Radikal 120
| 糸 | ||
|---|---|---|
| ||
| 糸 (U+7CF8) "silke" | ||
| uttal | ||
| Pinyin : | mi | |
| Bopomofo : | ㄇㄧˋ | |
| Gwoyeu Romatzyh : | mih | |
| Wade–Giles : | mi 4 | |
| Kantonesiska Yale : | mihk | |
| Jyutping : | mik6 | |
| Japansk kana : |
ベキ beki ミャク myaku ( on'yomi ) |
|
| kinesisk-koreanska : | 멱 myeok | |
| Namn | ||
| Kinesiska namn: | (Vänster) 絞絲旁 /绞丝旁 jiǎosīpáng (Nedre) 絞絲底 /绞丝底 jiǎosīdǐ |
|
| Japanska namn: | 糸/いと ito (vänster) 糸偏/いとへん itohen |
|
| Hangul : | 가는 실 ganeun sil | |
| Stroke order animation | ||
 | ||
Radical 120 eller radikalsilke ( 糸部 ) som betyder " silke " är en av de 29 Kangxi-radikalerna (totalt 214 radikaler) som består av 6 slag .
I Kangxi-ordboken finns det 823 tecken (av 49 030) att hitta under denna radikal .
糸 är också den 148:e indexeringskomponenten i tabellen över indexering av kinesiska teckenkomponenter som huvudsakligen antagits av förenklade kinesiska ordböcker publicerade på Kinas fastland , med de vänstra komponentformerna 纟 (simp.) och 糹 (trad.) som dess associerade indexeringskomponenter.
Evolution
Oracle bone script karaktär
Manuskaraktär i brons
Litet sigill manuskaraktär
Härledda karaktärer
| Strokes | Tecken (糸糹) | Karaktärer (纟) |
|---|---|---|
| +0 | 糸 (=絲) 糹 | 纟 (=糹) |
| +1 | 糺 (=糾) 系 (även SC-form av 繫 och 係 -> 人 ) | |
| +2 | 糼 糽 糾 糿 | 纠 (=糾) |
| +3 | 紀 紁 紂 紃 約 紅 紆 紇 紈 紉 | 纡 (=紆) 红 (=紅) 纣 (=紂) 纤 (=纖) 纥 (=紇) 约 (=約) 级 (=級) 纨 (=紈) 纩 (=纊) 纪 (=紀) 纫 (=紉) 纶 (=綸) |
| +4 | 紜 紊 紋 紌 納 紎 紏 紐 紑 紒 紓 純 紕 紖 紗 紘 紙 級 <a i=18>紛紜 紝 紞 紟 素 紡 索 紣 (=綷) 紤 紥 (=紮 ) | 紧 (=緊) 纬 (=緯) 纭 (=紜) 纮 (=紘) 纯 (=純) 纰 (=紕) 纱 (=紗) 纲 (=綱) 纳 (=納) 纴 (=紝) 纵 (=縱) 纷 (=紛) 纸 (=紙) 纹 (=紋) 纺 (=紡) 纻 (=紵) 纼 (=紖) 纽 (=紐) 纾 (=紓) |
| +5 | 紨 紩 紪 紫 紬 紭 紮 累 ( även SC-form av 纍 ) 細 紱 紲 紳 紴 紵 紶 紷 紸 紹 紺 紻 紼 紽 紾 紿 絀 絆 絊 絆 絆 絇 組 絇 絇 絇 終 烵 絈 絉 絋 JP icke-standard (=纊) 経 JP (=經) | 线 (=線) 绀 (=紺) 绁 (=紲) 绂 (=紱) 练 (=練) 组 (=組) 绅 (=紳) 细 (=細) 织 (=織) 终 (=終) 绉 (=縐) 绊 (=絆) 绋 (=紼) 绌 (=絀) 绍 (=紹) 绎 (=繹) 经 (=經) 绐 (=紿) |
| +6 | 絍 絎 絏 (=紲) 結 絑 絒 絓 絔 絕 絖 絗 絘 絙 絚 ( = 緪) 絜 絝 絞 絟 絠 絡 絢 絣 絤 ( = 線) 絥 絨 絫 絫 絫 絨 絯 絰 統 絲 絳 絴 絵 JP (=繪) 絶 JP/GB TC (=絕) | 絷 (=縶) 绑 (=綁) 绒 (=絨) 结 (=結) 绔 (=絝) 绕 (=繞) 绖 (=絰) 绗 (=絎) 绘 (=繪) 给 (=給) 绚 (=絢) 绛 (=絳) 络 (=絡) 绝 (=絕) 绞 (=絞) 统 (=統) |
| +7 | 絛 絸 (=繭) 絹 絺 絻 絼 絽 絾 絿 綀 綁 綂 ( 扌 =統) 綃 綄 綅 綆 綇 綈 綉 ( =繡) 綊 綋 綌 綍 綆 綑 經 綍綆 綑綑 > ( 綐 綍 綎 綏 綕 綖 綗 綘 (=縫) 継 JP (=繼) 続 JP (=續) 綛 緐 (=繁) | 绠 (=綆) 绡 (=綃) 绢 (=絹) 绣 (=繡) 绤 (=綌) 绥 (=綏) 绦 (=絛) 继 (=繼) 绨 (=綈) |
| +8 | 綜 綝 綞 綟 綠 綡 綢 綣 綤 綥 綦 綧 綨 綩 綪 綫 (=線) 綬 維 綮 綯 綰 綱 網 綳 ( = 繃 ) 綴 綵 綵 綿 綷 綴 綵 綵 綷 緀 緁 緂 緃 緄 緅 緆 緇 緈 緉 緊 緋 緌 緍 緎 総 (=總) 緑 JP/GB TC (=綠) 緒 緔 緕 JP (=纃) | 绩 (=績) 绪 (=緒) 绫 (=綾) 绬 (=緓) 续 (=續) 绮 (=綺) 绯 (=緋) 绰 (=綽) 绱 (= 緔 ) 绲 (=緄) 绳 (=繩) 维 (=維) 绵 (=綿) 绶 (=綬) 绷 (=繃) 绸 (=綢) 绹 (=綯) 绺 (=綹) 绻 (=綣) 综 (=綜) 绽 (=綻) 绾 (=綰) 绿 (=綠) 缀 (=綴) 缁 (=緇) |
| +9 | 緓 緖 (=緒) 緗 緘 緙 線 緛 緜 (=綿) 緝 緞 緟 締 緡 ( = 緜 / 愍 -> 心 ) 緢 緣 緤 緥 ( = 褓 -> 顣 > ) 驞 秧 驦 秧 ) 編 緩 緪 緫 (=總 / 䍟 -> 网 ) 緬 緭 緮 緯 緰 緱 緲 緳 練 緵 緶 緷 緸 緹 緺 緻 緼 HK/GB TC (=縕) 緽 緾 ( = 纏) 緿 縀 縁 JP ( =緣) 縂 縃 縄 JP ( =繩) 縅 | 缂 (=緙) 缃 (=緗) 缄 (=緘) 缅 (=緬) 缆 (=纜) 缇 (=緹) 缈 (=緲) 缉 (=緝) 缊 (=縕) 缋 (=繢) 缌 (=緦) 缍 (=綞) 缎 (=緞) 缏 (=緶) 缐 (=線) 缑 (=緱) 缒 (=縋 |
| +10 | 縈 縉 縊 縋 縌 縍 縎 縏 縐 縑 縒 縓 縔 縕 縖 縗 縘 ( = 繫 ) 縙 縚 ( = 絛 / 韜 - 韋 > ) 縛 縜 縝 縞 禢 縱 ) 縧 (=絛) 縨 | 缙 (=縉) 缚 (=縛) 缛 (=縟) 缜 (=縝) 缝 (=縫) 缞 (=縗) 缟 (=縞) 缠 (=纏) 缡 (=縭) 缢 (=縊) 缣 (=縑) 缤 (=繽) |
| +11 | 縩 縪 縫 縬 縭 縮 縯 縰 縱 縲 縳 縴 縵 縶 縷 縸 縹 縺 縻 縼 總 績 縿 繀 繁 繂 繃 繄 繅 繆 繊 繌 繌 繌 繇 繌 ( = 繡 ) | 缥 (=縹) 缦 (=縵) 缧 (=縲) 缨 (=纓) 缩 (=縮) 缪 (=繆) 缫 (=繅) |
| +12 | 繈 ( = 襁 - 衣 > ) 繎 繏 繐 繑 繒 繓 織 繕 繖 繗 繘 繙 ( = 翻 - 羽 > / 幡 - 巾 > ) 繚 繛 繜 繝 繞 繟 繢 繠 繡 繤 | 缬 (=纈) 缭 (=繚) 缮 (=繕) 缯 (=繒) |
| +13 | 繋 JP (=繫) 繦 (=繈) 繨 繩 繪 繫 繬 繭 繮 (= 韁 -> 革 ) 繯 繰 繲 繳 繴 繵 繶 繷 繸 繹 繺 | 缰 (= 韁 ) 缱 (=繾) 缲 (=繰) 缳 (=繯) 缴 (=繳) |
| +14 | 繻 繼 繽 繾 繿 纀 纁 (= 曛 -> 日 ) 纂 纃 | |
| +15 | 纄 纅 纆 纇 纈 纉 纊 纋 續 纍 纎 (=纖) 纏 纐 | |
| +16 | 纑 纒 (=纏) | 缵 (=纘) |
| +17 | 纓 纔 (= 才 -> 手 ) 纕 纖 | |
| +18 | 纗 | |
| +19 | 纘 纙 纚 纛 | |
| +21 | 纜 纝 | |
| +23 | 纞 |
丝 (den förenklade formen av 絲 ) faller under radikal 1 ( 一 ).
Varierande former
Traditionell tryckform av 糸 som en vänster komponent
Föredragen streckordning för den vänstra komponentformen i vanligt skript
Strokeordning av den förenklade formen
Denna radikala karaktär tar olika former i olika språk och karaktärer.
I traditionella typsnitt, oavsett placeringen av den radikala karaktären, delas de två vridningsslagen i två respektive för att anpassa sig till utskärningen av rörliga typsystem, och det finns vanligtvis ett gap mellan det andra och det tredje slaget, och det mittersta slaget av de tre sista slagen är en vertikal linje och skrivs före de andra två slagen (mitten-vänster-höger). I verklig handskrift, men när det radikala tecknet används som en vänsterkomponent, skrivs de tre sista strecken oftare som prickar från vänster till höger (糹) snarare än mitten-vänster-höger, särskilt i vanligt skrift .
För närvarande, när de används oberoende eller som en bottenkomponent (som i 索 , 繁 , etc.), slås de diskontinuerliga vridningsslagen samman till ett, och en krok läggs till i slutet av den vertikala linjen för att imitera karaktärens handskriftsform i båda tryckt förenklad kinesiska och traditionell kinesiska . När den används som en vänsterkomponent förenklas den som 纟 på förenklad kinesiska, som härrör från den kursiva formen av 糹 . Standardutskriftsformen för den traditionella vänsterkomponentformen är också ändrad för att imitera handstilsformen, och de tre sista slagen skrivs också från vänster till höger. Dessutom, i det kinesiska fastlandet Guo Biao traditionella kinesiska tecken, lutar den första punkten i de tre sista slagen åt vänster, medan i Taiwans standardform för nationella tecken skrivs alla tre prickarna åt höger. Den mer traditionella typsnittsformen används fortfarande i stor utsträckning i traditionell kinesisk publikation
Den traditionella formen förblir standard i moderna japanska och koreanska tryckteckensnitt, medan i handskrift är båda formerna acceptabla.
|
Traditionella typsnitt japanska koreanska |
Enkelt. kinesiska |
Handskriftsformulär Trad. kinesiska (fastlandet Kina) |
Handskriftsformulär Trad. kinesiska (Taiwan) |
|---|---|---|---|
| 糸 結 | 糸 结 | 糸 結 | 糸 結 |
Litteratur
- Fazzioli, Edoardo (1987). Kinesisk kalligrafi: från piktogram till ideogram: historien om 214 viktiga kinesiska/japanska tecken . kalligrafi av Rebecca Hon Ko. New York: Abbeville Press . ISBN 0-89659-774-1 .
- Lunde, Ken (5 jan 2009). "Bilaga J: Japanska teckenuppsättningar" (PDF) . CJKV-informationsbehandling: kinesisk, japansk, koreansk och vietnamesisk datoranvändning (andra upplagan). Sebastopol, Kalifornien : O'Reilly Media . ISBN 978-0-596-51447-1 .