Pteraspis

Pteraspis Tidsintervall: Lochkovian - Eifelian ~
Restaurering av P. rostrata
Vetenskaplig klassificering
Rike:	Animalia
Provins:	Chordata
Infrafylum:	Agnatha
Klass:	† Pteraspidomorphi
Underklass:	† Heterostraci
Beställa:	† Pteraspidiformes
Familj:	† Pteraspididae
Släkte:	† Pteraspis Kner, 1847
Typ art
Cephalaspis rostrata Agassiz, 1835
Arter
P. rostrata (Agassiz, 1835) P. dixoni (White, 1938) P. mitchelli (Powrie, 1864)

Pteraspis (från grekiska : πτερόν pteron 'vinge' eller 'fena' och grekiska : ἀσπίς aspís 'sköld') är ett utdött släkte av pteraspidid heterostracan agnathan ryggradsdjur som levde från den Eifelska perioden under de lochkoviska perioden till vad som nu är den brasilianska perioden . Eifelian Maecuru Formation), Storbritannien ( Lochkovian Ditton Group), Ukraina (Lochkovian Ivane Suite, Pragian Babin Sandstone) och Belgien.

Beskrivning

Fossil av P. rostrata

Rekonstruktion av Pteraspis, Estlands naturhistoriska museum

Liksom andra heterostracanfiskar hade Pteraspis en skyddande pansarplätering som täckte framsidan av kroppen. Även om den saknar andra fenor än sin flikiga svans, tros den ha varit en bra simmare tack vare styva, vingliknande utsprång från pansarplattorna över gälarna. Detta, tillsammans med den hornliknande talarstolen , gjorde att Pteraspis var mycket strömlinjeformad; en perfekt kvalitet för en bra simmare. Pteraspis hade också några stela spikar på ryggen, möjligen en ytterligare form av skydd mot rovdjur. Det tros ha livnärt sig från stim av plankton strax under havsytan och finns i samband med marina fossiler.

Pteraspis växte till en uppskattad längd av 20 centimeter (7,9 tum).