Ocotea catharinensis

Ocotea catharinensis
Vetenskaplig klassificering
Rike: Plantae
Clade : Trakeofyter
Clade : Angiospermer
Clade : Magnoliider
Beställa: Laurales
Familj: Lauraceae
Släkte: Ocotea
Arter:
O. catharinensis
Binomialt namn
Ocotea catharinensis
Mez.

Ocotea catharinensis är en medlem av växtfamiljen Lauraceae . Det är ett långsamt växande vintergrönt , ett värdefullt lövträd av bred ekologisk betydelse, och det hotas av förlust av livsmiljöer och av överexploatering för sitt virke och eteriska oljor .

Distribution

Trädet är endemiskt till sydöstra Brasilien i ekoregionen Atlantic Forest .

Den finns i delstaterna Paraná , Rio de Janeiro Rio Grande do Sul , Santa Catarina och São Paulo .

Det kan vara ett dominerande kronträd i de tropiska regnskogarna i dessa stater. Den växer på djupa, rika, väldränerade jordar på sluttningar mellan 30–900 meter (98–2 953 fot) i höjd.

Beskrivning

Ocotea catharinensis är ett långsamt växande monoetiskt vintergrönt lövträ upp till 40 meter högt. Dess blommor är små och hermafroditer . Äggstocken är kal med en väl utvecklad äggstock. Ofta är inte alla locelli fertila. [ förtydligande behövs ] [ citat behövs ]

Det är ett honungsbärande träd och dess frukter äts av fåglar och däggdjur , inklusive den utrotningshotade apan Brachyteles arachnoides .

Används

Trädet är illa överexploaterat för sitt värdefulla lövträ, dess eteriska oljor med deras ( linalool ) innehåll och för olika farmaceutiska föreningar eller framtidsutsikter som neolignaner . Från början till mitten av 1900-talet var träet populärt för golvbeläggning av hus i den brasilianska kuststaten Santa Catarina .

Bevarande

1997 dök den upp i IUCN:s röda lista som en sårbar art , som den behåller för närvarande. Sedan dess har den beskrivits som "på randen av att dö ut" och forskning publiceras om utsikterna för dess somatiska spridning.

Vidare läsning

  • Irgang, B.E; Backes, Paulo. Mata Atlântica. Som Árvores ea Paisagem . 1. utg. Porto Alegre: Paisagem do Sul, 2004. 393 sid.
  • Klein, RM Ecologia da flora och vegetação do Vale do Itajaí. Sellowia , 30 e 31. 1979–1980.
  • Reitz, R.; Klein, RM; Reis, A. Projeto Madeira de Santa Catarina . 1978. 320 sid.

externa länkar