Lucidarius

Lucidarius , en anonym medeltida bok, var den första tyskspråkiga summan , skriven cirka 1190-1195. Den baserades på olika källor, den främsta är Elucidarium och andra texter av Honorius Augustodunensis . Andra källor inkluderar De philosophia mundi av William av Conches och De divinis oficiis av Rupert av Deutz . Den har bevarats i 66 partiella eller fullständiga manuskript och 85 tryckningar på tyska. Det påstås vara det första ursprungliga tyskspråkiga verket i prosa.

Det var en introduktion för lekmän till nuvarande religiösa övertygelser och allmän kunskap, och var uppdelad i tre böcker; i den första boken en beskrivning av skapelsen och av världen i tre delar, Asien, Afrika och Europa. Den andra boken fokuserade på kristendom och liturgi, med den tredje och sista boken centrerad på livet efter detta och den sista domen .

Texten har en prolog på vers, medan kroppen är i prosa, i form av en dialog mellan en elev och hans mästare. Olika manuskript av texten har olika prosainledningar, med en möjligen något senare version som hävdar att texten har sitt ursprung i Braunschweig under impuls av hertig Henrik Lejonet .

Boken fortsatte att omarbetas och utökas i senare versioner, med generellt mer betoning på den allmänna kunskapen och mindre på de religiösa aspekterna. En tryckt version från Strassburg från omkring 1534 var speciellt avsedd för protestanter och använde information från Sebastian Francks Weltbuch från 1534. Senare tryck, främst från Frankfurt, följde detta exempel och lade till fler illustrationer och information. Delar från den användes också i Historia von D. Johann Fausten , den första Faust-boken.

Översättningar av boken kom ut på holländska, danska, kroatiska och tjeckiska.

Tryckta versioner

Den första kända tryckta versionen av boken kom 1479 i Augsburg , av Anton Sorg. Samma år tryckte också en annan Augsburgsk tryckare, Johann Bämler , boken i en något annorlunda version, vilket var källan till de flesta av de kommande decenniernas nytryck. Boken fortsatte att tryckas om i Augsburg, men ytterligare nytryck dök upp på 1480-talet i Strassburg och från 1490-talet i Reutlingen , Speyer och Ulm .

• 1479: Augsburg, Anton Sorg (mars, nytryck 1480, 1482, 1483, 1486) och Johann Bämler (maj)
• 1481: Strassburg, Martin Schott (omtryck 1483 och 1485); Augsburg, Hermann Kästlin
• 1482: Strassburg, Heinrich Knoblochtzer och Johann Prüss; Augsburg, Johann Schönsperger (omtryck 1484, 1488, 1491, 1494)
• 1485: Lübeck , Matthaeus Brandis
• 1488: Augsburg, Johann Schobsser
• 1491: Reutlingen, Michael Greyff
• 1493: Ulm, Johann Zainer
• 1494: Ulm, Conrad Dinckmut
• 1496: Ulm, Johann Zainer den yngre (omtryck 1498)
• 1497: Speyer, Conrad Hist
• 1498: Pilsen , Mikuláš Bakalář (tjeckisk version)
• 1499: Strassburg, Matthias Hupfuff (omtryck 1506, 1511 och 1514)
• 1503: Bartholomäus Kistler