ||||||
6 oktober 1991 | Radiopress | 45,5 | 35,0 | 9.6 | 4.5 | – | – | — | 10.5 | ||||||
6 oktober 1991 | Rádio Correio da Manhã | 45,8–50,2 | 29.8–33.9 | 6,8–9,1 | 3,7–5,5 | 1,0–2,0 | 1,4–2,6 | — | 16.0–16.3 | ||||||
29 september 1991 |
Universidade Católica Stolsprojektion |
51,3 134 |
29,3 73 |
7,5 12 |
5.0 5 |
7,0 2 |
22,0 | ||||||||
28 september 1991 | Euroteste | 47,3 | 35,5 | 8.5 | 4.1 | 4.6 | 11.8 | ||||||||
28 september 1991 | Euroteste | 46,0 | 37,0 | 9.7 | 3.9 | 3.4 | 9,0 | ||||||||
28 september 1991 | Euroexpansão | 44,0 | 33,0 | 9,0 | 6,0 | 8,0 | 11.0 | ||||||||
27 september 1991 | Marktest | 43.1 | 32,8 | 7.7 | 4.6 | 11.8 | 10.3 | ||||||||
27 september 1991 | Pluriteste | 41.2 | 34,7 | 8.4 | 8.1 | 7.6 | 6.5 | ||||||||
20 september 1991 | Euroteste | 45,6 | 35,5 | 10,0 | 4.4 | 4.5 | 10.1 | ||||||||
20 september 1991 | Marktest | 41,9 | 31,9 | 7.3 | 4.4 | 14.5 | 10,0 | ||||||||
16 september 1991 | Pluriteste | 39,2 | 26.6 | 6.2 | 6,0 | 22,0 | 12.6 | ||||||||
16 september 1991 | Euroteste | 45,1 | 34,5 | 10.2 | 5.2 | 5.0 | 10.6 | ||||||||
14 september 1991 | Norma | 45,0 | 37,5 | 11.2 | 3.5 | 2.8 | 7.5 | ||||||||
28 augusti 1991 | Euroexpansão/Marktest | 35,3 | 36,8 | 8.7 | 4.9 | 14.3 | 1.5 | ||||||||
4 augusti 1991 | Euroteste/JN | 47,5 | 37,8 | 12.3 | 8.2 | — | 7.7 | ||||||||
19 juli 1991 | Norma | 43,7 | 32,9 | 12.4 | 6.5 | 4.5 | 10.8 | ||||||||
19 juli 1991 | Euroteste | 45,4 | 36,6 | 10.8 | 4.0 | 3.2 | 8.8 | ||||||||
13 januari 1991 | Euroteste | 47,5 | 36,9 | 9.3 | 3.5 | 2.7 | 10.6 | ||||||||
17 december 1989 | Lokala val | 35,3 | 36,8 | 13.3 | 9.2 | — | — | 5.4 | 1.5 | ||||||
18 juni 1989 | EP-val | 32,8 | 28,5 | 14.4 | 14.2 | — | 0,8 | 9.3 | 4.3 | ||||||
19 juli 1987 | Ben. Val |
50,2 148 |
22,2 60 |
12.1 31 |
4.4 4 |
Existerade inte | 0,6 0 |
10,5 7 |
28,0 | ||||||
Nationell sammanställning av röster och mandat
Fester | Röster | % | ± | riksdagsledamöter |
MPs %/ röster % |
|||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1987 | 1991 | ± | % | ± | ||||||
Socialdemokratisk | 2,902,351 | 50,60 | 0,4 | 148 | 135 | 13 | 58,70 | 0,5 | 1.16 | |
Socialistisk | 1,670,758 | 29.13 | 6.9 | 60 | 72 | 12 | 31.30 | 7.3 | 1.07 | |
Demokratisk enhetskoalition | 504,583 | 8,80 | 3.3 | 31 | 17 | 14 | 7,39 | 5.0 | 0,84 | |
Demokratiska och sociala centrum | 254,317 | 4,43 | 0,0 | 4 | 5 | 1 | 2.17 | 0,6 | 0,49 | |
Nationell solidaritet | 96 096 | 1,68 | — | — | 1 | — | 0,44 | — | 0,39 | |
Revolutionär socialist | 64,159 | 1.12 | 0,5 | 0 | 0 | 0 | 0,00 | 0,0 | 0,0 | |
portugisisk arbetarkommunist | 48,542 | 0,85 | 0,5 | 0 | 0 | 0 | 0,00 | 0,0 | 0,0 | |
Demokratisk förnyelse | 35 077 | 0,61 | 4.3 | 7 | 0 | 7 | 0,00 | 2.8 | 0,0 | |
Folkmonarkist | 25 216 | 0,44 | 0,0 | 0 | 0 | 0 | 0,00 | 0,0 | 0,0 | |
Atlantens demokratiska parti | 10,842 | 0,19 | — | — | 0 | — | 0,00 | — | 0,0 | |
Vänster revolutionär front | 6,661 | 0,12 | — | — | 0 | — | 0,00 | — | 0,0 | |
Folkets demokratiska union | 6,157 | 0,11 | 0,8 | 0 | 0 | 0 | 0,00 | 0,0 | 0,0 | |
Totalt giltigt | 5,624,759 | 98,07 | 0,3 | 250 | 230 | 20 | 100,00 | 0,0 | — | |
Tomma valsedlar | 47,652 | 0,83 | 0,1 | |||||||
Ogiltiga röstsedlar | 63 020 | 1.10 | 0,2 | |||||||
Total | 5,735,431 | 100,00 | ||||||||
Registrerade väljare/valdeltagande | 8,462,357 | 67,78 | 3.8 | |||||||
Källa: Comissão Nacional de Eleições |
Fördelning efter valkrets
Valkrets | % | S | % | S | % | S | % | S | % | S |
Totalt S |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
PSD | PS | CDU | CD SKIVOR | PSN | |||||||
Azorerna | 64,1 | 4 | 25.8 | 1 | 1.3 | - | 3.4 | - | 5 | ||
Aveiro | 58,6 | 9 | 27.8 | 4 | 2.8 | - | 6.1 | 1 | 1.3 | - | 14 |
Beja | 29.3 | 1 | 28.4 | 1 | 30.4 | 2 | 2.3 | - | 1.0 | - | 4 |
Braga | 53,6 | 10 | 31,5 | 5 | 4.6 | - | 5.6 | 1 | 0,8 | - | 16 |
Bragança | 57,9 | 3 | 25.7 | 1 | 2.1 | - | 8.2 | - | 1.5 | - | 4 |
Castelo Branco | 51,8 | 3 | 32.4 | 2 | 4.6 | - | 3.9 | - | 2.3 | - | 5 |
Coimbra | 49,9 | 6 | 34.4 | 4 | 5.0 | - | 3.5 | - | 1.7 | - | 10 |
Évora | 35,0 | 2 | 25,9 | 1 | 27.1 | 1 | 2.8 | - | 1.4 | - | 4 |
Faro | 50,8 | 5 | 31.2 | 3 | 7.2 | - | 2.8 | - | 2.2 | - | 8 |
Guarda | 58,6 | 3 | 26.8 | 1 | 2.3 | - | 5.9 | - | 1.3 | - | 4 |
Leiria | 61,2 | 7 | 23,0 | 3 | 4.5 | - | 4.8 | - | 1.4 | - | 10 |
Lissabon | 45,3 | 25 | 29,7 | 16 | 12.2 | 6 | 4.0 | 2 | 2.6 | 1 | 50 |
Madeira | 62,4 | 4 | 20.2 | 1 | 1.0 | - | 6.1 | - | 1.9 | - | 5 |
Portalegre | 38,9 | 2 | 33,5 | 1 | 15.2 | - | 3.3 | - | 1.8 | - | 3 |
Porto | 51,3 | 21 | 32,9 | 13 | 6.4 | 2 | 4.1 | 1 | 1.1 | - | 37 |
Santarém | 49,1 | 6 | 29.4 | 3 | 9.8 | 1 | 3.3 | - | 2.2 | - | 10 |
Setúbal | 34,7 | 6 | 28.4 | 5 | 24.9 | 5 | 2.7 | - | 2.4 | - | 16 |
Viana do Castelo | 56,9 | 4 | 25.2 | 2 | 5.0 | - | 7.2 | - | 1.2 | - | 6 |
Vila Real | 60,6 | 4 | 26,0 | 2 | 2.6 | - | 5.1 | - | 1.2 | - | 6 |
Viseu | 64,3 | 7 | 19.4 | 2 | 2.1 | - | 6.3 | - | 1.3 | - | 9 |
Europa | 53,7 | 1 | 31,9 | 1 | 7.8 | - | 3.0 | - | 2 | ||
Utanför Europa | 77,3 | 2 | 4.9 | - | 1.0 | - | 14.6 | - | 2 | ||
Total | 50,6 | 135 | 29.1 | 72 | 8.8 | 17 | 4.4 | 5 | 1.7 | 1 | 230 |
Källa: Comissão Nacional de Eleições |
Kartor
Flest röstade politisk kraft per kommun .
Anteckningar
externa länkar
- Comissão Nacional de Eleições Arkiverad 2005-04-08 på Wayback Machine
- Centro de Estudos do Pensamento Politico