Klass 1 World Powerboat Championship

Klass ett USA

Kategori	Katamaran med dubbla 1100 hk motorer
Land	Över hela världen
Invigningssäsong	1964
Motorleverantörer	Mercury Marine Racing division
Lagens mästare	2019 Champion Team Victory Team Förare: Eisa Al Ali Throttle-man: Salem Al Adidi
Officiell hemsida	P1Offshore.com

UIM Class 1 World Powerboat Championship (även känd som Class 1 ) är en internationell motorbåtstävling för motorbåtar som anordnas av Union Internationale Motonautique (UIM). Det är den främsta klassen av offshore-motorbåtsracing i världen.

Klass 1 anses vara en av de mest spektakulära marina motorsporterna. En racerbåt av klass 1 har dubbla inombordsmotorer på 1100 hk och kan nå hastigheter över 257 km/h (160 mph). Alla båtar är begränsade till en minimivikt på 4950 kg.

Motorbåtsracingsporten har genomgått oöverträffade förändringar sedan det tidigaste registrerade racet 1887 i Nice , Frankrike, organiserat av Paris Sailing Club. Fransmännen gjorde också anspråk på de två nästa inspelade loppen 1903, ett 62-milslopp i Meulan vid floden Seine anordnat av Poissy Sailing Club och ett 230-milslopp från Paris till Trouville . Men den första officiellt erkända internationella motorbåtstävlingen offshore var en 22-mil lång tävling från Calais , Frankrike till Dover , England .

Den moderna eran av offshore-motorbåtsracing kickstartades den 6 maj 1956 med den första körningen av det berömda Miami-Nassau-loppet, vilket i slutändan skulle leda till introduktionen av Sam Griffith Memorial Trophy och ett UIM-sanktionerat världsmästerskap 1964. Från 1964 till 1976 avgjordes vinnaren av världsmästerskapet genom poäng från flera lopp som hölls på arenor runt om i världen. Från 1977 till 1991 avgjordes vinnaren genom serier av lopp vid ett enda evenemang i slutet av året. Världsmästerskapet återgick till ett multi-event-format 1992.

Från och med 2019 hålls APBA-godkända Class One-racing av Powerboat P1 under namnet Class One USA, med katamaraner som kör strikt reglerad sterndrive Mercury Racing 9.0L 1100 hk dubbla turboladdade V8-motorer och obegränsad effekt för enskrov. Victory-laget från Förenade Arabemiraten är det nuvarande mästerskapsförsvarande laget.

Historia

Klass 1 Grand Prix Dubai 2012

Båtarna

Med en vikt på cirka 5 ton är varje katamaran i klass 1- flottan cirka 12-14 meter lång, 3,5 meter bred och konstruerad med kompositmaterial.

Under årens lopp har säkerheten blivit en viktig fråga och dagens klass 1- båtar är de säkraste de någonsin varit.

Inuti sittbrunnen håller satellit-GPS-system, trimindikatorer, instrumentpaneler för motordata och instrumentpaneler och varningslampor besättningen medveten om båtens framfart under en tävling.

Sittbrunnen är förstärkt för att klara enorma stötar som kan uppstå om en båt kraschar i hastigheter över 150 mph, med en utrymningslucka i skrovet som en extra säkerhetsfunktion i händelse av en olycka.

Medan en klass 1 racerbåt är mycket teknisk och toppmodern, och dess totala prestanda är beroende av design, aero- och hydrodynamik, val av propeller och utväxlingsförhållande, förhållandet mellan förare och gasreglage, som navigerar och kontrollerar kraften, måste ge direkt input för att justera trim- och körinställningar under ett lopp eller officiellt kval, är i slutändan den avgörande faktorn och avgörande för prestandan.

Besättningarna

Varje båt har en tvåmannabesättning; föraren som navigerar och styr båten och en gaspådragare som dikterar hastigheten genom att kontrollera gasreglagen och trimningen.

Det är en kombination som kräver totalt förtroende – tänk dig att köra bil och personen bredvid dig har kontroll över gaspedalen – och en nära arbetsrelation. Åskådare kan föreställa sig att besättningen helt enkelt hoppar in i sittbrunnen, och det är killarna som kör snabbast som kan vinna. En tillräckligt enkel teori, men en som inte tar hänsyn till kompetensen och professionalismen hos piloter som regelbundet rusar över vågorna i över 160 mph/250 kmh.

Båda piloterna samarbetar nära med sina depåbesättningar för att fastställa tävlingsupplägget: vilken typ av propeller som krävs för förhållandena, utväxlingsinställningarna, mängden bränsle som behövs och tävlingstaktiken. Propellervalet är avgörande och kan vinna eller förlora inte bara ett lopp, utan också ett mästerskap.

Mästerskapet

En klass 1- säsong består av en serie Grands Prix, som består av tre officiella träningspass, ett officiellt kvalpass som även kallas Pole Position och två lopp. Resultaten av varje lopp kombineras för att avgöra vinnaren av världsmästerskapet. EM och Mellanösternmästerskapen definieras av specifika evenemang i dessa geografiska regioner. Resultaten i det officiella kvalet avgör vinnaren av Pole Position Championship.

Åtta tävlingar på fyra arenor utgör UIM Class 1 World Powerboat Championship , med tävlingar som körs över cirka 55 eller 75 Nm av flera varv på cirka 5 Nm (inklusive ett eller två obligatoriska långa varv).

Världsmästerskapet tilldelas det lag med flest samlade poäng under hela säsongen. En vinnande besättning samlar 20 poäng, tvåan 15, och det tredje placerade laget tilldelas 12 poäng.

En Grand Prix-helg pågår under tre dagar, med registrering, teknisk granskning och det första träningspasset och förargenomgångar äger rum dag ett.

Dag två körs ett träningspass på morgonen, följt omedelbart av Edox Pole Position (kvalificering), som också räknas som ett separat mästerskap, och Race 1 på eftermiddagen.

Edox Pole Position, precis som träningspassen, körs över Grand Prix-banan, vilket ger besättningarna ytterligare en möjlighet att bekanta sig med banor och förhållanden och att besluta om upplägg. Det fungerar som kval för laguppställningen för Race 1, med pole-sitter (snabbaste tid) som ligger närmast den officiella startbåten. Edox Pole Position varar i 45 minuter, med lag som måste slutföra minst ett tidsbestämt varv och tillåtas återvända till de våta depåerna för att göra justeringar av installationen, men begränsat till totalt 10 minuter under kranen.

Dag tre, ett sista träningspass på morgonen följs på eftermiddagen av Race 2. Varje race startas av en Nor-Tech 3600 supercat officiell fartbåt, som körs med kontrollerad hastighet, som leder båtarna från de våta depån och i en linje i linje under en gul flagga eller gult blinkande ljus, en grön flagga som anger tävlingsstarten, med målordningen för Edox Pole Position som bestämmer uppställningen av båtarna för Race 1 och målordningen för Race 1, startordningen för Race 2.

Varje lopp består av cirka 11–15 varv och är 55–75 Nm långt, inklusive ett eller två obligatoriska långa varv.

Vinnare

Utgåva	År	Förare	Skrov	Motor
1	1964	Jim Wynne	Wynne	Daytona
2	1965	Richard Bertram	Bertram	Detroit Diesel
3	1966	Jim Wynne	Wynne	Daytona
4	1967	Don Aronow – Norris House	Magnum	Mercruiser
5	1968	Vincenzo Balestrieri – Don Pruett	Magnum	Mercruiser
6	1969	Don Aronow – Norris House	bära	Mercruiser
7	1970	Vincenzo Balestrieri – Jack Stuteville	bära	Mercruiser
8	1971	William Wishnick – Robert Moore	Cigarett	Mercruiser
9	1972	Bobby Rautbord – Robert Moore	Cigarett	Mercruiser
10	1973	Carlo Bonomi – Richie Powers	Cigarett	Aeromarine
11	1974	Carlo Bonomi – Richie Powers	Cigarett	Aeromarine
12	1975	Wallace Franz – Robert Moore	Bertram	Aeromarine
13	1976	Tom Gentry – Richie Powers	Cigarett	Aeromarine
14	1977	Betty Cook – John Connor	Scarab	Mercruiser
15	1978	Francesco Cosentino – Alberto Diridoni	Picchiotti	Mercruiser
16	1979	Betty Cook – John Connor	Puma	Mercruiser
17	1980	Michel Meynard – Robert Idoni	Puma	Mercruiser
18	1981	Jerry Jacoby – Keith Hazell	Cigarett	Hök
19	1982	Renato Della Valle – Gianfranco Rossi	CUV	Mercruiser
20	1983	Tony Garcia – Keith Hazell	Puma	Rahilly Grady
21	1984	Alberto Petri – Franco Statua	CUV	Mercruiser
22	1985	AJ Roberts – Steve Curtis	Puma	KS & W
23	1986	Antonio Gioffredi – Giovanni di Meglio	Buzzi	Aifo Iveco
24	1987	Steve Curtis – W. Falcon	Puma	KS & W
25	1988	Fabio Buzzi – Romeo Ferraris	Buzzi	Seatek
26	1989	Stefano Casiraghi – Romeo Ferraris	Buzzi	Seatek
27	1990	inte tilldelas
28	1991	Angelo Spelta – Maurizio Ambrogetti	CUV	Isotta Fraschini
29	1992	Walter Ragazzi – Jukka Mattila	Skater	Blixt
30	1993	Khalfan Harib – Ed Colyer	Seger	Sterling
31	1994	Norberto Ferretti – Luca Ferrari	Tencara	Lamborghini
32	1995	Saeed Al Tayer – Felix Serralles	Seger	Sterling
33	1996	Saeed Al Tayer – Felix Serralles	Seger	Sterling
34	1997	Laith Pharaon – John Tomlinson	Tencara	Lamborghini
35	1998	Bjørn Rune Gjelsten – Steve Curtis	Tencara	Lamborghini
36	1999	Ali Nasser – Randy Scism	Seger	Sterling
37	2000	Ali Nasser – Khalfan Harib	Seger	Biff
38	2001	Mohammed Al Marri – Saeed Al Tayer	Seger	Lamborghini
39	2002	Bjørn Rune Gjelsten – Steve Curtis	Tencara	Lamborghini
40	2003	Bjørn Rune Gjelsten – Steve Curtis	Seger	Lamborghini
41	2004	Bjørn Rune Gjelsten – Steve Curtis	Seger	Lamborghini
42	2005	Bård Eker – Steve Curtis	Seger	Lamborghini
43	2006	Bjørn Rune Gjelsten – Steve Curtis	Seger	Lamborghini
44	2007	Arif Saif Al Zafeen – Jean-Marc Sanchez	Seger	Lamborghini
45	2008	Mohammed Al Marri – Nadir Bin Hendi	Seger	Seger
46	2009	Arif Saif Al Zafeen – Nadir Bin Hendi	Seger	Seger
47	2010	Arif Saif Al Zafeen – Nadir Bin Hendi	Seger	Seger
48	2011	Arif Saif Al Zafeen – Nadir Bin Hendi	Seger	Seger
49	2012	Arif Saif Al Zafeen – M. Al Marri	Seger	Seger
50	2013	Arif Saif Al Zafeen – M. Al Marri	Seger	Seger
51	2014	Arif Saif Al Zafeen – N. Bin Hendi	Seger	Seger
52	2015	Gary Ballough – John Tomlinson	MTI	Mercury Racing
53	2016	Arif Saf Al-Zafeen – Nadir Bin Hendi	Victory Team	Seger V12
54	2017	Eisa Al Ali – Salem Al Aldidi	Victory Team
55	2018	Shaun Torrente – Faleh Al-Mansoori	Team Abu Dhabi 4
56	2019	Eisa Al Ali – Salem Al Aldidi	Seger	Mercury Racing