Nes, Innlandet
Nes herred | |
---|---|
Koordinater: Koordinater : | |
Land | Norge |
Grevskap | Hedmark |
Distrikt | Hedmarken |
Etablerade | 1 januari 1838 |
• Skapat som | Formannskapsdistrikt |
Nedlagt | 1 januari 1964 |
• Efterträdde av | Ringsakers kommun |
Administrativt centrum | Tingnes |
Område (vid upplösning)
| |
• Totalt | 177 km 2 (68 sq mi) |
Befolkning
(1964)
| |
• Totalt | 4,184 |
• Densitet | 24/km 2 (61/sq mi) |
Demonym | Nesning |
Tidszon | UTC+01:00 ( CET ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+02:00 ( CEST ) |
ISO 3166-kod | NO-0411 |
Nes är en före detta kommun i det gamla Hedmarks län, Norge . Den 177 kvadratkilometer stora kommunen fanns från 1838 till dess upplösning 1964 då den blev en del av Ringsakers kommun . Det administrativa centrumet var byn Tingnes där Nes kyrka ligger. Den största byn i Nes var Stavsjø där Stavsjøkyrkan ligger. Kommunen omfattade halvön Nes och ön Helgøya som båda är omgivna av den stora sjön Mjøsa , Norges största sjö.
Historia
Næs socken inrättades som kommun den 1 januari 1838 (se lag om formannskapsdistrikt ). Under 1960-talet skedde många kommunsammanslagningar över hela Norge på grund av arbetet i Schei-kommittén . Den 1 januari 1964 slogs Nes kommun (invånare: 4 184 invånare) samman med Furnes kommun (invånare: 7 288), Ringsaker kommun (invånare: 16 490) samt Hamarsberget och Vikersødegården i Vang kommun (invånare) . : 34) för att skapa den nya, större Ringsaker Kommun .
namn
Kommunen fick sitt namn efter den gamla Nes gård ( fornnordiska : Nes ) där den första Nes kyrka låg. Namnet är identiskt med ordet nes som betyder " udde ".
Regering
Alla kommuner i Norge, inklusive Nes, ansvarar för grundskoleutbildning (till och med 10:e klass), öppenvård , äldrevård , arbetslöshet och andra sociala tjänster , zonindelning , ekonomisk utveckling och kommunala vägar . Kommunen styrdes av ett kommunalråd med förtroendevalda , som i sin tur valde en borgmästare .
Kommunfullmäktige
Herredsstyre i Nes bestod av 23 representanter som valdes för en period på fyra år . Partifördelningen i det slutliga kommunfullmäktige var som följer :
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 13 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 5 | |
Liberala partiet (Venstre) | 3 | |
Totalt antal medlemmar: | 23 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 14 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 9 | |
Totalt antal medlemmar: | 23 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 15 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 9 | |
Totalt antal medlemmar: | 24 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 16 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 2 | |
Bondepartiet (Bondepartiet) | 6 | |
Totalt antal medlemmar: | 24 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 16 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 8 | |
Totalt antal medlemmar: | 24 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 14 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 3 | |
Bondepartiet (Bondepartiet) | 7 | |
Totalt antal medlemmar: | 24 | |
Obs: På grund av den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget hölls inga val till nya kommunalråd förrän efter krigets slut 1945. |
Se även