Religionssociologi (bok)

Religionssociologi är en bok från 1920 av Max Weber , en tysk ekonom och sociolog . Originalutgåvan var på tyska.

Max Weber studerade effekterna av religiös handling och passivitet. Han ser religion genom att helt enkelt kategorisera olika religioner för att till fullo förstå religionens subjektiva betydelse för individen ( Verstehen ).

Genom att se religion strikt i vetenskaplig mening strävade Weber efter objektivitet, försökte ignorera värdebedömningar och att förstå religion som de mänskliga svar som ger mening åt tillvarons oundvikliga problem, såsom födelse, död, sjukdom, åldrande, orättvisa. , tragedi och lidande. I The Sociology of Religion föreslår Weber att människor strävar efter sina egna mål, och att religionen underlättar det. Han visar hur tidiga religiösa föreställningar härrör från skickliga, karismatiska individers arbete och hur deras handlingar så småningom förvandlas till en systematisk, kyrkobaserad religion - med andra ord hur religion börjar med karismatisk auktoritet och omvandlas till traditionell auktoritet .

Eftersom religion gör det möjligt för människor att utöva sina intressen, trodde Weber att religion faktiskt gav upphov till spridningen av modern kapitalism , som han hävdade i The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism . Denna skrift illustrerade det sätt på vilket religiös övertygelse styrde riktningen för de ekonomiska och tekniska krafter som redan var i rörelse.

Max Weber har en objektiv, avlägsen syn på religionsinstitutionens sociologiska traditioner. Han står på utsidan och tittar in, tvärtemot de troende vars trosresa får dem att undersöka sin religion inifrån. Denna fristående, objektiva syn på religion förkroppsligar den objektiva, modernistiska utövandet av det sociologiska perspektivet på religionen idag.

Innehållsförteckning

(A) Religionens ursprung

1) Ursprungliga föreställningar om religion

a) synsätt

b) denna världsliga orientering

c) magi

d) karisma

e) tro på andar

f) extas och orgie

g) själ och övernaturlig kraft

2) symbolism

a) själsrädsla

b) förskjutning av naturalism

c) Spridning av symbolism

d) Stereotypeffekt

e) Övergångar

f) Mytologisk analogi

3) Gudsbegrepp

a) Varaktigt väsen

b) Pantheon

c) Romerska gudar

d) Ekonomins gudar

e) Jordiska och himmelska gudar

f) Specialisering av gudar

g) Hushållets gudar

h) Politisk gud

1) Israels Gud

2) Lokal Gud och främmande Gud

3) Stadsstatens Gud

4) Band och Gud

i) Monoteism

1) Primär Gud

2) Gudomlig ordning

3) Universalism

(B) Religionens uppkomst

1) Religion och Gud

a) Tvång av Gud

b) Tillbedjan av Gud

1) Bön

2) Offer

c) Definition av religion

2) Präst

a) Kult

b) Företagande

c) Lära

d) Sociologisk definition

3) Utveckling av begreppet övernaturligt

a) Demonstration av makt

b) Attribut av misslyckande

c) Differentiering av övernaturlig

d) Etisk Gud

e) Spådom

f) Lagens Gud

g) Opersonliga krafter

4) Utveckling av religiös etik

a) Tabubelag

b) Totemism

c) Tabell-gemenskap

d) Tabu och socialt umgänge

e) Kastetik

f) Syndbegrepp

g) Religiös etik

h) Systematisering av etik

(C) Profeten

1) Definition

a) Präst och profet

b) magiker och profet

c) profetisk tidsålder

d) lagstiftare och profet

1) Moses

e) profet och socialpolitik

f) Tyrann och profet

g) etiklärare och profet

1) guru

h) filosof

i) Reformator

j) Mysteriekultist

2) Profetiernas natur

a) Etiska och exemplariska profetior

b) Gud och profeter

1) Gud som regnmakare

2) Främre österns gudar

c) Profetisk uppenbarelse

(D) Religiöst samfund

1) Religiösa samfundets ursprung

a) Profetiskt samfund

b) Kultiskt samfund

c) Exemplariskt gemenskap och lekmannahängiven

d) Enstaka lekmannasamhälle

e) Lekmannagemenskap

f) Församling och sekt

2) Utveckling av religiös gemenskap

a) Profet vs. präst

b) Skrift

1) Muntlig tradition

2) Kanonisering

3) Prästlig utbildning

c) Utveckling av dogmer

1) Religiös gemenskap

2) Prästens intressen

3) Förhållandena i världsreligionerna

4) Kristna dogmer

5) Dogmer i andra religioner

d) Förkunnelse och pastoral vård

e) Prästerlig rationalisering av etik

f) Magalisering av prästerlig religion

g) Popularisering av profetisk religion

(E) Religiositet i sociala skikt

1) Bonde

a) Forntida Israel

b) Passivitet hos bonde

c) Zoroastrianism

d) Judendom

e) Kristendom

2) Krigararistokrater

a) Krigares uppförande

b) Profetia och krigare

c) Heligt krig

d) Mithraism

3) Byråkrater

a) Konfucianism

4 ) Medborgare

a) Rik medborgare

b) Medelklass

c) Småmedborgare

d) Kristendom

e) Västerlandet och Orientalisk stad

f) Rationaliteten i medborgarnas liv

g) Utveckling av medborgarskapet Rationalism

5) Slavar och egendomslösa

6) Massreligiositet: magi och frälsare

7) Kvinnor och religion

8) Sociala skikt och känsla av värdighet

a) Lyckans legitimitet

b) Kompensation till disprivilegierade

9) Pariastatus

a) Judar och hinduiska kast

b) Judisk förbittring

c) Disprivilegiets teodicéa

1) Judisk teodicé

2) Jesu lära

3) Buddhistiska läran

(F) Intellektualism och religion

1) Privilegerad intellektuellism

a) Präst

b) Privilegerade lekmannaintellektuella

2) Intellektuell frälsning

a) Sociala förhållanden

b) Asien

c) Främre öst och väst

d) Intellektuella karaktärer

3) Icke-privilegierad intellektuellism

a) Paria och småborgarintellektualism

b) Forntida Judendom

4) Intellektualism och kristendom

a) Paulus småmedborgarintellektualism

b) Dogmatisk intellektualism

c) Kristendomens antiintellektualism

1) Religionsbärare

d) Intellektualism i medeltida kristendom

e) Humanistisk Intellektualism

f) Puritansk intellektuellism

5) Modern Intellektualism a) Modern

Intellektualism -Saxisk och latinsk intellektualism

b) tysk intellektuellism

c) socialism

d) rysk intellektualism

e) upplysningsintellektualism

(G) Teodicéa och frälsning

1) Teodicéan

a) Transcendental Skapare

b) Teodicéens problem

c) Adventslösning

d) Begreppet annan värld

e) Lösning genom predestination

f) Försyn

g) Lösning genom dualism h

) Lösning av Karma

2) Frälsning och återfödelse

a) Löfte om rikedom

b) Politisk frälsning

c) frälsning från det onda

d) frälsning från andra världen

e) frälsning och livsuppförande

f) helgelse och återfödelse

3) frälsning genom ritual

a) rituell stämning b)

rituell mystik

c) sakrament

d) konfessionell

e) puritanska riter

f) Judisk ritualism

4) Frälsning genom goda gärningar

a) redogörelse för varje handling

b) total personlighet

5) frälsning genom självperfektion

a) animistisk metod

b) framkallande av extas

c) metodutveckling

1) transcendental gud

2) tillstånd av helgelse

3) Indisk metodik

4) Katolicism och konfucianism

5) Frälsningsvisshet

6) Rationalisering av metodiken

d) Religiösa virtuoser

(H) Askes och mystik

1) Askes

a) Definition

b) Världsförkastande

c) Inre världslig askes

2) Mystik

a) Mystisk belysning

b) Flygning från världen

c) Mystisk förening

d) Koncentration på sanning

e) Container vs. Instrument

f) Brokenness vs. Kalle

g) Anomi vs Reformation

h) Mystisk kärlek

3) Orientalisk vs. Västerländsk frälsning

a) Begreppet gudomligt

b) Kunskap vs handling

c) Romersk lag

d) Romerskt styre

e) Romersk kyrka

f) Asketisk protestantism

(I) Frälsning genom andras prestation

1) Frälsning genom nåd

a) Frälsare

b) Frälsningsläror

c) Inkarnation

d) Sakramentell nåd

e) Institutionell nåd

f) Katolsk institution

g) Dispens och livsuppförande

h) Bekännelse och livsuppförande

i) Judendom och asketisk protestantism

j) Institutionell auktoritet

2) Frälsning genom tro

a) Tro och magi

b) Islams och judendomens tro

c) Icke-profetisk tro

d) Dogmatisk tro

e) Explicit och implicit tro

f) Hjärtats tro

g) Dogmatis aristokrati

h) Trons virtuos

i) Tro och intellekt

j) Tro och mystik

k) Tro och etik

l) Idé om kallelse

m) Luthersk tro

n) Tro och bärare

o) Känslomässig tro

3) Frälsning genom predestination

a) Predestinationsmän

b) Predestinationskraft

c) Islamisk vs. puritansk predestination

d) Kinesiskt öde

e) Predestinationens aristokrati

f) Denna världsliga determinism

(J) Religiös etik och världen

1) Internalisering av religiös etik

a) Ritualistisk religion

b) Hjärtets etik

2) Religiös etik och ekonomi

a) Religiös vs. familjeetik

b) Religiös vs. grannesetik

c) Allmosor

d) Skydd av svaga

e) Religiös antipati mot Ocker

f) Antipati mot rationell ekonomi

g) ekonomisk kredit och religion

h) askes vs ekonomi

i) katolskt ekonomiskt liv

j) protestantisk askes

3) religiös etik och politik

a) villkor för religion och politik

1) uråldrig politisk religion

2) uppkomst av Religiöst samfund

3) Religiöst förkastande av politik

b) Spänning mellan religion och politik

1) Frånvaro av konflikt

2) Kväkarexperiment

3) Politisk likgiltighet

4) Berättigande av våld

c) Stat och kristendom

1) Tidig kristendom

2) Medeltida kristendom

d) Lösning av Organisk etik

1) Katolsk organisk etik

2) Islamisk synvinkel

3) Indisk organisk etik

4) Medeltida yrkestraditionalism

e) Moderlig stat och religion

4) Religiös etik och sexualitet

a) Sexuell orgie

b) Religiös fientlighet mot sexualitet

c) Religiös reglering av sexualitet

d) Kvinna och religion

e) Äktenskap

f) Erotiks framväxt

5) Religiös etik och konst

a) Initial intimitet mellan religion och konst

b) Uppkomst av estetisk intellektuellism

c) Konstens profetiska antipati

d) Religiösa intressen för konst

e) Rationell religions avslag av konst

(K) Religioner och världen

1) Judendom: Världsanpassad

a) Frånvaro av askes

b) Judisk ekonomisk etos

c) Dubbelmoral av moral

d) Jude, katolik och puritan

e) Judisk intellektuellism

1) Judisk ideal

2) Jesu opposition

3) Urban judendom

f) Självkontroll

g) Judisk rationalism

h) Brist på askes

i) Paulus genombrott

j) Puritanism och judendom

2) Islam: Denna världslighet

a) Politisk religion

b) Ingen frälsning

c) Feodal etik

d) Kontrast till judendom och kristendom

3) Buddhism : Världsförkastande

a) Genuin frälsningsreligion

b) omvandling av buddhismen

4) Kapitalism och religion

5) Jesus: Världslikgiltighet a)

Jesu självmedvetande

b) Frälsningshjältemod

c) Likgiltighet för världen

Se även

• Max Weber #religionssociologi

externa länkar

• Religionssociologi (bok) på Google Books