Åbo stadsbibliotek
| Åbo stadsbibliotek | |
|---|---|
Turun kaupunginkirjasto Åbo stadsbibliotek | |
Åbo huvudbiblioteks nya byggnad i korsningen mellan Linnankatu och Kauppiaskatu.
| |
 | |
| Land | Finland |
| Typ | Stadsbibliotek |
| Etablerade | 1862 |
| Plats | Åbo |
| Koordinater |
(Åbo huvudbibliotek) |
| Grenar | 11 + 2 mobila bibliotek |
| Samling | |
| Storlek | 820 000 (2021) |
| Tillgång och användning | |
| Åtkomstkrav | Öppet för alla |
| Omlopp | 2,9 miljoner (2021) |
| Annan information | |
| Budget | 12 miljoner € (2021) |
| Direktör | Rebekka Pilppula |
| Personal | 153 (2021) |
| Föräldraorganisation | Åbo stad |
| Anslutning | Vaski |
| Hemsida | https://www.turku.fi/sv/turku-stadsbibliotek |
Åbo stadsbibliotek ( finska : Turun kaupunginkirjasto , svenska : Åbo stadsbibliotek ) är ett kommunalt folkbibliotek i Åbo . Huvudbiblioteket ligger i VI-distriktet i stadens centrum . Åbo stadsbibliotek driver också flera filialbibliotek och två mobila bibliotek . Det är en del av Vaski biblioteksnätverk, som är en sammanslagning av 18 folkbibliotek i Egentliga Finlandsregionen .
Biblioteket har sina rötter till 1860-talet, då ett privatfinansierat folkbibliotek och ett akademiskt inriktat stadsbibliotek inrättades i Åbo. Åbo kommun tog snart över driften av båda biblioteken och 1912 slogs de samman till Åbo stadsbibliotek.
Åbo stadsbibliotek är ett regionalt betydelsefullt bibliotek och ett av de största folkbiblioteken i Finland. Den har ett regionalt utvecklingsansvar i Egentliga Finlands och Satakunta regioner sedan 2018. Biblioteken med regionalt utvecklingsansvar har i uppdrag att utveckla arbetsmiljön för områdets folkbibliotek och uppdatera personalens kompetens och kunskaper.
Historia
Folkbiblioteket och Stadsbiblioteket (1862–1912)
Åbo stadsbibliotek har sina rötter till 1860-talet, då två privatfinansierade bibliotek inrättades i Åbo : ett folkbibliotek för arbetarklassen och ett akademiskt inriktat stadsbibliotek för de bildade klasserna. Folkbiblioteket ( finska : Turun kansankirjasto ) grundades 1862, och det verkade från början i en fabriksägares hustrus hus. Biblioteket var öppet bara ett par timmar i veckan och varje kund fick låna bara en bok åt gången, eftersom det bara fanns runt tusen böcker i samlingen. Utlåningen var gratis, men det var en frivillig årsavgift på ett mark . Folkbiblioteket hamnade dock snart i ekonomiska problem, och det stängdes till och med tillfälligt under en kort period i början av 1870-talet. Den ekonomiska situationen förbättrades när Åbo kommun 1878 övertog förvaltningen av biblioteket.
Efter den stora branden i Åbo 1827 flyttades Åbo Akademi till Helsingfors . Även Kungliga Akademiens bibliotek flyttades, varefter det inte längre fanns något akademiskt bibliotek i Åbo. Av denna anledning inrättades ett akademiskt inriktat Stadsbibliotek (finska: Turun kaupunginkirjasto ) för stadens bildade klasser 1869. Även Stadsbiblioteket var snart i ekonomiska svårigheter, och kommunen tog över dess verksamhet 1891.
Omkring 1900 började de båda bibliotekens lokaler bli för små. Situationen lättade när den lokale affärsmannen och beskyddaren Fredric von Rettig skänkte en ny biblioteksbyggnad till staden. Förutom byggnaden donerade von Rettig också 10 000 böcker, en konstsamling och en ansenlig summa pengar för underhållet av biblioteken. Arkitekt för den nya biblioteksbyggnaden var Fredric von Rettigs egen svärson Karl August Wrede . Byggnaden ritades i stil med holländsk senrenässans och den omedelbara förebilden för den var Adelshuset i Stockholm . Folkbiblioteket flyttade till nybyggnadens bottenvåning medan Stadsbiblioteket flyttade till första våningen. Ingången till Stadsbiblioteket var från huvuddörren, men ingången till Folkbiblioteket var från en sidodörr vid Linnangatan.
Folkbiblioteket och Stadsbiblioteket, båda redan belägna i samma byggnad, slogs formellt samman 1912. Namnet på det nya biblioteket var Åbo stadsbibliotek (finska: Turun kaupunginkirjasto , svenska : Åbo stadsbibliotek ) . Bottenvåningen i det tidigare folkbiblioteket ändrades till bibliotekets allmänna avdelning, medan första våningen förvandlades till bibliotekets utbildningsavdelning.
Tillväxt och modernisering (1913–1970)
Under 1910-talet började amerikanska idéer om utvecklingen av folkbibliotek slå rot även i Åbo. Einar Holmberg, som arbetade som bibliotekarie i Åbo stadsbibliotek, tog med sig nya och radikala idéer från sina resor i England och USA . Mycket snart omsattes dessa nya idéer och föreställningar i praktiken i Åbo. De flesta av ändringarna och reformerna var klara 1914. Åbo stadsbibliotek införde öppna samlingar, gratis lån för alla, långa öppettider, en barnavdelning och ett modernt klassificeringssystem . De separata läsesalarna för män och kvinnor på bottenvåningen slogs samman och tidningar fästes i hyllor från vilka kunderna kunde läsa dem stående. Sidodörren vid Linnangatan stängdes också permanent, varefter alla gick in i biblioteket från huvuddörren. Användningsreglerna reviderades så att utlåning blev helt gratis och varje invånare hade rätt att låna böcker. Det innebar att biblioteket utvecklades ännu tydligare mot ett allmänt folkbibliotek, eftersom antalet kunder och lån ökade markant. Första världskriget och det finska inbördeskriget markerade dock ett slut på bibliotekets progressiva period: författaren Volter Kilpi , som började som bibliotekarie i Åbo stadsbibliotek 1919, fann biblioteket i ett förfallande tillstånd. Under Kilpis ledning började biblioteket sakta återhämta sig, men efter några år lämnade Kilpi sin tjänst för att börja arbeta på det nyinrättade Åbo universitetsbibliotek.
Åbo stadsbibliotek var en pionjär inom skyddsrådgivning. Redan 1933 etablerade biblioteket en särskild helpdesk för stamkunderna, som inspirerades av en liknande tjänst på Stockholms stadsbibliotek . Det hade funnits en lässal för tidningar i gamla Folkbiblioteket sedan år 1878 och under 1900-talet utvecklades och utökades tidnings- och tidskriftstjänsterna ytterligare. Redan 1907 inrättades en separat lässal för tidningar vid Sofiangatan, och senare inrättades ännu fler lässalar för tidningar. Som bäst fanns det totalt fyra olika läsesalar för tidningar och tidskrifter . Även barnbibliotekets tjänster utvecklades flitigt från tidigt. Barn hade haft en egen läsesal redan i Folkbibliotekets lokaler, men den visade sig snart vara otillräcklig och för liten. Barnen fick en egen avdelning vid ombyggnationerna 1914. Barn och unga vuxna har sedan dess varit aktiva användare av biblioteket.
Åbos biblioteksnät började expandera efter andra världskriget . Det första filialbiblioteket bildades 1939, då Kaarinas tidigare folkbibliotek blev till Nummi utlåningsstation efter att en del av Kaarina kommun slogs samman med Åbo. Biblioteksnätet expanderade långsamt när nya filialbibliotek etablerades i olika delar av staden. Åbo hade också det första mobila biblioteket i Finland, som startade sin verksamhet 1961. Musikbiblioteket öppnades på första våningen i Huvudbiblioteket 1970.
Det nya huvudbiblioteket (1971–)
Under 1900-talet började huvudbiblioteket bli för litet och opraktiskt för kraven från de snabbt växande bibliotekstjänsterna. Av denna anledning var många av huvudbibliotekets avdelningar tvungna att distribueras på olika platser. Redan i början av 1970-talet flyttades musikavdelningen till landshövdingens tidigare bostad vid Läntinen Rantakatu. År 1990 slogs bibliotekets fyra olika läsesalar för tidningar och tidskrifter samman och placerade under samma tak i Julinska huset vid Eerikgatan. På grund av platsbrist fick även barnavdelningen 1991 flyttas till Hjelthuset vid Gamla Stora torget där den verkade fram till 2007.
Från början av 1980-talet hade biblioteket försökt hitta en genomförbar lösning på utrymmesbristen. År 2003 beslutade kommunfullmäktige slutligen om att bygga en ny byggnad för Huvudbiblioteket som skulle ligga precis intill den gamla byggnaden. Designtävlingen för den nya biblioteksbyggnaden vanns av JKMM Arkitekter och bygget stod klart 2007. Barnavdelningen, läsesalen och musikavdelningen kunde nu åter rymmas under samma tak som övriga avdelningar . Idag består huvudbiblioteket av den gamla biblioteksbyggnaden och den nya biblioteksbyggnaden som är förbundna med en korridor vid Linnankatu. Utöver dessa har Huvudbiblioteket även mötesrum och ett café i landshövdingens tidigare kansli beläget i bibliotekskvarterets innergård.
Några av filialbiblioteken har lagts ned under 2000-talet. Marttibiblioteket och Mikaelbiblioteket stängdes 2009 och Laustebiblioteket upphörde 2019. Många av filialbiblioteken har gjorts om till självbetjäningsbibliotek, vilket gör att de kan användas även när det inte finns personal på plats. Självbetjäning har något ökat användningen av dessa filialbibliotek.
Grenar
Utöver huvudbiblioteket omfattar Åbo stadsbibliotek även tio filialbibliotek , en servicepunkt och två mobila bibliotek . Aunela, Hirvensalo, Ilpoinen, Nummi, Paattinen, Vasaramäki och Yli-Maaria bibliotek är också självbetjäningsbibliotek som kan användas fristående med ett lånekort och en bifogad pinkod.
| Bibliotek | Adress | Koordinater | Bild | webblänk |
|---|---|---|---|---|
| Aunela bibliotek | Opintie 1, 20210 Åbo | Aunela bygdegård | ||
| Medborgarservicecenter Monitori ( Skanssi ) | Skanssgatan 10, 20730 Åbo | Medborgarservicecenter Monitori (Skanssi) | ||
| Hirvensalo bibliotek | Vanha Kakskerrantie 8, 20900 Åbo | Syvälahti bygdegård | ||
| Ilpoinen bibliotek | Lauklähteenkatu 13, 20740 Åbo | Ilpoinen bibliotek | ||
| Huvudbiblioteket | Linnangatan 2, 20100 Åbo | |
Huvudbiblioteket | |
| Nummi bibliotek | Töykkälänkatu 22, 20540 Åbo | Nummi bibliotek | ||
| Paattinen bibliotek | Toffinkuja 2, 21330 Paattinen | Paattinen bibliotek | ||
| Pansio bibliotek | Pernontie 29, 20240 Åbo | Pansio bibliotek | ||
| Runosmäki bibliotek | Piiparinpolku 13, 20360 Åbo | Runosmäki bibliotek | ||
| Varissuo bibliotek | Nisse Kavon katu 3, 20610 Åbo | Varissuo bibliotek | ||
| Vasarmäki bibliotek | Lehmustie 7 b, 20720 Åbo | Vasarmäki bibliotek | ||
| Yli-Maaria bibliotek | Kukkamaariangatan 44, 20400 Åbo | Ypsilon Community Center i Yli-Maaria |
Statistik
Följande statistik för Åbo stadsbibliotek är från år 2021:
- Lån: 2,9 miljoner
- Besökare: 1,1 miljoner
- Samlingsstorlek: 820 000 föremål
- Förvärv: 58 000 artiklar
- Flyttningar: 66 000 föremål
- Händelser: 1 500
- Manår: 153
- Kostnader: 12 miljoner euro
Vidare läsning
- Kirjoista kokoelmaksi: Kansansivistystä ja kansainvälisyyttä Turun kaupunginkirjastossa 1800–1900-luvuilla . Toim. Kaisa Hypén, Leila Koivunen, Janne Tunturi. Avain, Helsingfors 2015.
- Näätsaari, Inkeri: Våra drömmars bibliotek . Avain, Helsingfors 2012.
- Seppälä, Eila: Turun kaupunginkirjasto 1863–1963 . Turun kaupunki, Åbo 1963.
externa länkar
| Internationell | |
|---|---|
| Nationell | |
