Symfoni nr 29 (Haydn)
Joseph Haydns symfoni nr 29 i E-dur , Hoboken I/29, skrevs 1765, strax efter hans 28:e, och ska framföras i Eisenstadt, under prins Nikolaus Esterházys godartade beskydd .
Verket är noterat för två oboer , fagott , två horn och stråkar med continuo .
Verket är i fyra satser:
I den långsamma satsen förs melodin fram och tillbaka mellan första och andra violinstämman.
Menuettens trio har ett "oompa-ackompanjemang i stråkarna" och horn som upprätthåller Es i oktaver, men tydligen ingen melodi. Cembalisten skulle behöva tillhandahålla en melodi, men "ingen keyboardspelare har vågat tillhandahålla något sådant på ett kvarts sekel" mellan Loibners inspelning och skrivandet av Hodgsons bok. HC Robbins Landon noterar också den "konstiga atmosfären" och bristen på melodi, men säger att den har en "sombre och hemlighetsfull skönhet" och har en "starkt balkan"-karaktär på grund av en e-moll till h-mollmodulering.
Diskografi
Under LP-eran ger varken Antal Doráti med Philharmonia Hungarica eller Leslie Jones med Little Orchestra of London en låt till trion i Menuetten. Loibner låter Wienakademins kammarorkester Christa Fuhrmann ge "konturen av en melodi - ett övertygande exempel på improvisation som passar musiken väl."
Går vi vidare till CD-eran, på Naxos Records , parar Nicholas Ward och Northern Chamber Orchestra nr 29 med nr 22 och 60. Wards inspelning har ingen låt i menuettens trio. Inte heller Adam Fischer som dirigerar den österrikisk-ungerska Haydn-orkestern i Haydns kompletta symfonier. Inspelningen av Christopher Hogwood som dirigerar Academy of Ancient Music utelämnar också en cembalomelodi i tredje satsen.
| Internationell | |
|---|---|
| Nationell | |
| Övrig | |
