Lägesdeaktiveringsterapi

Mode deactivation therapy ( MDT ) är ett psykoterapeutiskt tillvägagångssätt som tar itu med dysfunktionella känslor, maladaptiva beteenden och kognitiva processer och innehåll genom ett antal målorienterade , explicita systematiska procedurer. Namnet hänvisar till processen för inaktivering av läge som är baserad på konceptet kognitiva lägen som introducerats av Aaron T. Beck . MDT-metoden utvecklades av Jack A. Apsche genom att kombinera det unika processsteget validering–förtydligande–omdirigering (VCR) med element från acceptans- och engagemangsterapi (ACT), dialektisk beteendeterapi (DBT) och mindfulness för att åstadkomma varaktig beteendeförändring .

Teori

Lägesdeaktiveringsterapi (MDT) utvecklades av Jack A. Apsche som insåg brister i kognitiv teori och kognitiva beteendeterapier, särskilt för behandling av populationer med komplexa psykologiska problem. Kognitiv beteendeterapi (KBT) konceptualiserades främst genom en integration av beteendeterapi med kognitiv psykologi som formulerades av Aaron T. Beck . Som sådan fokuserar KBT-metoderna främst på nuet snarare än det förflutna, beteendeförändring som huvudmål och nuvarande processer som upprätthåller problemet snarare än grundorsakerna. Traditionellt ser KBT problemmanifestation som orsakad av dysfunktionellt tänkande, som ifrågasätts som irrationella föreställningar och ersätts med användning av logiska argument.

Så småningom insåg några utövare att dysfunktionella kognitioner i vissa fall inte borde ifrågasättas. Som ett resultat började en ny våg av kognitiva beteendeterapier att bildas, som kallades den "tredje vågen" av prof. Steven C. Hayes , som fortsatte med att utveckla relationsramteori och acceptans- och engagemangsterapi . ( Beteendeterapi var den första vågen och kognitiv terapi var den andra.) Dr. Jack A. Apsche höll i allmänhet med om denna princip, men ansåg också att det finns ett värde i att utforska ursprunget till maladaptiva tankeprocesser förutom att validera deras existens som rimligt med tanke på en individs tidigare erfarenheter som hans eller hennes grundläggande övertygelser är baserade på.

Aaron T. Beck hävdade att hur människor känner och beter sig till stor del bestäms av deras tankeprocesser eller kognitioner, vilket kan göra oss sårbara för psykisk ångest. Dessa sårbarheter är relaterade till personlighetsstrukturer – en persons grundläggande övertygelser om sig själv och omvärlden. Personlighetsstrukturer utvecklas till stor del som ett resultat av att reagera på miljöstimuli och upplevelser. När dessa är plågsamma och berövar en person psykologiska behov, kan copingmekanismen ses som missanpassad jämfört med normala omständigheter. Personlighetsstrukturerna benämns kognitiva scheman, som – i kombination – informerar en person om hur man ska bete sig i en viss situation. Kognitiva scheman aktiveras ofta automatiskt och grupperar sig för att bilda kognitiva lägen som är djupt rotade och varaktiga beteendemanifestationer som depression och aggression.

I MDT valideras och normaliseras dessa lägen och deras associerade kärnövertygelser i klientens perspektiv genom att odla medvetenhet och acceptans snarare än att ifrågasätta någon tro som irrationell eller "dålig". Propositionen är att medvetenhet och acceptans förbättrar terapeut-klientbandet, klientsamarbetet, engagemanget och motivationen, vilket möjliggör en effektiv och varaktig terapeutisk förändringsprocess.

Öva

Tillämpningen av MDT integrerar det unika processsteget för validering–förtydligande–omdirigering (VCR) med utvalda element från acceptans- och engagemangsterapi , dialektisk beteendeterapi och mindfulness (psykologi) genom en systematisk och samarbetande process för konceptualisering och implementering av fall.

bedömning

Fallkonceptualiseringen bildar planen för MDT-planerings- och implementeringsprocessen, och är baserad på ett systematiskt bedömningsförfarande som syftar till att identifiera, förtydliga och formulera kärnföreställningarna → rädslor → tankar och känslor → beteendesekvens. Först genomförs en semistrukturerad klinisk intervju för att utgöra grunden för ytterligare psykometrisk testning. Klienttypologiundersökningen fylls i av terapeuten med input från klienten, förälder/vårdnadshavare, familjemedlemmar och andra register, inklusive arrestering och medicinsk där så är relevant. Det inkluderar familjeinformation, missbruk, medicinsk, försummelse, fysisk och sexuell övergrepp och kränkande historia, pedagogisk, emotionell, beteendemässig, fysiologisk och interpersonell information. Förväntningarna på bemötande och samarbetsvilja noteras också.

För det andra är frågeformuläret Strength of Fears ifyllt och poängsatt. Svaren på en 60-punkts 4-punkts Likert-skala poängsätts för att undersöka fem underkategorier av rädsla, nämligen personlig reaktiv-extern, personlig reaktiv-intern/självuppfattning, miljö, fysisk och övergrepp. Testet är känsligt för upptäckt av trauma och identifierar och värderar specifik rädsla och associerade situationer. Livsstörande rädslor identifieras också.

Därefter fyller klienten i Compound Core Beliefs Questionnaire (CCBQ), ett formulär med 96 punkter i 4-punkts Likert-skala (kort version). Poängen informerar i första hand terapeuten om klientens personlighetsdrag och struktur, samt potentiella livshotande och behandlingsstörande övertygelser. Härmed hjälper CCBQ att identifiera klientens underliggande övertygelser och tankar som styr hans eller hennes beteende. Varje övertygelse förtydligas och kompletteras med exempel.

Fallkonceptualisering

Resultaten och analyserna av klienttypologin, Fear Assessment och Compound Core Beliefs Questionnaire (CCBQ) används för att sammanställa arbetsbladen Triggers, Fears, Avoids och Compound Core Beliefs Correlation (TFAB) och Conglomerate of Beliefs and Behaviors (COBB). En situationsanalys associerar problemföreställningar, rädslor och beteenden med triggers för att identifiera de lägesaktiveringsprocesser som måste avaktiveras. Processen för konceptualisering av samarbetsfall slutförs med Functional Treatment Development Form (FTDF), som informerar och övervakar behandlingsplaneringen och framstegen.

TFAB-formuläret används för att koppla specifika triggers med rädslor och kärntrosor, medan COBB tar processen ett steg längre genom att associera varje kärntro med ett specifikt beteende. Nu identifieras funktionella alternativa övertygelser, hälsosamma alternativa tankar och kompensatoriska strategier, som utvecklas och förstärks genom processen validering–förtydligande–omdirigering (VCR).

Validering–förtydligande–omdirigering

Validering–förtydligande–omdirigering (VCR) av den funktionella alternativa övertygelsen är det som skiljer MDT från andra KBT-baserade metoder. Vid validering utforskar terapeuten sanningskornet i klientens uppfattningar eller övertygelser och ser dem som rimliga svar givet hans eller hennes livserfarenheter. Som förtydligande belyses innehållet i klientens svar samtidigt som medvetenhet och acceptans uppmuntras. I omdirigering flyttar terapeuten klienten mot att acceptera en fungerande alternativ tro genom engagemang och motivation att arbeta mot positiva alternativ som är mer stödjande för hans eller hennes livsmål och strävanden.

Mindfulness

Mindfulness definieras som ett mentalt tillstånd som uppnås genom att fokusera sin medvetenhet på nuet, samtidigt som man lugnt erkänner och accepterar sina känslor, tankar och kroppsliga förnimmelser. Det är till hjälp att odla medvetenhet och acceptans av plågsamma tankar och känslor i nuet, ett tillstånd som är nödvändigt för att medvetet kunna påverka förändringar i sitt tillstånd. MDT använder detta perspektiv för att normalisera klientens tankar och känslor, samtidigt som de utvecklar hälsosammare funktionella alternativa övertygelser. Kom ihåg att problemtankar, känslor och beteenden är produkter av dysfunktionella kärntror som ofta odlas av plågsamma händelser.

Ansökningar

MDT utvecklades specifikt som ett psykoterapiprotokoll för ungdomar med komplexa problem som beteende, humör och blandade personlighetsstörningar som existerar samtidigt med traumarelaterade problem och missbruksproblem, aggression. Denna typ av psykopatologisk konstellation är vanligtvis förknippad med övergrepp och försummelse i barndomen.

MDT-metoden visade sig vara effektiv för att behandla ungdomar i åldrarna 14 till 18 år med en mängd olika problem. Dessa inkluderar uppförandestörning , oppositionell trotsstörning , missbruksstörning , blandad multipel personlighetsstörning , posttraumatisk stressyndrom (PTSD), humörstörning , aggression , sexuella kränkningar och övergrepp mot barn . Förutom denna komplexa population hade andra tillstånd som ofta anses vara svårbehandlade också effektiva resultat jämfört med traditionella KBT-metoder. Dessa inkluderar aggressiva narcissistiska, asociala och psykopatiska ungdomar. Även om forskningsstudierna hittills inte har inkluderat vuxna eller unga kvinnor, finns det ingen uppenbar anledning till varför MDT-behandlingsmetoden inte skulle vara lika effektiv för dessa populationer.

MDT tillämpas även i familjesammanhang. Faktum är att involvering av familjen i MDT-behandlingsprocessen har visat sig vara fördelaktigt för att förbättra samarbetet, behandlingsresultatet och varaktigheten av förändringar. MDT har tillämpats i öppenvård och institutioner.

Utvärdering av effektivitet

Hittills har det gjorts 10 separata MDT-forskningsstudier. Resultaten av en metaanalys tyder på att det finns en stor effektstorlek för både familjebaserad och individuell Mode Deactivation Therapy (MDT). Det fanns en signifikant minskning av alla negativa beteenden från intag till efterbehandling och därefter, mätt med Child Behavior Checklist (CBCL) och State-Trait Anxiety Inventory (STAXI-II). Konventionella behandlingar för samma populationer gav obetydlig förändring. Med användning av MDT minskade CBCL:s internaliserande och externa skalor med i genomsnitt cirka 35 % och STAXI totala ilska uttryck minskade med en liknande marginal (37 %). Jämförande förbättringar med behandling som vanligt var konsekvent runt 5 %.

Kritik

I en recension av 2010-boken, påpekade Nancy Calleja att MDT också inkorporerade ett psykodynamiskt element genom att utforska tidiga barndomsupplevelser och deterministiska beteenden. "Medan vissa tror att den här typen av teoretisk eklekticism är precis vad som behövs för att behandla komplexa frågor, kan andra ha svårt att hitta sammanhållning i den här typen av modeller." (sid. 136). Dessutom, som ett tillvägagångssätt som påstås vara evidensbaserat, är forskning som stöder den konceptuella modellen fortfarande ganska begränsad, särskilt oberoende studier.

Publikationer

Den aktuella listan över peer-reviewed professionella publikationer som täcker teori och forskning om MDT listas nedan i kategoriserat format.

Kvantitativa MDT-studier

Bass, CK, & Apsche, JA (2013). Mediationsanalys av Mode Deactivation Therapy: Omanalys och tolkning. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 8 (2), 1–6.
Apsche, JA, Bass, CK, & Siv, AM (2006b). Sammanfattning av lägesdeaktiveringsterapi, kognitiv beteendeterapi och träning för sociala färdigheter med resultat efter två år efter behandling. International Journal of Consultation and Therapy, 2 (1), 9-44.
Apsche, JA, Bass, CK, Zeiter, JS, & Houston, MA (2009). Familjelägesdeaktiveringsterapi i bostadsmiljö: Behandling av ungdomar med uppförandestörning och multiaxiell diagnos. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 4 (4), 328–339.
Apsche, JA, Bass, CK, Jennings, JL, Murphy, CJ, Hunter, LA, & Siv, AM (2005). Empirisk jämförelse av tre behandlingar av tonåringar med fysisk och sexuell aggression: Mode Deactivation Therapy, Kognitiv beteendeterapi och Social Skills Training. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 1 (2), 101–113.
Apsche, JA, Bass, CK, & Murphy, CJ (2004). En jämförelse av två behandlingsstudier: KBT och MDT med unga manliga sexualförbrytare med reaktiv beteendestörning och/eller personlighetsdrag. Journal of Early and Intensive Behaviour Intervention, 1(2), 179–190.
Apsche, JA, Bass, CK, & Siv, AM (2006a). En behandlingsstudie av en självmordsbenägen tonåring med personlighetsstörning eller personlighetsdrag: Mode Deactivation Therapy jämfört med behandling som vanligt. The International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 2 (2), 215–223.
Apsche, JA, Bass, CK, & Backlund, B. (2012). Mediationsanalys av Mode Deactivation Therapy (MDT). Beteendeanalytikern idag, 13 (2), 2-10.

Kvalitativa MDT-studier

Apsche, JA, Ward, SR, Evile, MM (2003). Lägesinaktiveringsterapi (MDT): Fallkonceptualisering. Beteendeanalytikern idag, 4 (1), 47–58.
Apsche, JA, & Ward Bailey, SR (2004). Mode Deactivation Therapy (MDT) familjeterapi: En teoretisk fallanalys. Journal of Early and Intensive Behaviour Intervention, 1 (2), 191–217.
Apsche, JA, & Ward Bailey, SR (2003). Mode Deactivation Therapy: En teoretisk fallanalys (del I). The Behaviour Analyst Today, 4 (3), 342–353.
Apsche, JA, Bass, CK, & Houston, MA (2008). Family Mode Deactivation Therapy som en manuell kognitiv beteendeterapibehandling. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 4(2), 264–277.
Apsche, JA, & Bass, CK (2006). Family Mode Deactivation Therapy resultat och konsekvenser. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 2 (3), 375–381.
Apsche, JA (2010). En litteraturgenomgång och analys av Mode Deactivation Therapy. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 6 (4), 296–340.

Familjebaserade MDT-studier

Apsche, JA, & Bass, CK (2006). Family Mode Deactivation Therapy resultat och konsekvenser. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 2 (3), 375–381.
Apsche, JA, Bass, CK, & Houston, MA (2007). Family Mode Deactivation Therapy som en manuell kognitiv beteendeterapibehandling. Beteendeanalytiker idag, 8 (3), 363–378.
Apsche, JA, Bass, CK, & Houston, M. (2008). Family Mode Deactivation Therapy som en manuell kognitiv beteendeterapibehandling. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 4 (2), 264–277.
Apsche, JA, Bass, CK, & Houston, MA (2007). Family MDT vs. Behandling som vanligt i en gemenskapsmiljö. International Journal of Behaviour Consultation and Therapy, 3 (1), 145–153.
Apsche, JA, Bass, CK, Zeiter, JS, & Houston, MA (2009). Familjelägesdeaktiveringsterapi i bostadsmiljö: Behandling av ungdomar med uppförandestörning och multiaxiell diagnos. International Journal of Behaviour Consultation Therapy, 4 (4), 328–329.
Apsche, JA, & Ward Bailey, SR (2004). Mode Deactivation Therapy (MDT) familjeterapi: En teoretisk fallanalys. The Journal of Early and Intensive Behaviour Intervention, 1 (2), 191–217.

Oberoende MDT-studier

Thoder, VJ, & Cautilli, JD (2011). En oberoende utvärdering av Mode Deactivation Therapy för ungdomsbrottslingar. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 7 (1), 41–46.
Murphy, CJ, & Siv, AM (2011). En ettårig studie av Mode Deactivation Therapy: Adolescent bostadspatienter med beteende- och personlighetsstörningar. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 7 (1), 33–40.

Metaanalyser

Apsche, JA, Bass, C., & DiMeo, L. (2010). Mode Deactivation Therapy (MDT) omfattande metaanalys. The Journal of Behaviour Analysis of Offender and Victim Treatment and Prevention, 2 (3), 171–182.
Apsche, JA, Bass, C., & DiMeo, L. (2011). Mode Deactivation Therapy (MDT) omfattande metaanalys. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 7 (1), 47–54.

Böcker

Apsche, JA, & DiMeo, L. (2010). Lägesdeaktiveringsterapi för aggression och oppositionellt beteende hos ungdomar: En integrerande metod med ACT, DBT och KBT . Oakland, Kalifornien: New Harbinger.

Se även