Yaonáhuac (kommun)

Yaonáhuac
kommun
Land	Mexiko
stat	Puebla
Tidszon	UTC-6 ( Central Standard Time )
• Sommar ( sommartid )	UTC-5 ( Central Daylight Time )

Yaonáhuac Municipality är en kommun i Puebla i sydöstra Mexiko .

Historia

Vissa personer hävdar att denna kommun primitivt kallades Hueyaonáhuac och att den grundades av Otomíes och Totonacas , under förspansk tid. Det var under trippelalliansen (Mexico-Texcoco-Tlacopan).

Spanjorerna implanterade det slavdrivna systemet av avgifter. Det tillhörde det gamla distriktet Tlatlauquitepec och 1895 bildades det som en fri kommun.

Plats

Kommunen ligger i nordvästra delstaten Puebla . Dess geografiska koordinater är 19° 52' 06" till 19° 59' 48" N och från 97° 21' 54" till 97° 27' 18" W.

Det ligger i anslutning till:

• Norr: med Teziutlán och Tochtepec .
• Öst: med Hueyapan .
• Södern: med Atempan .
• Väster: med Tlatlauquitepec .

Förlängning

Den har en yta på 5 485 km ² . Som ligger på plats 160 med avseende på de andra kommunerna i delstaten Puebla.

Orografi

Denna kommun tillhör två morfologiska regioner på nivå 1 000 mot norr, till Méxicobuktens förfall och samma nivå mot söder och norra bergskedjan. Den norra bergskedjan eller bergskedjan i Puebla är bildad av mer eller mindre individuella, parallella bergskedjor, sammanpressade en con de andra och som vanligtvis bildar stora eller små höga platåer mellanberg som ofta visas avtrappade mot kusten; medan vikens förfall är den norra delen av bergskedjan norr mot kustslätten i Mexikanska golfen, kännetecknas den av hans många vulkaniska skorstenar och isolerade kullar.

Lättnaden för kommunen i allmänhet är grov; i söder uppvisar/uppvisar den en mer eller mindre platt topografi med en jämn nedgång nord-sydlig; i samförstånd uttalande framsteg i denna riktning blir minskningen mer oregelbunden och, genom avbrottet av en ursprunglig bergskedja i väster och som korsar kommunen från den centrala delen mot norr i riktning sydväst-nord. Närvaron av bergskedjan som Germancos-kullen tillhör, orsakar en nedgång västerut-detta, som ökar den allmänna nedgången syd-nord. Men i norr finns det en rad isolerade kullar som återger reliefen ännu mer, och betonar Caxtomaquimatépetl och Portezuelo.

Kommunens höjd varierar från 240 till 1 700 m (790 till 5 580 fot) över havet .

Sjömätning

Kommunen tillhör den norra sluttningen av delstaten Puebla, som bildas av de olika partiella flodbassängerna från floderna som slutar vid Mexikanska golfen och de kännetecknas av hans unga och häftiga floder med en stor mängd fall.

Kommunen ligger inom floden Tecolutla och korsas av Xucayucanfloden, spricker i sydöstra delen och badar den centrala delen i riktning sydväst-nordväst i en rutt på mer än 12 km (7,5 mi), tills den är förenas med Teziutanapan och bildar Atexcaco.

Ajocotzingo-floden, som badar sydöstra delen av söder till norr och efter en kort väg förenas den med Xucayucán. Atexcaco-floden, som har en lång distans i den centrala delen (mer än 7 kilometer eller 4,5 miles) tills den förenas med Apulco.

Äntligen den mäktiga floden Apulco som har en lång sträcka vid norra bergskedjan; syd-nord för senare utanför kommunen förenas med Tecolutla går in i kommunen i riktning. Den presenterar/visar också några intermittenta strömmar som är förenade med de redan nämnda floderna. Klimatet härdat fuktigt med regn hela året. En förekommer i ett område som är reducerat söder om kommunen.

Huvudsakliga ekosystem

Större delen av kommunen är täckt av skogar, som ligger i bergszonerna, föreningarna mellan tall-encino och mesófilos bergsskogar dominerar, med trädlevande arter som färgad tall, nitar, jaboncillo, till liquidámbar, ceder i den varma delen.

Fauna

Tlacuaches, ekorrar, kaniner, bältdjur, olika ormar, spindel (tarántulas), capulina-spindel och olika canoras-fåglar.

Naturliga resurser

Redovisning med skogar där det fina virket finns i överflöd och av konstruktion. Egenskaper för användningen av marken På kommunens territorium identifieras två typer av mark: Andosol. Det är dominerande mark, procent av kommunen upptar mer av de 75 och uppvisar/visar djup líticafas (berg mellan 50 och 100 cm (19,5 och 39,5 tum) på djupet). Luvisol. Den upptar marginalen av Apulco-floden, presenterar/visar djup lítica-fas.

Sociodemografisk profil

De etniska grupperna Dominerar den etniska gruppen Náhuatl . Demografisk utveckling Kommunen räknar enligt antalet invånare 1995 i INEGI, med 6 406 invånare, en befolkningstäthet på 117 invånare per kvadratkilometer och en årlig tillväxttakt på 3,24 % beräknar att för år 2000 års befolkning stiger till 7 209 skäl varför kommer att ha en täthet på 131 invånare per kvadratkilometer.

Konto med ett index på 0,338 marginaliseringsanledning anses vara stopp, anledning till att den ligger på plats 113 med avseende på statens övriga kommuner.

Den har en födelsegrad på 26,2 %; en dödlighet på 4,9 % och en barndödlighet på 66,7 %.

Religion

Inom kommunen är den dominerande religionen den katolika, med 90 %, i andra hand följer den protestantiska eller evangelista till honom med 10 %.

Social infrastruktur

Utbildning

Kommunen räknar med en pedagogisk infrastruktur i skolcykeln 2007 på följande nivåer:

Formella förskolor (Kinder)

• Indigenous Preescolar konto med 5 skolor
• Förskolebarn i CONAFE räknas till 2 skolor

Grundskolor

• På primärnivå av formell räknas det till 5 skolor,
• Primary Native räknar med 5 skolor
• Primär i CONAFE räknar med 2 skolor

Gymnasieskolor

• 3 skolor

Baccalaureate

• 2 skolor

Gymnasium

• 1 skola (e-learning-modell)

Hälsa

Uppmärksamheten på hälsan i kommunen ges genom en klinik av IMSS-Solidaridad, förutom SS, IMSS. Det räknas också med 7 KLINIKER för HÄLSA på hans orter.

Tillbehör

Inom kommunen tianguis (TILLÄMPLIG MARKNAD, de flyttar från en till en annan kommun varje dag i veckan, de placeras i Yaonahuac på fredagarna, Tlatlauquitepec på torsdag ej.) räknas till 2 butiker i kommunhuvudet.

sporter

Kommunen berättar utomhus på idrottsinfrastruktur att den täcker förnödenheter med befolkningen som kräver det, främst kommunchefen. Konto med en fotbollsplan i kommunchefen och tre fält av basquetbol.

Hus

Invånarna i kommunen Yaonáhuac bor i 1 110 hus. Materialet som används för dess konstruktion i takväggar och golv är av betong, tegel, block, sten, cement, några utan dessa föremål är gjorda av trä och tecknad film.

Tjänster

Uppgifter som lämnas av kommunfullmäktige. Tjänster Offentlig kommunchef

• Dricksvatten 90 %
• Dränering 90%
• Beläggning 60 %
• Sophämtning 60 %
• Allmän säkerhet 80 %
• Marknader
• Offentligt ljussystem 50 %
• Parker och 30 trädgårdar
• Elektrisk 100
• Huvudort Massmedia Konto med service av telefon och post. Den tar emot signalerna från sändningsstationer och tv-nätverk.

Kommunikationsvägar

Finns en gren av den federala motorvägen nummer 129, som korsar genom dess huvud och den kommunicerar den med Tlatlauquitepec, den ansluter där till motorvägen som nämnts tidigare som kommunicerar och korsar genom Teziutlán, Chignautla, Atempan, Zaragoza, Cuyoaco, Ocotepec och dess förbindelser med staden Puebla och Xalapa Veracruz.

Kommunens städer kommuniceras till varandra och med M. chefen genom vägar av mark och brott. Transporten av passagerare sker med hjälp av välbekanta lastbilar som kombi, som lämnar staden Teteles de Avila Castillo var 30:e minut, förutom kollektiva taxibilar.

Ekonomisk aktivitet

Jordbruket i denna kommun är spannmål som majs, kaffe och spannmål; fruktodlingen presenterar/visar en stor variation som den inkluderar: päron, äpple, capulín, plommon, persikoträd, avokado, apelsin, banan, fil och citron. C

Ranching

nötkreatur, get, gris och nötkreatur; förutom asnal, till mulor och kaniner, räknar man med stor variation av fåglar.

Industri

Konto med tillverkningsverksamhet som: textilier, kvarnar av nixtamal, "tortillerías" och smidesbutiker räknas dessutom på hantverksindustrin av klänningen. De räknar med skogar där det finns gott om trä och byggande.

Handel

Den kommersiella verksamheten ingår/förstås endast av misceláneas, livsmedelsbutiker, spannmål och utsäde, pappershandel, frukt och grönsaker.

Turism

Monument parochial Temple till ära av Santiago Apostle, ligger i den konstruerade kommunala huvudet på 1500-talet.

Firande

25 juli (Kommunpartiet)

Danser och traditionsfirande för att hedra Santiago aposteln, firas med mässor, böner, processioner, populära danser, mekaniska spel, fyrverkerier, jaripeos, band och danser.

30 och 31 maj

Firande till ära av Jungfrun av Pilar; Påsken görs högtidligt, vårlovet firas med böner till.

1 och 2 november

Firar de dödas dag, med blomerbjudanden och justeringar. Typiska kostymer kvinnan använder lång svart kjol, kallvit blus och rebozo eller, mannen klär byxor och skjortfilt, hatt av palm, huaraches av rem och tejp machete.

Källor

• Encyclopedia of the Municipalities of Mexico: Puebla