TARKI Social Research Institute

TARKI Social Research Institute är ett oberoende forskningscenter beläget i Budapest , Ungern . TARKI bedriver tillämpad socioekonomisk forskning inom social stratifiering, arbetsmarknader , inkomstfördelning, generationsöverföringar, skatte-bidragssystem, konsumtions- och livsstilsmönster och attityder i Ungern och, i majoriteten av dess projekt, i Europa. TARKI är nära förankrat i internationella samarbeten med stora europeiska akademiska partners i olika forskningsprojekt. Ledande personal vid TARKI har alla doktorer med materiella och metodologiska intressen och många har professorstjänster vid stora universitet. TARKI har en egen fältarbetsapparat, som kan genomföra regelbundna empiriska undersökningar om social struktur och om attityder och att hantera storskalig internationell forskning. TARKI utför också det ungerska fältarbetet av olika högkvalitativa internationella undersökningar.

Organisation

TARKI Social Research Institute är medlem i TARKI-gruppen. Andra medlemmar i TARKI-gruppen är:

  • TARKI Foundation
  • KOPINT-TARKI Institutet för ekonomisk forskning Ab

TARKI Foundation driver det ungerska nationella samhällsvetenskapliga dataarkivet och är medlem i Council of European Social Science Data Archives (CESSDA). TARKI genomför också regelbundna omröstningar i Ungern.

Historia

1985 TARKI Social Science Data Archive grundades
1991 Nytt valnätverk grundat
1998 Institute blir ett privat, vinstdrivande, personalägt aktiebolag
2007 KOPINT-TARKI Economic Research Institute Ltd grundades

Profil

TARKIs forskningsprofil har förändrats sedan den först etablerades.

  • från makro- till mikroaspekter av social stratifiering och ekonomisk verksamhet
  • från inriktning på akademisk forskning till tillämpad samhällsvetenskap
  • från rena sociologiska till socioekonomiska metoder
  • 2005 flyttade institutet fokus till europeisk jämförande forskning. Aktiviteter relaterade till detta konto utgör ungefär hälften av institutets forskningsportfölj.

europeiska forskningsprojekt

  • KIDS4ALLL - Key Inclusive Development Strategies for LifeLongLearning (2021-2024) Projektet syftar till att genomföra en pilotåtgärd som kommer att experimentera med en inlärningsmetod och inlärningsmiljö i formella, icke-formella och informella utbildningssammanhang för att möta integrationsutmaningarna för invandrare och romska barn . Inlärningsmetoden bygger på kunskapsinhämtning, färdighetsträning och attitydöverföring för att förmedla livslångt lärande som helhet inom en samarbetande och medskapande lärandeprocess.
  • Pioneered - Banbrytande policyer och praxis som tar itu med utbildningsskillnader i Europa (2021-2024) Ett internationellt forskningskonsortium strävar efter att minska utbildningsskillnaderna i Europa genom att fastställa evidensbaserad policy och identifiera banbrytande åtgärder och praxis för att förbättra tillgången till, utnyttjandet och slutförandet av utbildning, både i formella och informella utbildningsmiljöer. Projektets innovativa tillvägagångssätt kombinerar analyser på olika nivåer: från policyer till institutioner och enskilda elever, lärare och föräldrar. Särskilt fokus kommer att läggas på de specifika (o-)fördelarna vid korsande ojämlikhetsaxlar, eftersom ojämlikheter i utbildning är särskilt uttalade vid sådana skärningspunkter. Dessutom kommer forskningen att fokuseras på att granska studentbanor för att formulera innovativa och (empiriskt) effektiva verktyg för att ta itu med utbildningsskillnader.
  • FRA Roma Survey 2020 - TÁRKI bidrar till FRA Roma Survey 2020, som genomförs 2020-2021 i tio öst- och sydeuropeiska länder (Kroatien, Tjeckien, Grekland, Ungern, Italien, Nordmakedonien, Portugal, Rumänien, Spanien, Serbien), på uppdrag av Europeiska byrån för grundläggande rättigheter (FRA). Målet med projektet är att genomföra en jämförande slumpmässig sannolikhetsundersökning ansikte mot ansikte i tio europeiska länder bland den romska befolkningen som bor i dessa länder. Syftet med undersökningen är att bygga vidare på den senaste FRA EU-MIDIS II-undersökningen och tillhandahålla uppdaterad data om romers inkludering i Europa. Ett annat mål och en av de viktigaste utmaningarna kommer att vara att bidra till och förbättra undersökningsinstrumenten för provtagning och kartläggning av "svårtillgängliga" populationer.
  • UPLIFT – Urban Policy Innovation för att ta itu med ojämlikhet med och för framtida generationer (2020-2023) UPLIFT- konsortiet strävar efter att etablera ett innovativt tillvägagångssätt för stadspolitisk design för att minska socioekonomiska ojämlikheter. UPLIFT följer en flerskiktsforskningsmetod för att kartlägga processer och drivkrafter bakom ojämlikhet i städer i efterkrissammanhang. För det första använder den på makronivå för att kontextualisera resultat på mikronivå. Den analyserar omfattningen och dimensionerna av ojämlikhet i EU, med fokus på den nationella och regionala ( NUTS 2) skalan. För det andra begränsas det till sexton funktionella stadsområden som tittar på lokala ojämlikhetsdimensioner och drivkrafter. På den tredje nivån kommer åtta fallstudier, där analyser av sårbarhet på mikronivå genomförs genom ungdomar (15–29 år). På den fjärde nivån samskapar UPLIFT reflexiva policyer med lokala intressenter och samhällen.
  • Studie om det sociala trygghetssystemets lämplighet och hållbarhet: attityder i EU (2019-2020) Det övergripande syftet med studien var att samla in och rapportera policyrelevant bevis om medborgarnas preferenser för socialt skydd . Dessutom var syftet att de bevis som samlades in och presenterades av studien skulle kunna användas för att stödja EU:s medlemsstater i att modernisera sina sociala trygghetssystem. Förutom att informera dem om uppfattningar i andra länder, bör det dessutom hjälpa dem att utforma politiska svar som svarar mot kravet på socialt skydd och omfördelning. Studien analyserar i vilken utsträckning idén om transnationell och europeisk solidaritet stöds av människor i hela EU.
  • EUROSHIP - Att täppa till klyftor i socialt medborgarskap . Nya verktyg för att främja social motståndskraft i Europa (2020-2023) Det internationella EUROSHIP-konsortiet kommer att tillhandahålla ny, könskänslig , jämförande kunskap om effektiviteten av att förändra socialskyddspolitiken inriktad på att minska fattigdom och social utslagning i Europa. Fokuspunkter kommer att vara de sociala trygghetssystemens roller (inklusive system för minimiinkomst), digitalisering av arbete och tillhandahållande av socialt skydd och de sociala och politiska möjligheterna för aktiv insats av tre grupper av medborgare: ungdomar i riskzonen, otrygga arbetstagare med omsorgsskyldighet och äldre och funktionshindrade med långvariga vårdbehov.
  • R-HOME - Roma: Housing, Opportunities, Mobilization and Empowerment (2019-2021) Målen för R-HOME-projektet är att minska diskriminering som drabbar romer med särskilt fokus på tillgång till bostad. Det syftar till att stödja romers integration genom att stärka, främja och stödja deras aktiva deltagande, kapacitetsuppbyggnad och utveckling av romerna och det pro-romska civila samhället. För att stödja dessa mål utför vi bakgrundsundersökningar och samlar in och analyserar bästa praxis.
  • InGRID-2 (2017-2021) Som en fortsättning på InGRID var målen för InGRID-2 att främja integrationen och innovationen av distribuerade samhällsvetenskapliga forskningsinfrastrukturer om "fattigdom, levnadsvillkor och socialpolitik" såväl som "arbetsvillkor". , sårbarhets- och arbetspolitik" i Europa. InGRID-2 utökade transnationell på plats och virtuell åtkomst, organiserade ömsesidigt lärande och diskussioner om innovationer och förbättrade datatjänster och faciliteter för jämförande forskning. Den fortsatta utvecklingen av IPOLIS stöddes också, varvid TÁRKI utökade IPOLIS till att omfatta andra utsatta grupper som migranter och romer.
  • INGRID - Inclusive Growth Infrastructure Diffusion (2013–2017) Projektet samlade 17 akademiska partner för att ge det europeiska forskarsamhället nya och bättre möjligheter att uppfylla sin nyckelroll i utvecklingen av evidensbaserad europeisk politik för inkluderande tillväxt . TÁRKI ledde fattigdomsforskningens pelare. Den har också utvecklat IPOLIS — ett integrerat system för indikatorer för fattigdom och levnadsförhållanden. Indikatordatabasen bygger på begreppet livskvalitet och omfattar barn, ungdomar och äldre.
  • CEASEVAL – Utvärdering av det gemensamma europeiska asylsystemet under press och rekommendationer för fortsatt utveckling. (2017–2019) Sedan 2015 har migration till och inom Europa utmanat det gemensamma europeiska asylsystemets (CEAS) tillräcklighet. Projektet leds av Technische Universitat Chemnitz och syftar till att utvärdera CEAS genom att undersöka dess ramar och praktiska aspekter. TÁRKI analyserar medias roll i migrationskrisen på nationell och internationell nivå och ansvarar för den ungerska rapporten.
  • PRIVMORT – Privatisering och dödskris i postkommunismen: En indirekt demografisk analys på flera nivåer, det särskilda programmet "Idéer". Under ledning av Cambridge University undersökte det internationella konsortiet mönster och orsaker till förändringar i dödligheten i tre länder (Vitryssland, Ungern och Ryssland). TÁRKI samordnade storskaliga empiriska undersökningar i de tre länderna.
  • STIL – Strategiska övergångar för ungdomsarbete i Europa (2014–2017) Projektet förde 24 konsortiumpartners samman, inklusive ett internationellt rådgivande nätverk och lokala rådgivande styrelser för arbetsgivare, fackföreningar, beslutsfattare och icke-statliga organisationer från över 20 europeiska länder. Projektet leddes av University of Brighton, pågick i 42 månader, undersökte hinder och möjligheter som påverkar ungdomssysselsättning i Europa.
  • Fattigdomsminskning i Europa: Socialpolitik och innovation (IMPROVE), (2012–2016) Forskningen utvecklade nya verktyg för att övervaka fattigdom, socialpolitik och sociala innovativa metoder. För första gången beräknades referensbudgetar för flera medlemsländer med hjälp av en enda teoretisk ram och en konsekvent metod. TÁRKI ledde arbetspaket om mätning och indikatorer på fattigdom och om romernas situation.
  • Europeiska regioner, EU:s yttre gränser och de närmaste grannarna. Analysera regionala utvecklingsalternativ genom politik och praxis för gränsöverskridande samarbete (Euborderregions), (2011–2015) Projektets huvudmål var att identifiera utmaningar för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning såväl som regionala utvecklingspotentialer i olika gränsområden vid EU:s yttre gränser.
  • Att förstå konflikt- och integrationsresultat av intergruppsrelationer och integrationspolicyer i utvalda grannskap i fem europeiska städer (Concordia Discors), (2011–2012) Concordia Discors-projektet undersöker relationer mellan grupper på grannskapsnivå, i syfte att skapa en djup, starkt empiriskt baserad och direkt policyrelevant förståelse av integrations- och konfliktprocesser i grannskapen av europeiska städer.
  • Growing Inequalities' Impacts (GINI), (2010–2013) Growing Inequalities' Impacts. (2010–2013) Projektet var en stor europeisk studie om effekterna av växande ojämlikheter, koordinerad av University of Amsterdam. Resultaten sammanfattas i två volymer om "Changing Inequalities and Societal Impacts in Rich Countries" av Oxford University Press. Projektet koordinerades av universitetet i Amsterdam .
  • Social Situation Observatory - Income Distribution and Living Conditions, (2004–2016) Ett konsortium ledd av Applica, Bryssel (med TÁRKI, Essex University och Eurocentre, Wien ) producerade årliga övervakningsrapporter om trender för inkomstfördelning och social integration i Europa.
  • Bedömning av vårdbehov i europeiska nationer (ANCIEN), (2009–2012) Projektet fortsätter i på varandra följande steg för att samla in och analysera information och projicera framtida scenarier för långtidsvårdsbehov, användning, kvalitetssäkring och systemprestanda.
  • Arbetsvårdssynergier: Spridning av EU:s forskningsresultat, (2010–2011) En stödåtgärd med syfte att sprida forskningsrön från tidigare EU:s ramprogramsprojekt inom området arbete och omsorg.
  • EUROMOD forskningsprojekt, (2005–2011) EUROMOD är en skatte-förmånsmikrosimuleringsmodell för Europeiska unionen (EU) som gör det möjligt för forskare och policyanalytiker att på ett jämförbart sätt beräkna effekterna av skatter och förmåner på hushållens inkomster och arbetsincitament. för befolkningen i varje land och för EU som helhet.
  • Undersökning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa (SHARE), (2009–pågår) Undersökningen av hälsa, åldrande och pensionering i Europa är en multidisciplinär och tvärnationell paneldatabas med mikrodata om hälsa, socioekonomisk status och social och familjenätverk med mer än 45 000 individer som är 50 år eller äldre.
  • Samspel mellan europeiska, nationella och regionala identiteter: Nationer mellan stater längs Europeiska unionens nya östliga gränser (ENRI-East), (2008–2011)
ENRI-East är ett internationellt forskningsprojekt dedikerat till studiet av socio-etniska identiteter i östeuropeiska länder .
  • Towards a Lifelong Learning Society in Europe: The Contribution of the Education System (LLL 2010), (2005–2010) Projektet fokuserade på utbildningssystemens bidrag till processen att göra livslångt lärande till verklighet och dess roll som en potentiell byrå social integration.
  • Study on Child Poverty, (2008–2009) En studie om djupgående analys av bestämningsfaktorerna för barnfattigdom , policyöversikt och konsekvensanalys, identifiering av bästa indikatorer. Publikationen fick stöd från Europeiska gemenskapens program för sysselsättning och social solidaritet (2007–2013) och programmet förvaltades av GD Sysselsättning.
  • Social Quality and the Changing Relationship between Work, Care and Welfare in Europe (WORKCARE), (2006–2009) Forskningsprojektet utforskar sambanden mellan, strukturella förändringar arbetsmarknad, demografi, välfärd och ekonomisk politik på makronivå och mikronivå nivåförändringar i individens inriktning mot arbete och omsorg.
  • Högre utbildning som generator av strategiska kompetenser (HEGESCO), (2008–2009)
Projektet vänder sig till behoven hos huvudgrupperna av intressenter inom högre utbildning (HE) som är intresserade av anställbarheten för utexaminerade. Baserat på flera projektrapporter har lärosäten försetts med empiriskt baserad evidens för att planera sina läroplaner, strategier och allmänna inriktningar.
  • Övervakning av pensionsutvecklingen genom mikro socioekonomiska instrument baserade på individuella datakällor: feasibility study (PENMICRO), (2008) Det
övergripande syftet med detta projekt är att utveckla en analytisk ram som kan fånga relevanta aspekter av mikro socioekonomiska instrument som medlemsstaterna tillämpar i modellera framtida utvecklingar i deras pensionssystem och de datauppsättningar som ligger bakom dem, och att tillämpa denna ram för att beskriva och jämföra de nationella tillvägagångssätten.
  • AIM, (2005–2008)
Detta projekt syftar till att tillhandahålla en stärkt begreppsmässig och vetenskaplig grund för att bedöma de europeiska pensionssystemens förmåga att tillhandahålla adekvat åldersinkomst i ett sammanhang med låg fertilitet och stadigt ökande medellivslängd .
  • Åldrande, hälsotillstånd och bestämningsfaktorer för hälsoutgifter (AHEAD), (2004–2008) AHEAD var ett treårigt forskningsprojekt om den framtida utvecklingen av hälsoutgifterna i den utvidgade Europeiska unionen.
  • Euroalmalaurea Network: E-Recruitment Services, (2005–2007) Huvudmålet med projektet var att utveckla en "fungerande" prototyp av en europeisk akademikerdatabas inklusive CV:n för akademiker från franska, holländska, polska, ungerska och italienska Universitet som ingår i AlmaLaurea-konsortiet.

Medlemskap i nätverk

  • International Federation of Data Organisations for the Social Science (IFDO)
  • Luxemburgs inkomststudie (LIS)
  • International Social Survey Program (ISSP)
  • European Network of Economic Policy Research Institute (ENEPRI)
  • Central European Opinion Research Group (CEORG)
  • Inequality Watch, European Observatory of Inequalities

Publikationsserie

Social Report (Társadalmi Riport) : Samling av studier om sociala trender i Ungern. Den första samhällsrapporten publicerades 1990 och har publicerats vartannat år sedan dess. Det rapporteras mycket om i ungerska medier.

TARKI Household Monitor Report (TÁRKI Háztartás Monitor Jelentések) : Analyser av data som samlats in från den tvååriga tvärsnittsundersökningen TARKI Household Monitor.

Changing Values ​​(Szerepváltozások) : Presenterar och spårar förändringar i kvinnors och mäns sociala ställning i Ungern. Changing Values ​​är på uppdrag av det ungerska social- och arbetsministeriet.

European Social Report : En serie om europeiska sociala trender.

Forskare

namn Datum Nuvarande position Huvudsakliga forskningsområden
Tamás Kolosi 1985– grundare och president social stratifiering, social struktur, ojämlikheter, värdeorientering
István György Tóth 1994– direktör inkomstfördelning, socialpolitik, ojämlikheter
Péter Szivós 1997– verkställande direktör social utslagning, fattigdom, socialpolitisk utvärdering, mikrosimulering
András Gábos 2000– senior forskare fertilitetseffekter av överföringar mellan generationerna, kostnader för barn, arbetsincitamenteffekter av familjepolitik, fattigdom (särskilt barnfattigdom), inkomstskillnad
Péter Róbert 1985– senior forskare, projektledare social rörlighet, utbildning, livslångt lärande, sysselsättning
Anikó Bernát 2002– forskare migration, personer med funktionsnedsättning, minoriteter, romer, barnfattigdom
Márton Medgyesi 2000– senior forskare socialpolitik, transfereringar mellan generationerna, inkomstskillnader
Tamás Keller 2006– forskare attityder, värderingar, social stratifiering
Réka Branyiczki 2015– forskare social sammanhållning och ojämlikhet, åldrande, undersökning av hälsa och pensionering

externa länkar