Svenska militärtjänsttrupper
Försvarstrupperna | |
---|---|
Trängtrupperna | |
Aktiva | 1885–nutid |
Land | Sverige |
Trohet | svenska försvarsmakten |
Gren | svenska armén |
Typ | Logistik |
Del av | Försvarsmaktens högkvarter |
Insignia | |
Cap-märke |
Försvarstrupperna ( svenska : Trängtrupperna , T eller Underhållstrupperna , före 1942 kallad Trängen ) är den militära logistik- ( eller tåg- ) grenen av Svenska armén . Truppernas uppgift är att utbilda personal till underhållsförband, tillhandahålla förnödenheter, reparera skadad utrustning, dra in och vårda sjuk personal samt vid krig mobilisera denna. Trupperna är idag helt motoriserade.
Historia
1885 inrättades den första arméns tjänsteförband, Logistikbataljonen ( Trängbataljonen ) i Marieberg , Stockholm . Den delades upp i Svea Logistikbataljon (T 1) och Göta Logistikbataljon (T 2) 1891, den senare placerades i Karlsborg . Enligt 1892 års försvarslag inrättades två nya logistikbataljoner, Norrlands logistikbataljon (T 3) i Sollefteå och Wendes logistikbataljon (T 4) i Landskrona . Genom försvarslagen från 1901 etablerades ytterligare två logistiska enheter (nu kallade kårer ), så att det skulle finnas en logistisk enhet för varje armédivision. Dessa var 2:a Svea logistikkåren (T 5) och 2:a Göta logistikkåren (T 6), som placerades i Sala (1906), respektive i Linköping (1911). De bytte namn 1904 till Västmanlands logistikkår (T 5), och Östgöta logistikkår (T 6). Under tiden Wendes Logistic Corps namn till Scanian Logistic Corps . 1905 Göta Logistikkår till Skövde och 1907 flyttade Svea Logistikkår till Örebro och Skånska Logistikkåren till Hässleholm .
I försvarslagen från 1914 blev en inspektör (överste) den högsta förmyndaren för arméns tjänstekår. Vid det här laget ockuperade det 87 officerare plus 6 regementsläkare och 6 bataljonsläkare, 6 bataljonsveterinärer och regementspastorer. Enligt 1925 års försvarslag upplöstes Västmanland och Östgöta logistikkår medan Svea logistikkår placerades i Linköping. Arméns trupper bestod nu av inspektören för arméns trupper med personal samt fyra kårer. I varje kår organiserades ett tåg, en bil och ett läkarkompani. I 1942 års försvarslag utökades militärtjänsttrupperna avsevärt och ett självständigt logistikkompani inrättades i Nora (T 2 N), upplöstes 1952. Sedan det självständiga kommissariatet och ammunitionskompanierna överförts till militärtjänsttrupperna, har bl.a. kår blev regementen (1949). 1954 fanns Svea logistikregemente (T 1) i Linköping, Göta logistikregemente (T 2) i Skövde, Norrlands logistikregemente (T 3) i Sollefteå och Skånska logistikregementet (T 4) i Hässleholm. Officerare utbildades vid Trängtruppernas kadettskola ( TrängKS ) 1942–1961, Strängtruppernas kadettskola och officerskandidatskola (Trängtruppernas kadettskola , TrängKS) 1961–198 College ( Trängtruppernas officershögskola , TrängOHS) 1981–1991 och Arméns underhållscentrum ( Arméns underhållscentrum , UhC) 1991–1997.
Sedan 2004 är den enda kvarvarande enheten av Försvarstrupperna Logistikregementet ( TrängR) i Skövde . Den består bland annat av 1:a och 2:a logistikbataljonen som har till uppgift att leverera materiel som bränsle, ammunition, mat, vatten och annan utrustning till Försvarsmaktens förband. Bataljonerna är organiserade med en bataljonsstab, ett ledningskompani och tre logistikkompanier. I fredstid har bataljonerna ett medicinskt förstärkningskompani var.
Uniformer
Diverse
1885 godkändes den första uniformen för den nya armégrenen. Modellen var baserad på dragonuniformen. Tunikan var av mörkblått tyg , dubbelknäppt med axelband och mellanblå yta fäst med sju silverfärgade knappar av kårmodell på varje sida och mellanblå passpoal längs nederkanten. Den preussiska kragen och ärmsluten var mellanblå och dekorerade med två vita knapphål . Långbyxorna och ridbyxorna var av mörkblått tyg och hade mellanblått passpoal på de yttre sömmarna. Befälen hade silverfärgade epaletter med mellanblått foder. Huvudbonaden var en mörkblå keps m/1865 av infanterimodell eller en låda av svart läder med plåt och hakrem av silverpläterad metall. På paraden kunde punkten bytas ut mot en hängande plym av svart tagel. Ett bälte av brunt läder eller, för officerare, ett blått och gult skärp bars vid behov. För skodon, svarta stövlar eller ridstövlar med sporrar .
1895 en mörkblå enkelknäppt tunika med mellanblå krage och passpoal längs fram- och nederkant samt på bakfickorna. Ett vitt knapphål med en knapp på varje manschett. Cap m/1865 ersattes av cap m/1886. Kassan behölls men kallades från 1895 hjälm. År 1900 introducerades en stabil jacka av mörkblått tyg för officerare och underofficerare.
Armar och band
Officerssabel m/1891 ersattes av sabel m/1872 för all personal. Handhållna skjutvapen var karbin m/1870 och m/1894 medan officerare hade revolver m/1871 och m/1887.
Stalljacka m/1871 för löjtnant i Svea logistikkår (T 1).
Inspektör för militärtjänsttrupperna
Chefen kallades Inspektör för Försvarstrupperna ( Tränginspektören , Trinsp). Inspektören, som även har regementschefsmakt och auktoritet av grenens officerare och underofficerare med likheter, hade överstes grad. I egenskap av greninspektör och beträffande utbildningen av arméns tjänstetrupper hade han samma uppgifter och ansvar som övriga inspektörer. Inspektören biträddes av en stab, Tränginspektionen . Inspektören var mellan 1991 och 1997 chef för Arméns underhållscentrum ( UhC) .
- 1887–1888: Hemming Gadd (skådespeleri)
- 1888–1889: Emil Adolf Malmborg (skådespeleri)
- 1889–1892: Ernst von der Lancken
- 1892–1896: Gustaf Anton Bråkenhielm
- 1896–1903: Malcolm Hamilton
- 1903–1906: Carl Wilhelm Ericson
- 1906–1915: ?
- 1915–1915: Gustaf Uggla (skådespeleri)
- 1916–1926: John Améen
- 1927–1931: Eric Virgin
- 1931–1933: Olof Thörnell
- 1933–1942: Axel Bredberg
- 1942–1946: Ivar Gewert
- 1946–1949: Gottfrid Björck
- 1949–1956: Knut Hagberg
- 1956–1960: Adolf Norberg
- 1960–1965: Birger Hasselrot
- 1965–1972: Magnus Bruzelius
- 1972–1974: Dag Nordenskiöld
- 1974–1983: Börje Wallberg
- 1983–1987: Curt Sjöö
- 1987–1991: Claes Tamm
- 1991–1993: Ragnar Söderberg
- 1993–1997: Lars Nordmark
Se även
- Svenska pansartrupper
- Svenska ingenjörstrupper
- Svenska arméns signaltrupper
- Förteckning över svenska logistikregementen
Fotnoter
Anteckningar
Skriva ut
- Appich, Thomas W. Jr. (22 juli 1988). "Referenshjälp svensk–engelsk ordlista över militära och tekniska akronymer och förkortningar" ( PDF) . Joint Publications Research Service . Informationstjänst för utländska sändningar . sid. 167. Arkiverad (PDF) från originalet den 20 februari 2017 . Hämtad 30 oktober 2018 .
- Braunstein, Christian (2013). Svenska arméns uniformer. D. 3, Artilleriet, övriga truppslag och 1900-talets enhetsuniformer [ Uniforms of the swedish army. S. 3, Artilleri, andra grenar och standarduniformer från 1900-talet ] ( PDF ) (på svenska). Stockholm: Armémuseum]. ISBN 978-91-86478-43-8 . SELIBR 15180486 .
- Bring, Samuel E., red. (1925). Svenska kalendern 1926: en årsbok för alla (på svenska). Vol. 21. Uppsala: Almqvist & Wiksell. SELIBR 869835 .
- Carlquist, Gunnar; Carlsson, Josef, red. (1955). Svensk uppslagsbok (2:a, rev. och förstorad uppl.). Malmö: Förlagshuset Norden. s. 1096–1097. SELIBR 11112 . Arkiverad från originalet 2014-03-12.
- Gullberg, Ingvar E. (1977). Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning [ A Swedish-English dictionary of technical terms used in business, industry, administration, education and research ] ( in Swedish) (2nd ed.). Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-775052-0 . SELIBR 8345587 .
- Westrin, Theodor, red. (1920). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (på svenska). Vol. 30 (Ny, rev. och rikt ill. red.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. SELIBR 8072220 .
Vidare läsning
- Trängtrupperna 100 år 1885-1985 (på svenska). Stockholm: Militärhistoriska förl. 1984. ISBN 91-85266-30-2 . SELIBR 7747340 .