Lokal vallag 2001
 | |
| Lokal vallag 2001 | |
|---|---|
| Nya Zeelands parlament | |
| Samtyckt till | 29 maj 2001 |
| Påbörjat | 1 juli 2001 |
| Lagstiftningshistoria | |
| Introducerad av | Sandra Lee-Vercoe |
| Första behandlingen | 13 december 2000 |
| Andra behandlingen | 15 maj 2001 |
| helhetskommittén | 17, 22, 23 maj 2001 |
| Tredje behandlingen | 23 maj 2001 |
| Relaterad lagstiftning | |
|
Local Government Act 2002 Electoral Act 1993 | |
| Status: Gäller | |
Den lokala vallagen 2001 är en lag från det Nya Zeelands parlament som föreskriver reglering av val till lokala organ i Nya Zeeland , vilket innebär bestämmelser som rör tidpunkten för lokala val och andra former av regler kring valprocesser, maoriförsamlingar och valkretsar, och vilket röstsystem kommunen använder vid val . Det inrättades efter 2001 års granskning av den tidigare lagen om lokala val och omröstningar 1976 av inrikesdepartementet som hade i uppdrag att granska och skriva om lagen som styr lokala val.
Den 20 oktober 2022 rekommenderade utkastet till betänkande av Framtidens kommunöversyn att rösträttsåldern för kommunalvalen sänks till 16 och förlänger mandatperioden för kommunerna från 3 år till 4 år.
Den 21 november 2022 beslutade Nya Zeelands högsta domstol i Make It 16 Incorporated mot Attorney-General att rösträttsåldern på 18 år var oförenlig med rätten att vara fri från diskriminering enligt avsnitt 19 i Bill of Rights Act 1990 och att de hade inte varit motiverade. Dagen efter premiärminister Jacinda Ardern och vice premiärminister Grant Robertson att Labourpartiets ministrar övervägde om de skulle ändra den lokala vallagen för att tillåta 16-åringar att rösta i lokala val.
Māori församlingar och valkretsar
Den lokala vallagen 2001 tillåter territoriella myndigheter att rösta för att inrätta maoriförsamlingar och regionala råd för att inrätta maoriiska valkretsar där endast de av maoriernas härkomst och som står på maoriernas röstlängd är berättigade att rösta i. Dessa valkretsar liknar de maoriiska valkretsarna som upprättats enligt vallagen 1993 , men på kommunal nivå.
I augusti 2020 beslutade Taurangas kommunfullmäktige att inrätta en maoriavdelning, senare den 28 januari 2021 bekräftades det av den lokala valförrättaren Warwick Lapp att en petition som uppmanade till en lokal folkomröstning för att upphäva rådets beslut att inrätta en maoriförsamling hade nåtts. den nödvändiga tröskeln på 5 % av de röstberättigade lokala rösterna. Mellan 2002–2021 försökte 24 olika råd upprätta maoriförsamlingar, men bara 2 av de 24 råden var någonsin framgångsrika.
Den 1 februari 2021 tillkännagav lokalminister Nanaia Mahuta att den sjätte Labour-regeringen skulle lägga fram ett lagförslag för att ta bort mekanismen där 5 % av de lokala väljarna genom en petition kan kalla till en lokal folkomröstning för att upphäva ett råds beslut att inrätta maoriförsamlingar. Mahuta kommenterade att "undersökningar har visat sig vara en nästan oöverstiglig barriär för råd som försöker förbättra den demokratiska representationen av maoriernas intressen. Denna process är i grunden orättvis mot maorierna."
Vid den första behandlingen av lagförslaget sa den tidigare nationella partiets parlamentsledamot Simon Bridges att han tyckte att det var personligt förolämpande som en maoriman eftersom "det står att jag inte är tillräckligt bra på grund av min whakapapa, på grund av min hudfärg ... Det här lagförslaget säger till mig att jag inte är tillräckligt bra för att vinna en röst från en icke-maori, jag är bra nog".
Den 24 februari 2021 antog lagförslaget sin tredje behandling och beviljades kungligt samtycke den 1 mars 2021 och antogs som ändringslagen för lokala val (Māori Wards och Māori Constituencies) 2021 . Nationalpartiet sa att de avser att upphäva lagförslaget om det väljs 2023.