Ut på en komet

Ut på en komet
'Off on a Comet' by Paul Philippoteaux 001.jpg
Teckning av Paul Philippoteaux, gravyr av Charles Laplante ( fr ), 1877
Författare Jules Verne
Originaltitel Hector Servadac
Översättare Okänd (1877), Ellen Frewer (1877), Edward Roth (1877-78), I. O. Evans (1965)
Illustratör Paul Philippoteaux
Land Frankrike
Språk franska
Serier De extraordinära resorna #15
Genre Science fiction , äventyr
Utgivare Pierre-Jules Hetzel
Publiceringsdatum
 1877
Publicerad på engelska
 1877
Mediatyp Tryck (inbunden)
Föregås av Michael Strogoff 
Följd av The Child of the Cavern 

Av på en komet ( franska : Hector Servadac ) är en science fiction- roman från 1877 av den franske författaren Jules Verne .

Komplott

John Herschel observerar kometen Halley från sitt observatorium i Kapstaden 1835 (illustration från boken).

Berättelsen börjar med en komet som heter Gallia, som vidrör jorden under sin flykt och samlar några små bitar av den. Katastrofen inträffar den 1 januari år 188x i området runt Gibraltar . På territoriet som förs bort av kometen finns det totalt trettiosex personer med fransk, engelsk, spansk och rysk nationalitet. Dessa människor inser först inte vad som har hänt och betraktar kollisionen som en jordbävning.

De märker först viktminskning: Kapten Servadacs adjutant Ben Zoof hoppar till sin förvåning 12 m (39 fot) högt. Zoof med Servadac märker också snart att växlingen mellan dag och natt förkortas till sex timmar, att öst och väst har bytt sida och att vattnet börjar koka vid 66 °C (151 °F), vilket de med rätta dra slutsatsen att atmosfären blev tunnare och trycket sjönk. I början av sin vistelse i Gallia lägger de märke till jorden med månen, men tror att det är en okänd planet. Annan viktig information får man genom deras forskningsexpedition med ett fartyg, som kometen också tog.

Under resan upptäcker de en bergskedja som blockerar havet, som de först anser vara Medelhavet och sedan hittar de ön Formentera (före katastrofen en del av Balearerna ), där de hittar den franska astronomen Palmyrin Rosette, som hjälper dem att lösa alla mystiska fenomen. De är alla på en komet som Rosette upptäckte för ett år sedan och förutspådde att vara på kollisionskurs med jorden, men ingen trodde på astronomen, eftersom ett lager av tjock dimma vid den tiden förhindrade astronomiska observationer på andra platser.

En ny forskningsexpedition bestämmer omkretsen av Gallia till 2 320 km (1 440 mi). Kometens massa beräknas av Rosette. Han bestämmer den till 209 346 miljarder ton. För beräkningen använder han fjädervågar och fyrtio 5-francs silvermynt, vars vikt på jorden motsvarade exakt 1 kg (2,2 lb). Ägaren till vågen, Isaac Hakkabut, har dock riggat instrumentet, så resultatet måste skäras ned med en fjärdedel.

De ofrivilliga resenärerna genom solsystemet har inget hopp om långsiktig kolonisering av sin nya värld, eftersom den saknar åkermark. De livnär sig huvudsakligen med de djur som lämnades kvar på den bit som Gallia bar bort. Ett märkligt fenomen de möter är att havet på kometen inte fryser, trots att temperaturen sjunker under fryspunkten (tros bero på teorin att en stillastående vattenyta motstår att frysa längre än när den krusas av vinden). När en sten väl kastats i havet fryser havet på några ögonblick. Isen är helt slät och tillåter skridskoåkning och slädesegling.

Trots den fruktansvärda situationen som kastarerna befinner sig i, fortsätter gamla makttvister från jorden på Gallia, eftersom de franska och engelska officerarna anser sig vara representanter för sina respektive regeringar. Föremålet för deras intresse är till exempel tidigare spanska Ceuta , som har blivit en ö på kometen och som båda parter börjar betrakta som ett outtagna territorium. Kapten Servadac försöker därför ockupera Ceuta, utan framgång. Det visar sig att ön har ockuperats av engelsmän, som upprätthåller en anslutning till sin bas i Gibraltar genom en optisk telegraf.

Gallia kommer till en extrem punkt i sin omloppsbana och börjar återvända till jorden. I början av november visar Rossetes förfinade beräkningar att det kommer att ske en ny kollision med jorden, exakt två år efter den första, igen den 1 januari. Därför är tanken på att lämna kometen vid kollisionstillfället i en ballong. Förslaget godkänns och skepparna gör en ballong av seglen på sitt fartyg. I mitten av december sker en jordbävning, där Gallia delvis faller sönder och förlorar ett fragment, vilket troligen dödar alla engelsmän i Ceuta och Gibraltar. När det den 1 januari återigen uppstår en kontakt mellan atmosfärerna i Gallia och jorden, lämnar rymdskepparna i ballongen och landar säkert två kilometer från Mostaganem i Algeriet.

Huvudkaraktärer

De 36 invånarna i Gallia inkluderar en tysk jude, en italienare, tre fransmän , åtta ryssar, 10 spanjorer och 13 brittiska soldater. Huvudkaraktärerna är:

  • Kapten Hector Servadac från den franska algeriska armén
  • Laurent Ben Zoof, Servadacs medhjälpare
  • Greve Wassili Timascheff av Ryssland
  • Löjtnant Procope, befälhavaren för Timascheffs yacht, Dobrina
  • Isaac Hakkabut, en stereotyp judisk handlare
  • Nina, en glad ung italiensk getvallare (tjej).
  • Pablo, en spansk pojke
  • Överste Heneage Finch Murphy och major Sir John Temple Oliphant från Storbritanniens Gibraltargarnison . I det franska originalet är Murphy faktiskt en brigadgeneral (general), en rang för hög för att vara bakdelen av Vernes skämtsamma beskrivning som att spela ett oändligt parti schack utan att en bonde tas. Översättaren degraderade honom följaktligen till överste, en rang som var mindre sannolikt att orsaka anstöt.
  • Palmyrin Rosette, en fransk astronom och upptäckare av kometen och tidigare Servadacs lärare.

Publiceringshistorik

Boken publicerades första gången i Frankrike (Hetzel Edition, 1877).

Den engelska översättningen av Ellen E. Frewer, publicerades i England av Sampson Low (november 1877), och USA av Scribner Armstrong med titeln Hector Servadac; Eller en komets karriär . Frewer-översättningen förändrar texten avsevärt med tillägg och ändringar, parafraserar dialogen och omarrangerar material, även om den allmänna tråden i berättelsen följs. Översättningen gjordes från serieversionen av romanen, publicerad januari till december 1877.

Verne hade problem med den här romanen redan från början. Ursprungligen tänkte han att Gallia skulle krascha ner i jorden och döda alla ombord. Detta kan ha varit motivationen för att döpa hjälten till "Servadac" med spegeln av det franska ordet cadavres ("lik"), och förutspådde att alla skulle dö vid "återkomsten". Hans förläggare Hetzel accepterade dock inte detta, med tanke på den stora ungdomsläsekretsen i hans månadstidning, och Verne tvingades ympa in ett optimistiskt slut på berättelsen, så att invånarna i Gallia kunde undkomma kraschen i en ballong.

Samtidigt publicerade George Munro i New York en anonym översättning i tidningsformat som #43 av hans Seaside Library- böcker. Detta är den enda bokstavliga översättningen som innehåller all dialog och vetenskapliga diskussioner. Tyvärr slutar översättningen efter del II kapitel 10, och fortsätter med Frewer-översättningen.

Samma år publicerades en ännu annorlunda översättning av Edward Roth i Philadelphia av Claxton, Remsen och Heffelfinger i två delar. Del I (oktober 1877) hade titeln Till solen och del II (maj 1878) Off on a Comet . Detta trycktes om 1895 av David McKay.

Enstaka nytryck av dessa böcker publicerades omkring 1900 av Norman L. Munro, FM Lupton, Street&Smith, Hurst and Co., och Federal Book Co.

1911 publicerade Vincent Parke and Company en förkortad version av Frewer-översättningen, och utelämnade del II, kapitel 3. Parke använde titeln Off on a Comet , och sedan dess har boken vanligtvis hänvisats till med den titeln istället för den korrekta en, Hector Servadac .

1926, de två första numren av Amazing Stories bars av på en komet i två delar.

1959 släppte Classics Illustrated Off on a Comet som en grafisk roman (nummer 149). [ citat behövs ]

År 1960 återpublicerade Dover (New York) Roth-översättningarna, oförkortade, som rymdromaner av Jules Verne, inklusive reproduktioner av originalgravyrerna från de första franska utgåvorna. 1965 publicerades IO Evans kondensation av Frewer-översättningen i två volymer som Anomalous Phenomena och Homeward Bound av ARCO, Storbritannien och Associated Booksellers, USA. University Press of the Pacific, Honolulu, återpublicerade Frewer-översättningen 2000. [ citat behövs ]

I september 2007 publicerade Solaris Books (UK) Off on a Comet som en bilaga till Splinter av Adam Roberts , som en lätt redigerad version av Parke-utgåvan. [ citat behövs ]

I ett blogginlägg från 2007 på The Guardian recenserade Adam Roberts en översättning från 1877. Roberts ansåg att översättningen var felaktig och ofullständig. Roberts kritik bekräftas dock i viss mån av det faktum att versionen av Hector Servadac som han kritiserade var den korrupta versionen av den ursprungliga Frewer-översättningen som hittades på Project Gutenberg (baserad på Parke-utgåvan ovan), som gjordes från en annan Franskt original än det han använde. [ citat behövs ]

I oktober 2007 publicerade Choptank Press en onlineversion av Munros 1877 Hector Servadac, Travels and Adventures through the Solar System redigerad av Norman Wolcott, följt (december 2007) av Hector Servadac: The Missing Ten Chapters from the Munro Translation nyligen översatt av Norman Wolcott och Christian Sánchez. [ citat behövs ]

År 2008 publicerade Choptank Press en kombinerad bokversion Hector Servadac: Travels and Adventures Through the Solar System innehållande: (I) En förstorad kopia av Seaside Library-utgåvan #43 som publicerades av George Munro, New York, 1877; (II) En typversion av densamma i stor läsbar typ; (III) En ny översättning av de sista 10 kapitlen från den ursprungliga franskan av Norman Wolcott och Christian Sanchez i bokstavlig stil av resten av boken; och (IV) 100 illustrationer från originalpublikationerna förstorade till 8 + 1 ⁄ 2 x 11 tum (216 mm × 279 mm).

Antisemitism kontrovers

Det första framträdandet på franska var i serietidningen Magasin d'éducation et de récréation [ fr ] , som började den 1 januari 1877 och slutade den 15 december 1877. Det var i juni 1877 när kapitel 18 dök upp med inledningen och beskrivningen av Isac Hakhabut :

Han var en man på femtio år, som såg sextio ut. Liten, svag, med ljusa och falska ögon, en skuren näsa, ett gulaktigt skägg och ovårdat hår, stora fötter, långa händer och krokade, bjöd han på den välkända typen av den tyska juden, igenkännbar bland alla. Detta var ockraren med smidig ryggrad, platthjärtad, en myntklippare och en flinta i skinn. Silver borde locka till sig en sådan varelse eftersom magneten drar till sig järn, och om denne Shylock fick betala sig själv från sin gäldenär skulle han säkert sälja köttet i detaljhandeln. Dessutom, även om han ursprungligen var jude, gjorde han sig själv till mahometan i Mahometan-provinserna, när hans vinst krävde det, och han skulle ha varit en hedning för att få mer.

Detta fick överrabbinen i Paris, Zadoc Kahn , att skriva ett brev till Hetzel och invända att detta material inte hade plats i en tidning för ungdomar. Hetzel och Verne skrev under ett svar som indikerade att de inte hade för avsikt att förolämpa någon och lovade att göra korrigeringar i nästa upplaga. Men Verne lämnade bärgningsarbetet till Hetzel och frågade Hetzel i slutet av sommaren: "Har du ordnat affären med judarna i Servadac?" Den huvudsakliga förändringen var att ersätta "jude" med "Isac" genomgående, och att lägga till "kristna länder" till de där Hakhabut utövade sin handel. Den antisemitiska tonen kvarstod dock, försäljningen var lägre än för andra Verne-böcker, och de amerikanska nytryckningshusen såg liten vinst med endast en enda tryckning av George Munro i tidningsformat. Även Hetzels reviderade version har aldrig översatts till engelska, eftersom båda viktorianska översättningarna gjordes från tidningsversionen. Detta har fått en del moderna recensenter att orättvist kritisera de tidiga översättarna, förutsatt att de hade infogat det antisemitiska material som Verne faktiskt skrev.

Filmatiseringar

Drakarnas dal på IMDb
Na Komete på IMDb
Ut på en komet på IMDb

En version av romanen från 1962 skulle ha filmats av American International Pictures men filmen gjordes aldrig. Olika nummer 1962 av Charlton Comics erbjöd en tävling där en vinnare skulle besöka uppsättningen av filmen.

Influenser

Off on a Comet var inspirationen till en roman från 2007 av Adam Roberts , Splinter .

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Off_on_a_Comet&oldid=1141325342 "