Svarta ballader
Författare | Dan Andersson |
---|---|
Språk | svenska |
Genre | Poesi |
Publicerad | 1917 |
Utgivare | Albert Bonniers Förlag |
Mediatyp | Skriva ut |
Svarta ballader (Svarta ballader) är en diktsamling från 1917 av den svenske proletärförfattaren Dan Andersson , hans tredje och sista som publicerades före hans tidiga död 1920. Den har blivit en av de viktigaste texterna i 1900-talets svenska litteratur. Dikterna förmedlar starka känslor om livets kamp, kärlek, hat, lidande och död. De är inramade i naturromantik, utspelade i Anderssons vilda bygdegård Dalarna . Flera har en musiker som centralgestalt, nära Andersson själv, medan andra visar social sympati för tiggare och utstötta. Kärntemat är dock religiöst, med en kombination av kristen längtan efter evigheten och indisk nirvana -mystik.
Många av dikterna har tonsatts och inspelats som sånger av 1900-talets kompositörer och singer-songwriters, bland annat av Andersson, Gunnar Turesson [ Gunde Johansson , Thorstein Bergman och Sven Scholander . Sångerskan Sofia Karlssons album från 2005 hette Svarta Ballader ; den tolkade fem dikter ur boken. Hootenanny Singers inspelning från 1972 av den första låten i boken, " Omkring tiggarn från Luossa ", låg kvar på de svenska listorna i exceptionella 52 veckor.
Författare
Bokens författare var den svenske proletära skolförfattaren Dan Andersson . Han föddes i en by i det skogsklädda Dalarna och växte upp i fattigdom; hans far var lågstadielärare och tog ströjobb för att försöka tjäna tillräckligt med pengar att leva på. Andersson skickades till Forest Lake, Minnesota när han var 14 för att se om familjen kunde flytta dit för ett bättre liv. Han rapporterade att det inte var bättre där och återvände hem. Han gav ut tre diktböcker under sin livstid: Kolarhistorier (1914), Kolvaktarens visir (Kolbrännarens sånger, 1915) och Svarta Ballader (1917). 1918 gifte han sig med Olga Turesson, syster till trubaduren Gunnar Turesson . Familjen flyttade till en timmerstuga vid namn Luossa i Skattlösberg ; namnet förekommer i titeln på en av hans mest kända dikter, Omkring tiggarn från Luossa (Kring tiggaren från Luossa). Andersson blev välutbildad, skrev dikter och översatte texter som Charles Baudelaires 1857 Les Fleurs du mal till svenska. Han dog 32 år gammal av oavsiktlig förgiftning på ett hotell i Stockholm 1920. Hans hustru Olga var då gravid och födde 1921 dottern Monica (gift namn Sedell). Han var inte välkänd under sin livstid, och blev känd efter sin död. År 1970 var han en av Sveriges mest kända och mest älskade poeter.
Publiceringshistorik
Andersson hade så svårt att hitta ett förlag att han accepterade Albert Bonniers Förlags erbjudande om 25 exemplar av boken som enda betalning. Bonniers tog ut Svarta ballader i Stockholm 1917. Nya upplagor trycktes av Zinderman 1975 och 1992; av Niloe 1977 och 1981; och av Sublunar Society 2018.
Innehåll
Dan Andersson, 1917 | "En spelmans farväl" av John Irons, 2020 |
---|---|
|
|
Svarta ballader innehåller 28 dikter. De beskriver livet för människor som är utstötta från samhället som tiggare och frigivna fångar, sjömän på en krog, en gammal man och en man på sin dödsbädd. Bland dikterna finns några av hans mest kända, bland annat "Omkring tiggarn från Luossa" och "En spelmans jordafärd". "En strof till Huck Finns minne" (egentligen 4 strofer, inte en) uttrycker en romantisk svensk syn på Huckleberry Finns Amerika.
Dikt | Översatt titel | Sätt till musik av |
---|---|---|
Omkring tiggarn från Luossa | Runt tiggaren från Luossa |
Josef Jonsson 1938 Gunde Johansson 1954 |
En spelmans jordafärd | En musikers begravningståg |
Dan Andersson Sven Scholander 1924 Lars-Erik Larsson 1927 Gunnar Turesson 1939 Evert Taube 1948 |
Spelmannen | Musikern |
Ragnar Ågren 1938 Thorstein Bergman 1967 |
Karis-Janken | Karis-Janken, musiker | Dan Viktor Andersson | 2007
Tiggar-Stinas middagssång | Tiggare-Stinas middagssång | Erik Löfmarck | 2017
Jägarnas vaggsång | Jägarnas vaggvisa | |
Ung Harald | Unge Harald | |
Tiggaren Simons sång | Tiggaren Simons sång | |
Hemlös | Hemlös | Erik Löfmarck | 1997
Visum | Låt | Erik Löfmarck | 1997
Vaknatt | Vaken natt | Thorstein Bergman | 1967
När mor hund | När mamma dog | Erik Löfmarck | 2017
En strof till Huck Finns minne | En strof till minne av Huck Finn | |
Minnet | Minne | Thorstein Bergman | 1967
Till min syster | Till min syster | Dan Andersson |
En gamling | En gammal man | |
Syner | Visioner | |
Predikaren | Predikanten | |
Fången | Fången | Monica Sedell (Anderssons dotter) |
Den druckne matrosens sång | De drunknade sjömanssången | Joakim Thåström 2008 |
Vår döde vän | Vår döda vän | Christer Lindén | 2013
Purgatorium | Skärseld | |
Angelika | Angelica | |
Kvarnsången | Slipstenssången | |
En tröstesam visa till idealisten och läraren Angelman | En tröstande sång för idealisten och läraren Angelman | Sven Scholander 1924 |
Jag har drömt... | Jag drömde... | Sofia Karlsson 2005 |
Vaggsången vid Kestina | Vaggvisa till Kestina | |
Gillet på vinden | Gästen på vinden, en spökhistoria | Erik Löfmarck | 2017
Reception
Sedan Anderssons död har Svarta ballader blivit en av de mest betydande böckerna i 1900-talets svenska litteratur. Boken rankades 87 i en undersökning 2012 bland publiken i den svenska litterära tv-serien Röda rummet
.Redan 1922 skrev författaren Torsten Fogelqvist
att Anderssons dikter, särskilt de av Svarta ballader , var de konstnärligt mest utmärkande av hans verk, och förutspådde att boken skulle bli ett väsentligt föremål för forskare inom modern litteratur.Per Arne Henricson, i följeslagaren till svensk litteratur Berömda svenska böcker: en litterär uppslagsbok, kommenterar att Andersson inte är en av Sveriges största poeter utan har blivit populär, särskilt genom Svarta ballader . Han konstaterar att bokens sånger (i visatraditionen ) . har en rytm och melodi som har lockat till sig musikaliska miljöer, som ofta är mycket attraktiva Dessutom, skriver han, förmedlar dikterna starka enkla känslor om tillvarons djupaste frågor: livets kamp mot motgångar, kärlek, hat, lidande och död. Han konstaterar att Andersson till detta lägger en ram av naturromantik med en stark vild lantmystik och Dalarnas många exotiska finska namn på älvar, sjöar och byar. En central gestalt i Svarta ballader är musikern, som han noterar står Andersson nära, medverkar i "Omkring Tiggarn från Luossa", "En spelmans jordafärd", "Spelmannen" och "Karis-Janken". Han observerar att i andra dikter syns en social sympati, som till exempel för tiggaren Simon och hans hungriga mamma som arbetade för de rika. Men trots allt detta, menar han, är det starkaste temat i boken religiöst. I vad han anser vara de bästa dikterna i samlingen, "Omkring Tiggarn från Luossa" och "Gillet på vinden", slås en ton som kombinerar kristen evighetslängtan med indisk nirvanamystik .
Lena Marklund, på det litterära Projektet Runeberg , skrev att Svarta ballader markerade Anderssons övergång från de konkreta beskrivningarna i hans tidigare diktböcker till det metafysiska . Han fortsatte att skriva dikter om den vilda landsbygden ("vildmarkspoesi"), men genom att fokusera på ensamma och trasiga gestalter kunde han använda deras livskamp i en hård värld för att ge svar på metafysiska frågor. Enligt hennes uppfattning använde han alla tänkbara effekter för att uttrycka det outsägliga, från typografi och okända finska ortnamn till romantiska fraser som "det mörkaste mörka" och musikaliska resonanser. Hon ger som exempel "En spelmans jordafärd" som skapar illusionen av en ström av orkestermusik med sin kontrapunktiska struktur, rytm och geniala rim. Men, konstaterar Marklund, det djupaste draget i Svarta ballader är Anderssons inre beslutsamhet att frigöra sig från en traditionell gudssyn bunden med synd, nåd och bot.
Författaren och Svenska Akademiledamoten Lotta Lotass skriver att Svarta balladers mörka dikter "skimrar av längtan efter ett gäckande bortom". Enligt hennes uppfattning bildar den längtan en genomgående tråd i Anderssons poesi, som ständigt undersöker själens miljö efter döden med både kristen och buddhistisk symbolik. Hon har beskrivit den första dikten i boken, "Omkring tiggarn från Luossa" som nyckeln till hela Andersons verk. Dikten tonsattes och inspelningen från 1972 av Hootenanny Singers låg kvar på de svenska listorna i exceptionella 52 veckor. Fogelqvist kommenterade att både den första dikten och den sista ("Gillet på vinden") talade om samma ohörda sång bortom allt ljud och innehåll:
Dan Andersson | Prosaöversättning |
---|---|
|
|
Fogelqvist kallade denne typiska Andersson med sin underbara stråkmusik av sfärernas harmoni .
Använd som sånger
Många av dikterna har tonsatts av 1900-talets tonsättare och singer-songwriters, bland annat av Andersson, Gunnar Turesson [ Johansson , Thorstein Bergman och Sven Scholander , som blivit välkända som sånger i Sverige. Bergmans album Dan Andersson från 1987 täckte femton av Anderssons dikter, varav sju från Svarta ballader . Sångerskan Sofia Karlssons album från 2005 hette Svarta ballader ; den tolkade elva Andersson-dikter, men trots titeln var bara fem från boken.
GundeBibliografi
- Andersson, Dan (1917). Svarta ballader: dikter . Stockholm: Albert Bonniers Förlag . OCLC 62432831 .
externa länkar
- Svarta ballader på Litteraturbanken
- Fulltext av Svarta ballader på Wikisource
- Dikter av och essäer om Dan Andersson på Projekt Runeberg