São Mateus da Calhetas fästning

São Mateus da Calhetas fästning
Forte Grande de São Mateus da Calheta
Terceira , Central , namn=Azorerna i Portugal
Huvudprofilen för det stora fortet São Mateus da Calheta, som visar många av placeringarna och försämrade väggar
Calhetas fästning Fortets läge i Angra do Heroísmo kommun
Koordinater
Typ	Fort
Webbplatsinformation
Ägare	Portugisiska republiken
Operatör	Junta de Freguesia de São Mateus da Calheta ; Centro de Estudos do Mar e Núcleo Museológico do Mar; högkvarter för folkloregruppen Modas da Nossa Terra
Öppet för allmänheten	offentlig
Webbplatshistorik
Byggd	1500-talet
Material	Basalt, trä, kakel

São Mateus da Calhetas fästning ( portugisiska : Forte Grande de São Mateus da Calheta ) är ett fort i den civila församlingen São Mateus da Calheta , i kommunen Angra do Heroísmo , ön Terceira , i den portugisiska ögruppen Azorerna .

Historia

Sent 1800-talsdesign av fortet

En vy av fortet 1903, som visar hur fortet sträckte sig ut i havet

Ett förgrundsperspektiv av fortet, med kyrkan São Mateus da Calheta i bakgrunden

Byggandet av fortet São Mateus började 1581, efter den portugisiska successionskrisen 1580 , under beslut av Corregidor på Azorerna, Ciprião de Figueiredo e Vasconcelos. Detta fort var en del av en större plan för försvaret av ön utarbetad av ingenjör Tommaso Benedetto de Pesaro, 1567, efter en attack av den franske korsaren Pierre Bertrand de Montluc i Funchal (oktober 1566), och försök/misslyckande av pirater . att beslagta Angra samma år.

Det var i skuggan av fortet som karackerna från indiska handelsvägar skulle dyka upp och landa för första gången.

Med installationen av kaptensgeneralen på Azorerna beskrevs dess tillstånd i följande termer (1767):

Fortet Prainha av São Mateus. Detta är den största (av skansfästningarna) som ligger väster om staden Angra och ombyggd på nytt. Den har sex kanoner och kräver ytterligare två och ytterligare sex...ytterligare två med sina placeringar och för att garnisonera åtta artillerister och två hjälpsoldater.

Den hänvisades till som Forte da Praya de S. Matheus , i rapporten Revista aos fortes que defendem a costa da ilha Terceira , av adjutanten Manoel Correa Branco (1776), som angav, ...den är den bästa vid kusten. Detta fort byggdes om och kräver ingen återuppbyggnad.

År 1767 genomförde ingenjören/sergeantmajoren João António Júdice i sin Revista dos Fortes ( Review of Fortes ) en översyn och expansion på order från generalkaptenen på Azorerna; i sina planer hänvisade han till fortet som det största beläget väster om staden Angra . På den tiden var fortet skyddat av mellan sex och åtta artilleripjäser och 32 hjälpsoldater; den hade sex kanoner, utrustade med pjäser i stål, alla i gott skick. Han kom fram till att fortets artilleri borde förstärkas med två kanoner och deras respektive utrustning.

I början av 1800-talet utvecklade José Rodrigo de Almeida en plan som inkluderade sex kanoner, var och en var riktad mot havet.

Mellan 1828 och 1834 fick fortet en stor betydelse under försvaret av ön, på grund av inbördeskriget, när Terceira blev högkvarter för Regency som stödde drottning Maria II. Under denna tid (1830) förstärktes fortets plan av José Rodrigo de Almeida.

Baronen av Basto, som skrev om fortets skick, beskrev det i gott skick. Den är sannolikt bevarad på grund av att den är viktigast längs kusten; det finns fem kanonplatser, en yta på fem famnar i kvadrat, logi för 20 rutor, magasin och förråd.

År 1871 stod fortet till krigsministeriets förfogande ( portugisiska : Ministério da Guerra ) och gavs summariskt till en veteran, så att han kunde bo med sin familj. Senare användes den för att hysa behövande. Ändå, 1881, lades ett område på cirka 483 kvadratmeter till fortet, troligen av krigsministeriet.

Fortet, under lite behov, gavs över till Junta Freguesia i São Mateus, för att arrangera utomhuskonserter och bio under 1900-talet. Det var under detta århundrade som den första ombyggnaden försöktes, med arbete utfört av kommunfullmäktige i Angra do Heroísmo. Under 2010 ombyggdes området runt landsidan av fortet för att tilltala turismen.

Arkitektur

Fortets huvudfasad och port

Det försämrade skicket på fortets huvudmurar

Ett maritimt fort, det ligger cirka 4 kilometer (2,5 mi) väster om staden Angra do Heroísmo, längs Prainha de São Mateus, den viktigaste sydliga hamnen på ön, såväl som den huvudsakliga kommersiella fiskehamnen. Fortet ligger på en klippformation, nästan i höjd med havet, och anpassat till den accentuerade reliefen. I norr finns den huvudsakliga vägen.

Den starka befästningen är integrerad i ett bredare system, beläget längs södra kusten, bestående av sex skansar som skyddade socknen. Fortet byggdes för att försvara hamnen och skapade en korseldzon med Fort of Biscoitinho och Fort of Má Ferramenta. Strukturellt bestod fortet av en triangel som pekade mot havet och två halvbastioner mot ojämn mark. Av dessa bastioner var den ena mycket skarp och den andra nästan rektangulär, med det interna batteriet.

Angränsande till fortet, i väster, finns en liten defensiv ridå, som vissa författare anser vara resterna av den mytomspunna Reduto do Poço, som fortfarande refereras till i slutet av 1700-talet.

Källor

• Andrade, JE (1891), Livraria Religiosa (red.), Topographia ou Descripção phisica, política, civil, ecclesiastica, e historica da Ilha Terceira dos Açores ( på portugisiska), Angra do Heroísmo (Azorerna), Portugal
• Bastos, Barão de (1997), "Relação dos fortes, Castellos e outros pontos fortificados que devem ser conservados para defeza permanente", Boletim do Instituto Histórico da Ilha Terceira (på portugisiska), vol. LV
• "Colecção de todos os fortes da jurisdição da Villa da Praia e da jurisdição da cidade na Ilha Terceira, com a indicação da importância da despesa das obras necessárias em cada um deles", Boletim do Instituto Histórico da Ilha Terceira (på portugisiska), vol . . LI–LII, Angra do Heroísmo (Azorerna), Portugal, 1993–1994
• Cordeiro, António (1981), História Insulana das Ilhas a Portugal Sujeytas no Oceano Occidental (reimpr da ed. de 1717) (på portugisiska), Angra do Heroísmo (Azorerna), Portugal: Secretaria Regional de Educação e Cultura
• Drummond, Francisco Ferreira (1981), Secretaria Regional da Educação e Cultura (red.), Anais da Ilha Terceira (fac-simil. da ed. de 1859) (på portugisiska), Angra do Heroísmo (Azorerna), Portugal
• Faria, Manuel Augusto (1997), Gabinete da Zona Classificada de Angra do Heroísmo (red.), Ilha Terceira - A Fortaleza do Atlântico (på portugisiska), Angra do Heroísmo (Azorerna), Portugal
• Faria, Manuel Augusto (1997), Gabinete da Zona Classificada de Angra do Heroísmo (red.), Ilha Terceira - Fortaleza do Atlântico: Forte Grande de São Mateus, Díário Insular, 9 e 10 de Agosto de 1997 ( på portugisiska), Angra do Heroísmo (Azorerna), Portugal
• Maldonado, Manuel Luís (1989–1997), Instituto Histórico da Ilha Terceira (red.), Fenix ​​Angrence (på portugisiska), Angra do Heroísmo (Azorerna), Portugal
• Merelim, Pedro de (1974), Ed. do Autor (red.), As Dezoito Paróquias de Angra (på portugisiska), Angra do Heroísmo (Azorerna), Portugal
• Mota, Valdemar (1993–1994), "Fortificação da Ilha Terceira", Boletim do Instituto Histórico da Ilha Terceira (på portugisiska), vol. LI–LII, s. 129–327
• Neves, Carlos; Carvalho, Filipe; Matos, Arthur Teodoro de (1992), "Documentação sobre as Fortificações dos Açores existentes nos Arquivos de Lisboa - Catálogo", Boletim do Instituto Histórico da Ilha Terceira (på portugisiska), vol. L, Angra do Heroísmo (Azorerna), Portugal
• Pego, Damião; Almeida Jr., António de (1996), "Tombos dos Fortes da Ilha Terceira (Direcção dos Serviços de Engenharia do Exército)", Boletim do Instituto Histórico da Ilha Terceira (på portugisiska), vol. LIV, s. 9–144
• "Revista aos Fortes que Defendem a Costa da Ilha Terceira - 1776", Boletim do Instituto Histórico da Ilha Terceira (på portugisiska), vol. LVI, 1998, s. 351–363
• Rezendes, Sérgio Alberto Fontes (31 mars – 2 april 2010), "A fortificação da Idade Moderna nos Açores: o caso específico das Ilhas de São Miguel, Terceira e São Jorge", VI Seminário Regional de Cidades Fortificadas e Té Primeciro Encon de Fortificações (på portugisiska)
• Sampaio, AS (1904), Imprensa Municipal (red.), Memória sobre a Ilha Terceira, Angra do Heroísmo (på portugisiska)
• Vieira, Alberto (1987), "Da poliorcética à fortificação nos Açores: introdução ao estudo do sistema defensivo nos Açores nos séculos XVI-XIX", Boletim do Instituto Histórico da Ilha Terceira (på portugisiska), vol. XLV, Tomo II