Luiz Heitor Corrêa de Azevedo

Luiz Heitor Corrêa de Azevedo
Luiz Heitor Corrêa de Azevedo, första redaktör för Revista Brasileira de Musicologia
Född	( 1905-12-13 ) 13 december 1905 Rio de Janeiro , Brasilien
dog	10 november 1992 (1992-11-10) (86 år) Paris , Frankrike
Yrke(n)	Folklorist , musikforskare , journalist , författare
Akademisk bakgrund
Utbildning	National Institute of Music
Akademiskt arbete
Disciplin	Musikvetenskap
Deldisciplin	Brasiliansk musik
institutioner	UNESCO , University of Paris , National School of Music, Brazilian Conservatory of Music

Luiz Heitor Corrêa de Azevedo (13 december 1905 – 10 november 1992) var en brasiliansk journalist , musikforskare och folklorist .

Utbildning

Luiz Heitor Corrêa de Azevedo studerade piano vid National Institute of Music i Rio de Janeiro under Alfredo Bevilacqua och Charley Lachmund, och harmoni, kontrapunkt och fuga under Paulo Silva. Corrêa hade till en början tänkt att bli kompositör men hade i slutet av 1920-talet bestämt sig för musikvetenskap och musikkritik . Han arbetade som bibliotekarie vid institutet efter examen.

Karriär

1928 skrev Corrêa för tidningen O Imparcial och grundade 1934 både Revista Brasileira de Música , för vilken han var redaktör fram till 1942, och Arquivo de Música Brasileira , som kompletterade tidskriften. Arquivos första publicering innehöll musik som Tantum Ergo av José Maurício Nunes Garcia och Canto Religioso och O Salutaris av Francisco Manuel da Silva . 1939 blev han fakultetsmedlem i den nationella folkloreavdelningen vid Brasiliens National School of Music och undervisade senare i musikhistoria vid Brazilian Music Conservatory. Under denna tid började han utveckla den etnomusikologiska läroplanen och grundade 1943 Centro de Pesquisas Folclóricas, ett folkloreforskningscenter. Han fortsatte också att skriva för tidningar som Revista Cultura Política och regisserade ett radioprogram för klassisk musik som heter Hora do Brasil .

Mellan 1941 och 1942 var han Brasiliens musikavdelningsrepresentant vid Pan American Union och tjänstgjorde som musikkonsult för Organisationen av amerikanska stater . I slutet av 1940-talet flyttade han till Paris och blev musikprogramspecialist för UNESCO . Medan han var i Paris var han dedikerad till att marknadsföra brasiliansk musik och tog på sig att marknadsföra brasilianska konserter och uppträdanden för det större europeiska samhället. Han publicerade också sin första musikkatalog baserad på Chopins musik och arbetade med arkiverings-, forsknings- och inspelningsprojekt för många typer av musik. Han ledde också sektionen för samarbete med icke-statliga organisationer 1953-1965. Mellan 1953 och 1968 undervisade han i latinamerikanska studier vid universitetet i Paris .

Corrêas bidrag till musikvetenskapen fokuserade på att systematisera och katalogisera nationell musik och folklore. Han skapade den första korrekta kartläggningen av den brasilianska musikkulturen och gjorde folkloristisk information tillgänglig för forskare och för potentiella lyssnare. I sin bok 150 anos de música no Brasil skrev Corrêa om hur underutvecklad UNESCO:s musikavdelning var och att de enda officiella dokumenten var en kartläggning av villkoren för "musiklivet" i flera länder och ett halvfärdigt projekt om internationell diskografi. Corrêa försökte också koppla samman musikorganisationer över hela världen. Detta nätverk skulle senare utvecklas till International Music Council .

Böcker och artiklar publicerade

• 1933 - Luciano Gallet, Revista da Associação brasileira de música, II/4, 2–20.
• 1935 - José Maurício Nunes Garcia, Boletín latino-americano de música, I, 133–50.
• 1936 - Carlos Gomes och Francisco Manuel: correspondência inédita (1864–1865), Revista brasileira de música, III, 323–38.
• 1936 - Carlos Gomes folclorista, Revista brasileira de música, III, 177–84.
• 1938 - Dois pequenos estudos de folclore musikal (Rio de Janeiro).
• 1938 - Escala, ritmo e melodia na música dos índios brasileiros (Rio de Janeiro).
• 1939 - Relação das óperas de autores brasileiros (Rio de Janeiro: Serviço gráfico do Ministério da educação e saúde)
• 1939 - Introdução ao curso de folclore nacional da Escola nacional de música da Universidade do Brasil, Revista brasileira de música, VI, 1–10.
• 1940 - La musique au Brésil, nr 195–6, 74–81.
• 1941 - Tupynambá-melodier i Jean de Lérys "Histoire d'unvoyage fait en la terre du Brésil", 85–96.
• 1943 - Mário de Andrade eo folclore, Revista brasileira de música, IV, 11–14.
• 1947 - La música en el Brasil, Cuadernos americanos, nr.33, 250–73.
• 1948 - A música brasileira e seus fundamentalos (8Washington DC, 1948; Eng. trans., 1948 - Divisão de Música e Artes Visuais, Departamento de Assuntos Culturais, União Pan Americana)
• 1950 - Música e músicos do Brasil (Rio de Janeiro: Casa do estudante do Brasil)
• 1952 - med C. Person de Matos och M. de Moura Reis: Bibliografia musical brasileira (1820–1950) (Rio de Janeiro).
• 1956 - La musique en Amérique latine (Rio de Janeiro).
• 1956 - 150 anos de música no Brasil (1800–1950) (Rio de Janeiro: Livraria José Olympio)
• 1962 - Música y cultura en el siglo XVIII, nr 81–2, 135–52.
• 1965 - Vissungos: Negro Work Songs of the Diamond District i Minas Gerais, Brasilien, Music in the Americas: Bloomington, IN, 64–7.
• 1966 - Le chant de la liberté: compositeurs de l'Amérique latine à l'époque des luttes pour l'Indépendence, hymnographie patriotique, Mélanges à la mémoire de Jean Sarrailh (Paris), 259–79.
• 1968 - Musik och samhälle i det kejserliga Brasilien, 1822–1889, Portugal och Brasilien i övergång, red. RS Sayers (Minneapolis,), 303–9.
• 1969 - La musique à la cour portugaise de Rio de Janeiro, 1808–1821, Arquivos do Centro cultural português, I, 335–52.
• 1971 - Arthur Napoléon 1843–1925: un pianiste portugais au Brésil, Arquivos do Centro cultural português, iii (Paris), 572–602.
• 1972 - The Present State and Potential of Music Research in Latin America, Perspectives in Musicology, red. BS Brook, EOD Downes och S. Van Solkema (New York), 249–69.
• 1980 - Preliminär studie om projektet att förbereda en universell musikhistoria och musikens roll i Latinamerika och Karibien i historia, musikvärlden, XXII/3, 56–62.
• 1983 - José Maurício no panorama da música brasileira, Estudos mauricianos, ed. JCA Muricy (Rio de Janeiro), 35–40.
• 1986 - Etat sommaire de nos connaissances actuelles sur la musique Latino-Américaine et son passé: la bidrag européenne, Le Nouveau Monde et l'intelligence de la musique européenne au XVI e siècle, Brussels Museum of Musical Instruments Bulletin, XVI, 1–111 , 41–9.
• 1986 - O kompositör latino-americano eo universo sonoro deste fim de século, Latin American Music Review, VII/2, 248–53.
• 1987 - Som primeiras óperas: "A Noite do Castelo" (1861); "Joanna de Flandres" (1863), Revista brasileira de música, III, 201–45.
• 1987 - Carlos Gomes: Projeção no exterior, Carlos Gomes, uma obra em foco, ed. V. Salles (Rio de Janeiro), 67–88
• 1988 - O Villa-Lobos que eu conheci, Revista do Brasil, IV/1, 25–30.

Vidare läsning

Böcker

• Lamas, Dulce. Publicação commorativa dos 80 anos av Luiz Heitor Correade Azevedo . São Paulo: SBM; Rio de Janeiro: INM-FUNARTE. 1985.
• Mariz, Vasco. Dicionário biográfico musical: kompositörer, tolkningar och musikaliska . Rio de Janeiro: Villa Rica, 1991.
• Melo, Guilherme. En Música no Brasil . Brasilien: Imprensa Nacional, 1947.

Avhandlingar

• Cavalcante, Jairo JB "Luiz Heitor Correa de Azevedo na Historiografia Musical Brasileira: história, ideologia e sociabilidade." Avhandling. University of São Paulo. 2011.
• Drach, Henrique. "A rabeca de José Gerôncio: Luiz Heitor Correa de Azevedo - Música, Folclore e Academia na Primeira Metade do Séc. XX” Avhandling. Fluminense Federal University. 2011.