Paixao de Cristo

Flera dikter, populärt kända som Paixao de Cristo ( Kristi lidande ) på portugisiska och som Christi Vilapika på marathi, skrevs i Goa under 1600-talet på marathispråket med latinsk skrift , baserad på korsfästelsens sublima patos . Jesus Kristus . Några av dessa dikter var välkända för forskare som AK Priolkar och VB Prabhudessai, som efterlyste kritiska studier av dem. Kritiska texter av tre av dessa har nyligen publicerats i boken Goan Christian Marathi Vilapika under 1600-talet av Dr. SM Tadkodkar, för närvarande chef för institutionen för Marathi vid Goa University .

Tillskrivning till Thomas Stephens, SJ

De tre dikterna publicerade av Tadkodkar finns i den inbundna volymen av Thomas Stephens ' Khristapurāṇa på Centralbiblioteket, Panjim ( Discurso sobre a vinda de Jesu Christo Nosso Salvador ao Mundo dividido em dous tratados feito pelo Padre Thomas Estevão Ingrez da Companhia de Jesus. Impresso em Goa com licenca das Inquisicão, e Ordinario no Collegio de S. Paulo novo de Companhia de Jesu. Anno de 1654, Escripto por Manoel Salvador Rebello, Natural de Margão no Anno 1767 ) . (Detta manuskript kommer hädanefter att kallas CL.) Tadkodkar tillskriver två av dessa, av skäl som kommer att listas nedan, till Thomas Stephens själv.

Av de tre texterna är författaren till den andra (PG-2) tydligt identifierad i själva texten: "Esta paixão foy composta pello Padre Manoel Jacques de Noronha natural de Sancoale morador em Azossim freguezia de Sam Matheus das Ilhas de Goa. Escripto av Manoel Salvador Rebello, morador em Margão da Provincia da Salcete no anno 1768". När det gäller de andra två (PG-1 och PG-3) föreslår Tadkodkar – något trevande – att författaren är Thomas Stephens själv. Hans skäl är följande:

1. 4 strofer av Khristapurāṇa (II, 48-92, 95, 183, 184) har överförts till PG-3 (44, 45, 59). "Det råder ingen tvekan om att poeten ... var väl förtrogen med [sic] Stephens klassiska skrift. Man kan inte undvika möjligheten att Stephens själv skrev Vilāpikā, eftersom den skriften ingår i samma bindning [volym]. Joaquim Heliodoro da Cunha Rivara ... säger om det i sin epokgörande Ensaio ... (Nova Goa, 1858).”
2. En viss Alex Rhodes talar om att ha sett "en mycket fin dikt om Vår Herres lidande som de kristna sjöng i kyrkan på kvällarna under alla fastlagsfredagar". Men han tillskriver faktiskt inte detta verk till Etienne de la Croix .
3. JH da Cunha Rivara talar om en Paixão komponerad av Stephens, med tillägg gjorda av da Faria: "Passion of Christ Our Redeemer, komponerad av fader Thomas Stephens från Society of Jesus, och tillägg gjorda av Pascoal Gomes da Faria, ordenspräst och vana av apostlarnas prins Sankt Peter, infödd i Batim, församling av vår Fru av Guadalupe, på ön Goa att några hymner i slutet av boken. År 1772".
4. PG-1 och PG-3 har inget bekräftat författarskap. "Men den upphöjdhet man upplever i passionens texter liknar den upphöjdhet man upplever i PURĀNNA. Dessutom finns några av stroferna från PURĀNNA kroppsligt närvarande i den tredje texten i Paixão de Cristo". Croix, säger Tadkodkar, skulle aldrig ha gjort anspråk på författarskap, med tanke på att Stephens hade dött alldeles nyligen, 1619.
5. Michel Foucault, hämtad från St. Hieronymus, föreslår fyra kriterier för att bestämma författarskap: en konstant nivå av kvalitet eller värde; konceptuell eller teoretisk koherens; stilistisk enhet; och historisk enhet. Bortsett från att påpeka en stilistisk likhet ( Charanna-seuacu i PG-1 påminner om Christadāssu av Khristapurāṇa II, 59, 123) följer Tadkodkar inte riktigt detta bördiga förslag.
6. Det skulle inte ha varit möjligt för någon att infoga verserna från Khristapurana i den huvudsakliga handskrivna kopian av Paixao utan en nick från inkvisitionen. "Jag känner starkt att paixão do Christo var en del av Christpurānna, och att Stephens kan ha skrivit två av de tre dikterna".

Kritisk apparat

De kritiskt redigerade texterna återfinns i 2 kap. 6 (latinsk skrift) och 7 (Devanagari skrift) i Tadkodkars bok.

Utöver dessa finns bilagorna. Varje elev av Thomas Stephens kommer att glädja sig över att ha tillgängliga avskrifter och översättningar av Censures och Licenser som hänför sig till de tre första tryckta utgåvorna av Khristapurāṇa, som finns i CL (Appendix A). Appendix B är en ordlista med termer, som börjar med romaniserad marathi, går vidare till Devanagari Marathi och slutar med engelska. Bilagorna C och D består av förklarande anteckningar, C av kristna termer och D av termer som kommer från de kristna författarna från samtida och tidigare marathiförfattare. E är intressant: fyra texter av Chilayābāl Vilāpikā , komponerade av Shridhar, en poet från 1600-talet från Nazhare-Pandharpur, inte långt från Goa, och publicerade här för första gången, kanske på grund av den "avlägsna möjligheten" till någon koppling med passionsdikterna. F innehåller utvald bibliografi, och G är ett index till texterna för de tre Vilāpikās i Devanagari-translitteration (vilseledande dock med titeln "Texter of the Christi Vilāpikā" i innehållsförteckningen).

Innehåll

• Introduktion.
• Prolog till läsarna.

1. Kristen marathilitteratur i Goa.
2. Bidrag av AK Priolkar och VB Prabhudessai till studiet av kristen marathilitteratur skriven under 1600-talet.
3. Textkritik och den kristna marathilitteraturen i Goa.
4. Skildring av lidande och ropet.
5. Schema för translitterering av kristen marathilitteratur i Goa.
6. Texter av Paixao de Cristo (Christi Vilapika) i latinsk skrift.
7. Texter av Paixao de Cristo (Christi Vilapika) translittererade från det latinska skriften till Devanagari-skriften.
8. Marathispråkets struktur i kristen litteratur i Goa.

Bilagor

1. Censurer och licenser.
2. Ordlista (marathi-romerska såväl som devanagari-manus-engelska).
3. Förklarande anmärkningar-I.
4. Förklarande anmärkningar-II.
5. Fyra texter av CHILAYABAL VILAPIKA.
6. Bibliografi.
7. Texter av Christi Vilapika.

Kommentar

"Denna bok är en trogen reproduktion av originaltexter av Christian Marathi Vilapika (Kristi passion), skrivna av katolska missionärer under 1600-talet på marathispråk och latinsk skrift, medan portugiserna styrde Goa. Prof. (Dr.) SM Tadkodkar , en ivrig forskare inom kristen marathilitteratur från 1600-talet, och som också är professor och chef för forskaravdelningen för undervisning och forskning i marathi vid Goa University, har i denna bok erbjudit redigerade kopior av tre dikter baserade på sublim patos av korsfästelsen av Jesus från Nasaret. Han translittererade också texterna till Devanagari-skriften. Dr. Tadkodkar har återställt originaltexter efter att ha följt principer för textkritik. Författaren har också undersökt språklig form av 1600-talet i Goa för att undersöka om den liknar den. av 1100- och 1200-talens marathiska språk i Maharashtra. Den språkliga lärdomen som återspeglas i dessa konsoliderade texter skulle framstå som en tålmodig studie av 1600-talet berikad med ordlista och rikliga anteckningar. Detta försök bör betraktas som det värdefulla bidraget till förståelsen av folkliga språk, som erbjuder potentiellt rikligt material för specialiserad lingvistik." (jacka)

Onsdagen den 12 maj 2010

Prof. (Dr.) SM Tadkodkar, Goan Christian Marathi Vilapika under 1600-talet en extraordinär bok: Delhi: BR Publications, 2009.

Prof. (Dr.) Tadkodkar, föreslår att 2 av de 3 Paixao de Christo som hittats i slutet av MS av Khristapurana bevarade i statens centralbibliotek, Panaji, Goa, skrevs av Thomas Stephens själv.

Boken - som nästan är slutsåld - innehåller transkriptioner av många andra delar av MS: Censures och Licenser, till exempel.

Prof. (Dr.) Tadkodkar undervisar varje år en kurs som heter "Christian Marathi Literature" för sina elever. Varje år, berättade han för mig, har han problem från sina elever: Sir, varför måste vi studera det här? Och varje år, mot slutet av kursen, säger de: Det här är den bästa kursen vi har gått.

Prof. (Dr.) Tadkodkar hyser stor beundran för Thomas Stephens. Hans skrifter kan röra människor även i dag och sträcker sig över tidsmässiga, religiösa och gemenskapsbarriärer för att beröra hjärtan hos dem som läser och hör. Upplagt av Fader Ivo Coelho på Indian Christian Writings: A Bibliography