Värd och gäst
 | |
| Författare | Vazha-Pshavela |
|---|---|
| Originaltitel | სტუმარ-მასპინძელი |
| Språk | georgiska |
| Genre | Episk dikt |
Publiceringsdatum |
1893 |
Värd och gäst (georgiska: სტუმარ-მასპინძელი , St'umar-Masp'indzeli ) är en episk dikt av den georgiske poeten, författaren och filosofen Vazaha . Dikten publicerades första gången 1893 i Tbilisi , och den anses vara "den georgiska litteraturens mästerverk". Det är obligatorisk läsning i georgiska skolor. En film baserad på dikten gjordes 1967 av Tengiz Abuladze .
Innehåll
.jpg)
Även om värden, Joqola, är muslim och hans gäst, Zviadauri, är kristen , hänvisar dikten endast mycket vagt till deras olika religiösa och kulturella traditioner. Det handlar mer om sammanflätningen av deras öden – och den stora värdighet med vilken de möter sina oundvikliga mål – när de väl har snubblat i tråden av deras samhällens vilda, ömsesidiga avsky.
Joqola och Zviadauri träffas av en slump i en fuktig skog – ensemblen, som håller trädliknande stolpar och svajar i skuggan till en sorglig bergsmelodi, förblir en av Synetics mest mystiska bilder – där båda jagar rådjur. Det här är män som värderar handling framför ord, så de avklippta ordväxlingarna Reed skriver för dem förmedlar en jordnära stoicism. Efter att Joqola bjudit in sin nya följeslagare till sitt hem, för att sörja och fira deras död, framkallas deras glädje i en viril, ritualiserad dans.
På samma sätt som all slags hämndlystnad faller saker snabbt samman för dem och Joqolas fru Aghaza. Byn, som är upprörd över Joqolas kränkande av tabut mot att ge tröst åt fienden, samlas kring den rabblande äldste Musa, som kräver att Joqola överlämnar sin gäst till dem. Dissidenten Joqola, men citerar det vördade lokala mandatet för artighet och gästfrihet – "Gästen", säger han, "kommer att vara den sista att dö" – vägrar. Så säkringen är tänd.
Nedstigningen till olyckan är orkestrerad med en paradoxal skönhet. Från ett offer som utförs på byns kyrkogård till att utrusta kombattanter i den rivaliserande byn, varje stiliserad sekvens bygger hypnotiskt på den tidigare. Trumslag och eteriska inspelade röster cementerar spänningen ytterligare.
Text och översättningar
Den här dikten är översatt till flera språk, inklusive: engelska (av Donald Rayfield , Venera Urushadze, Lela Jgerenaia, Nino Ramishvili och andra), franska (av Gaston Bouatchidzé ), ryska (av Nikolay Zabolotsky , V. Derzhavin, Osip Mandelshtam , Boris Pasternak , S. Spassky, Marina Tsvetaeva och andra), tyska , spanska , italienska , japanska och andra språk.
Dikten börjar:
|
|
|
| —Översättning av Lela Jgerenaia |
Dikten slutar:
|
|
|
| —Översättning av Lela Jgerenaia |
Full text
Se detta för engelsk översättning av Lela Jgerenaia: Vazha-Pshavela (1861–1915) - Värd och gäst
Filmatiseringar
Den första filmversionen av dikten som ett inslag producerades 1967. Filmversionen som gjordes av Tengiz Abuladze 1967 var hans stora filmframgång i Georgien.
Se även
Anteckningar
externa länkar
- Diktens fria text översatt av Lela Jgerenaia
- OM LITTERATUR – VAZHA-PSHAVELA
- The Plea recension