Kyffhausen slott

Slottskomplex med Barbarossa-tornet, utsikt från Kyffhäuser-monumentet

Det kejserliga slottet Kyffhausen ( tyska : Reichsburg Kyffhausen ) är en medeltida slottsruin , belägen i Kyffhäuser -kullarna i den tyska delstaten Thüringen , nära dess gräns till Sachsen-Anhalt . Antagligen grundad omkring 1000, det ersatte det närliggande kejserliga palatset ( Kaiserpfalz ) Tilleda under Hohenstaufen -kejsarnas styre under 1100- och 1200-talen. Tillsammans med Kyffhäusermonumentet , som restes på slottsområdet mellan 1890 och 1896, är det idag ett populärt turistmål. Slottet är omväxlande känt på engelska som Kyffhausen Castle , Kyffhauser Castle , Kyffhäuser Castle och Kyffhaueser Castle .

Plats

Ruinerna av det kejserliga slottet Kyffhausen ligger på den nordöstra kanten av området på en kulle, Kyffhäuserburgberg ( 439,7 m över havet (NN) ), en cirka 800 m (2 600 fot) lång östlig utlöpare. Slottet ligger i församlingen Steinthaleben , cirka 3 km (1,9 mi) nordost om byn Rathsfeld , i den Thuringian kommunen Kyffhäuserland , nära staden Bad Frankenhausen i Kyffhäuserkreis . Goldene Aue ("Golden Water Meadows", ca 160 m över NN ) slätten i norr, inklusive byarna Sittendorf och Tilleda ungefär 280 meter nedanför, är delar av kommunen Kelbra i distriktet Mansfeld-Südharz av Sachsen-Anhalt.

Slottsområdet är en del av Kyffhäuser naturpark – belägen cirka 300 m (980 fot) söder om dess norra gräns.

Historia

Slottskapell i nedre avdelningen

Arkeologiska fynd av flera skolästekelter vid toppen betecknar en bosättning redan under yngre stenåldern . Utgrävd från bronsåldern kan härröra från ödelagd tumuli uppförd på den framträdande sporren . På 1930-talet upptäcktes rester av fästning från Hallstatt -eran.

Ett första slott högt ovanför Tilleda Kaiserpfalz uppfördes troligen under den saliska kejsaren Henrik IV:s styre , för att skydda hans kungliga domäner söder om Harzbergen . Ändå nämndes det inte förrän 1118, då det revs av den sachsiske hertigen Lothair av Supplinburg efter att hans styrkor hade besegrat kejsar Henrik V i slaget vid Welfesholz 1115 .

Återuppbyggnaden startade kort därefter och fullbordades under styret av Hohenstaufen-kejsaren Frederick Barbarossa , som stannade nerför backen vid Tilleda flera gånger. Det ombyggda slottskomplexet av klarröd sandsten spred sig sedan över stora delar av Kyffhäuserbergsåsen; administrerat av Hohenstaufen ministeriales , var det menat som ett uttryck för imperialistisk makt i regionen.

Efter huset Hohenstaufens fall förlorade fästningen sin strategiska betydelse. Rudolf av Habsburg , vald till kung av romarna 1273 , överlät lokalerna till grevarna av Beichlingen , som från 1375 höll slottet som vasaller av Wettins landgravar i Thüringen . Fästningen nämndes som en ruin redan på 1400-talet , som gavs i pant till det comitalhuset Schwarzburg kort därefter och beslagtogs av grevarna av Schwarzburg-Rudolstadt 1407.

Weimarklassicismens tid i slutet av 1700-talet, ännu mer under romantiken , blev den pittoreska slottsruinen ett populärt resmål för författare som Johann Wolfgang von Goethe , som vandrade i Kyffhäuserområdet tillsammans med hertig Karl August av Sachsen- Weimar 1776. Legenden om Frederick Barbarossa som sov i berget , förevigad av Friedrich Rückert i en dikt från 1817, blev en symbol för den stigande tyska nationalismen, illustrerad av regelbundna möten mellan Burschenschafts brödraskap och slutligen genom uppförandet av Kyffhäusermonumentet från 1890 och framåt . År 1900 Kyffhäuserbund veteran- och reservistförening sitt namn från den historiska platsen.

Litteratur

•   Wolfgang Timpel: Die mittelalterliche Keramik der Kyffhäuserburgen. I: Paul Grimm : Tilleda. Eine Königspfalz am Kyffhäuser. Vol. 2: Die Vorburg und Zusammenfassung (= Schriften zur Ur- und Frühgeschichte. Vol. 40). Akademie-Verlag, Berlin, 1990, ISBN 3-05-000400-2 , s. 249ff.
•   Hansjürgen Brachmann: Zum Burgenbau salischer Zeit zwischen Harz und Elbe. I: Horst Wolfgang Böhme (red.): Burgen der Salierzeit. Vol. 1: In den nördlichen Landschaften des Reiches (= Römisch-Germanisches Zentralmuseum zu Mainz, RGZM, Forschungsinstitut für Vor- und Frühgeschichte. Monographien 25). Thorbecke, Sigmaringen, 1991, ISBN 3-7995-4134-9 , s. 97–148, närmare bestämt s. 118–120, 129 ff. (Kat. nr 2–3).
•   Holger Reinhardt: Zum Dualismus von Materialfarbigkeit und Fassung an hochmittelalterlichen Massivbauten. Neue Befunde aus Thüringen. I: Burgen und Schlösser i Thüringen. Vol. 1, 1996, ISSN 1436-0624 , s. 70–84.
•   Karl Peschel: Höhensiedlungen der älteren vorrömischen Eisenzeit nördlich des Thüringer Waldes. I: Albrecht Jockenhövel (red.): Ältereisenzeitliches Befestigungswesen zwischen Maas/Mosel und Elbe (= Veröffentlichungen der Altertumskommission für Westfalen. Vol. 11). Internationales Kolloquium am 8. November 1997 in Münster anlässlich des hundertjährigen Bestehens der Altertumskommission für Westfalen. Aschendorff, Münster, 1999, ISBN 3-402-05036-6 , s. 125–158, särskilt s. 134 och 139, Abb. 10 och 150.
•   Thomas Bienert: Mittelalterliche Burgen i Thüringen. 430 Burgen, Burgruinen und Burgstätten. Wartberg, Gudensberg-Gleichen, 2000, ISBN 3-86134-631-1 , s. 166–172.
•   Dankwart Leistikow: Die Rothenburg am Kyffhäuser. I: Burgen und frühe Schlösser in Thüringen und seinen Nachbarländern (= Forschungen zu Burgen und Schlössern. Vol. 5). Deutscher Kunstverlag , München etc., 2000, ISBN 3-422-06263-7 , s. 31–46 (här även en kort sammanfattning av det kejserliga slottet Kyffhausen med en omfattande bibliografi).
•   Ralf Rödger, Petra Wäldchen: Kyffhäuser, Burg und Denkmal (= Schnell Kunstführer. Bd. 2061). 11:e, fullständigt reviderade upplagan. Schnell und Steiner, Regensburg, 2003, ISBN 3-7954-5791-2 .
•   Heinrich Schleiff: Denkmalpflege an den Kyffhäuser-Burganlagen und dem Kaiser-Wilhelm-National-Denkmal von 1990–2003. I: Aus der Arbeit des Thüringischen Landesamtes für Denkmalpflege (= Arbeitsheft des Thüringischen Landesamtes für Denkmalpflege. Neue Folge Bd. 13). Vol. 1. Thüringisches Landesamt für Denkmalpflege, Erfurt, 2003, ISBN 3-910166-93-8 , s. 122–128.

externa länkar

• Information på Kyffhäusers turistförenings hemsida
• Information om det kejserliga slottet och Kyffhäuser-monumentet på webbplatsen för det nyöppnade Burghof Kyffhäuser Denkmalswirtschaft