Integrationskurs

Integrationskursen är en integrationskurs som tillhandahålls av Tyskland för att hjälpa utlänningar att anpassa sig till livet i Tyskland. Integrationskursen är avsedd att förbereda icke-medborgare att bli juridiskt och socialt accepterade som medborgare genom att lära sig det tyska språket och Tysklands rättssystem , politik , kultur , samhälle och historia .

Enligt den juridiska definitionen i § 43, paragraf 2 i uppehållslagen, stödjer integrationskursen integrationsarbetet för utlänningar genom ett introduktionserbjudande för integration för att framgångsrikt lära dem språket, rättssystemet, kulturen och Tysklands historia. Utlänningar ska bli så bekanta med levnadsvillkoren i det federala territoriet att de kan agera självständigt i alla frågor i det dagliga livet utan hjälp eller medling från tredje part.

Integrationskursen infördes 2005 som en del av immigrationslagen. Förordningen bestämmer genomförandet av Integrationskursen för utlänningar och sena vidarebosättare (Integrationskursförordningen - IntV).

Deltagande

Lagstiftaren skiljer på rätten (44 § bosättningslagen) och skyldigheten (44a § bosättningslagen) att delta.

Berättigade deltagare

Förutsättning för deltagande är permanent uppehållstillstånd i Tyskland och tyskt uppehållstillstånd .

Tidigare har asylsökande och tolererade personer inte haft tillgång till Integrationskursen enligt 43 §§ ff. bosättningslagen. Detta ändrades genom artikel 3 nr 6 i lagen om acceleration av asylförfaranden av den 20 oktober 2015, i artikel 44 punkt 4 paragraf 2 uppehållslagen ny version till förmån för personer med uppehållstillstånd (artikel 5 paragraf 2 IntV) för att möjliggöra tidigt språkinlärning. Din anmälan är dock begränsad till tre månader efter mottagandet av antagningen och beror på kapaciteten av lediga platser på kursen. Asylsökande som kommer från ett säkert ursprungsland inom 29a § asyllagen (44 § 4 mom. 3 uppehållslagen) är också uteslutna från deltagande.

EU-medborgare har ingen laglig rätt att delta i integrationskursen men kan antas till integrationskursen av Federal Office for Migration and Refugees (BAMF) om platser finns tillgängliga (§ 44 (3) meningen 1 i uppehållslagen).

2012 startade 94 020 personer Integrationskursen; 2014 var antalet 142 439. Över 180 000 nya deltagare förväntades för 2015, och omkring 306 000 nya deltagare förutspåddes för 2016, med hänsyn tagen till öppnandet av Integrationskursen för asylsökande och de med toleransstatus.

Skyldighet att delta

BAMF : Lista över frånvaro på grund av frånvaro och ursäktad/oursäktad frånvaro, per 26 juli 2013

Immigrationsmyndigheterna kan ålägga personer att delta i Integrationskursen om de inte har tillräckliga tyska språkkunskaper och om de får arbetslöshetsersättning eller ska specialintegreras av annan anledning. Till exempel måste de ta hand om ett minderårigt barn som bor i Tyskland. Kursgivaren kontrollerar korrekt deltagande (§ 8 § 3 st. IntV) och kan vid behov verkställas på administrativ väg (§ 44a § 3 uppehållslagen).

Rättsliga konsekvenser

, minskas minimitiden för naturalisation från åtta till sju år (10 § (3) SAG). Ett framgångsrikt genomförande tjänar också som bevis på tillräckliga kunskaper i tyska språket innan ett bosättningstillstånd utfärdas (9 § 2 mom. 1 nr. 7 meningen 2 i uppehållslagen) eller ett långsiktigt EU-uppehållstillstånd ( 9a § ( 2) meningen 1 nr 3, 2 meningen uppehållslagen) och kommer att beaktas vid förlängning av uppehållstillstånd (8 § 3 mom. uppehållslagen).

Om deltagande i Integrationskursen föreskrivs i ett integrationsavtal enligt socialbalkens andra bok, kan brott mot närvaroskyldighet även bestraffas som ett åsidosättande av plikt med nedsättning av förmåner enligt 31 § 1 st nr 1 SGB II (så kallad vägran att integrera).

Kursinnehåll

Integrationskursen består av två delar: en språkkurs och en orienteringskurs. Lektionerna sker vanligtvis hela dagen i grupper med deltagare från olika modersmål . Ett framgångsrikt deltagande i Integrationskursen är certifierat med "Integrationskurscertifikatet". Vissa läroanstalter erbjuder även så kallade ankomstkurser .

Språkkurs

Varaktighet och struktur

Uppdelning av de allmänna integrationskurserna från 1 oktober 2016

Språkkursen omfattar 600 timmars undervisning, uppdelad i en grundläggande och en avancerad språkkurs. Målet är tillräckliga språkkunskaper för att säkerställa integrationen av migranter när det gäller socialt deltagande och lika möjligheter .

"Tillräckliga kunskaper i det tyska språket [...] besitter de som självständigt kan ta sig runt i vardagen i sin omgivning och, anpassat till sin ålder och utbildningsnivå, kan föra ett samtal och uttrycka sig skriftligt ( Nivå B1 i den gemensamma europeiska referensramen för språk)", § 3 punkt 2 IntV.

Vid behov kan särskilda kurser erbjudas riktade till olika målgrupper .

Språkkursen omfattar upp till 900 timmars undervisning

Integrationskurs för unga vuxna under 27 år som inte längre är i skolåldern (ungdomsintegrationskurs)
Integrationskurs för deltagarberättigade som inte kan delta i en allmän integrationskurs av familjeskäl eller kulturella skäl (föräldrar eller kvinnors integrationskurs)
Integrationskurs med läskunnighet
Hjälpkurs för särskilda språkpedagogiska behov

Språkkursen omfattar endast 400 timmars undervisning i intensivkursen.

För att fastställa individuella, eventuellt även särskilda behov , gör deltagarna ett prov för att klassificera sin språknivå (placeringsprov) innan språkkursens start. Det tyska provet för invandrare (DTZ) slutför språkkursen.

Innehåll

Den primära läroplanen för språkkursen definierar språkkursens lärandemål och innehåll. Den representerar ramarna för utformningen av olika kursmodeller och deras utformning. Examinationsmålen för DTZ baseras också på läroplanens ramar .

Utveckling av läroplansramen

I samband med att immigrationslagen trädde i kraft den 1 januari 2005 i Tyskland gav BAMF Goethe- institutet i uppdrag hösten 2006 att ta fram en läroplansram för Integrationskursen. Denna kursplan för Integrationskursen har funnits sedan den publicerades 2007.

För att skapa läroplansramen undersökte Goethe-institutets projektgrupp kursdeltagare och lärare samt befintliga studier och arbeten från andra institutioner (Institutet för migrationsforskning och interkulturella studier, tyska vuxenutbildningsförbundet) och själva Goethe-institutet ("Läroplanen" för att utforma en sexmånaders språkkurs för Aussiedler", 1991). Dessutom gav Goethe-Institut forskare från Ludwig Maximilian-universitetet i München i uppdrag att "forska och dokumentera språkbehoven hos deltagare i integrationskursen genom att kartlägga institutioner, kursleverantörer och kursdeltagare (InDaZ)".

Vetenskapliga rön om tillägnandet av tyska som andraspråk , kunskap om de olika bakgrunderna (t.ex. vistelsens längd, pedagogisk socialisering med mera), vikten av migrationserfarenhet och levnadsvillkoren för dem som deltar i integrationskursen i Tyskland var ingår också i utformningen av läroplansramen.

När det gäller migranters eftersträvade handlingsförmåga bör grundläggande ämnen och specifika områden där de vill eller måste arbeta språkligt fastställas.

Lärandemål

I läroplansramen görs en grundläggande åtskillnad mellan två typer av lärandemål: kommunikation efter handlingsfält och kommunikation över handlingsfält .

Formuleringen görs med hjälp av valfria beskrivningar (exempel: "Kan använda enkla medel för att prata om sig själv och sin situation i ursprungslandet, t.ex. om familjen, det lärda jobbet.") individuella eller flera lärandemål beskrivs under så- kallas språkliga handlingar såsom information ge, fråga, rapportera och liknande och är grupperade efter motsvarande färdighet (skriva, läsa, lyssna, tala, samtala) och nivå (A1 till B1) enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk ( CEFRL).

Kommunikation inom verksamhetsområden

Man skiljer mellan 12 verksamhetsområden:

Myndigheter och myndigheter
Arbete
Jobbsökande
Grundutbildning och fortbildning
Banker och försäkringsbolag
Vård och utbildning av barn
Handla
Hälsa
Medieanvändning
Rörlighet (användning av kollektivtrafik, etc.)
Instruktion
Hus

Insatsområdena är huvudsakligen indelade i fyra delområden:

För att få en allmän uppfattning
Kommunicera med officiella organ/institutioner
Kommunicera med överordnade/anställda på kontor och myndigheter
Kommunicera med kamrater, t.ex. kollegor, medresenärer eller grannar

Lärandemålen specificeras genom att namnge den prioriterade aktiviteten (färdigheten), motsvarande nivå och markeringen av den eller de målgrupper (A, B, och C) som lärandemålet är relevant för. Det finns tre typer av målgrupper:

Grupp A har rimliga inlärningskrav och specifika utbildnings- och karriärsträvanden. De är i genomsnitt yngre än de andra grupperna och har bott kortare tid i Tyskland.
Grupp B fokuserar på familj och barn/skola. Du har lägre utbildning eller behörighet än grupp A.
Grupp C har lägre utbildnings- eller kvalifikationsnivå än grupp A. I genomsnitt är de den äldsta gruppen med längst vistelse i Tyskland. Gruppen fokuserar på arbetslivet.

Vid behov anges också att specifik regional kunskap (till exempel "Vet att föreskrifter på kontor är bindande, t.ex. öppettider.") är väsentligt för att genomföra lärandemålet.

Handlingsövergripande kommunikation

Kommunikation över alla verksamhetsområden inkluderar de grundläggande kommunikationsbehoven hos människor i allmänhet:

Förverkligande av känslor, attityder och åsikter
Hantera meningsskiljaktigheter och konflikter
Skapande av sociala kontakter

Och i migranters särskilda behov:

Ta itu med din språkinlärning
Hantera migrationssituationen

Utöver språklagen, den prioriterade aktiviteten (färdigheten) och nivån innehåller beskrivningen även talarens avsikt (exempel: "Vill utbyta information om orsaker och mål med migration").

Dessa kommunikationsområden är ytterligare uppdelade. Till exempel består sajten "Hantera migrationssituationen" av följande underområden:

Rapport om migrationserfarenheter
Att hantera det interkulturella mötet
Presentera sina kompetenser
Hantera kunskapsdivergens och kompetensluckor
Att hantera det enskilda språket

Extraspråkiga lärandemål

För att delta i det sociala livet krävde författarna till läroplansramverket interaktion mellan språkliga, interkulturella och strategiska färdigheter. Därför, innan man nämner lärandemålen på en språklig nivå, aspekter av interkulturell kompetens (exempel: "Är känslig för kulturellt olika kommunikationsmetoder på kontor och myndigheter och kan anpassa sina handlingar därefter") och regional kunskap i "Fokus på interkulturalitet " . och i "Focus Country Studies".

Strategiska kompetenser dyker upp när det gäller att hantera kunskapsbrister, kompetensluckor och användning av inlärningstekniker. Några av dessa är placerade i de övergripande kommunikationsområdena "hantera migrationssituationen" (exempel: "hantera kunskapsskillnader och kunskapsluckor") och "hantera sin språkinlärning" (exempel: "utveckla och utöka läsförmågan" ).

Praktiskt genomförande

För en så effektiv användning som möjligt måste målgruppen (främst testutvecklare, läroboksförfattare och kursplanerare) följa följande:

Av de nämnda maximalt möjliga lärandemålen ska adressaten göra ett urval av specifika lärandemål och innehåll anpassat till respektive målgrupp
Tentor får inte kräva kompetens utöver beskrivningarna
Lexikalt och morfosyntaktiskt lärandeinnehåll kan härledas från lärandemålen, men bör inte i första hand avgöra språkkurserna
Progressionen i språkkursen bör utgå från handlingskedjor inom verksamhetsområdena.

Lärare på Integrationskursen använder läroplanens ramar för att reflektera över läromedlet och för att förstå specifika kursplaner. Framför allt gör formuleringen av de utomspråkliga lärandemålen (interkulturell och strategisk kompetens, kunskap om landet) att dessa mål kan kontrolleras i kursen. Läroplansramen ska dock inte förstås som en kursplan.

Interkulturella aspekter i läroplanens ramar

(Inter)kulturella aspekter behandlas inom kommunikationsområdena "Hantera migrationssituationen" (särskilt i underpunkten "Hantering av interkulturella möten") och "Förverkligande av känslor, attityder och åsikter", samt i "Fokus på interkulturalitet" eller genom lärandemålet "Interkulturell kompetens" i läroplansramen. Författarna till läroplansramverket för standardintegrationskursen nämner relevansen av kulturella och interkulturella aspekter för eleverna. Dessa överväganden bygger dock inte på ett definierat kulturbegrepp.

I behovsanalysen (InDaZ), under rubriken "Aspekter av interkulturalitet", listas svar från respondenter som tydliggör att interkulturella aspekter är väsentliga i kursen, särskilt i slutprovet. Ett relativt snävt kulturbegrepp verkar ha antagits. Kapitlet "Språk och ursprungskultur" innehåller huvudsakligen uppgifter om heterogenitet avseende kursdeltagarnas ursprungsländer. DTZ beskrivs inte eller diskuteras i vilken utsträckning interkulturell kompetens kan operationaliseras.

Kvalifikationer för undervisning i språkkursen

En universitetsexamen i tyska som främmande eller andra språk möjliggör direkt tillträde till undervisning (15 § 1 st IntV).

Vidare specificerar BAMF alternativa möjligheter för en kvalifikation (§15 punkt 2 IntV). Sedan 1 januari 2020 har tilläggsförmågan för lärare omfattat fem obligatoriska moduler och två obligatoriska valbara moduler. Andra personer kan kvalificera sig genom en kurs för att förvärva ett relevant erkänt DaF/DaZ (universitets) certifikat eller genom ett DaF/DaZ-kvalificeringsprogram från vissa andra utbildningsinstitutioner.

Orienteringskurs

Den 100 timmar långa orienteringskursen följer respektive språkkurs. Kunskaper om tysk historia, samhälle och kultur förmedlas till kursdeltagarna för att göra det lättare för dem att hantera sina medborgare och myndigheter dagligen. Orienteringskursen avslutas med testet "Bo i Tyskland".

Orienteringskursen omfattade till en början endast 45 timmars undervisning. Den utökades till 60 timmar 2012 och till 100 timmar 2016 för att möjliggöra en fördjupad granskning av ämnena "Politik i en demokrati", "Historia och ansvar" och "Människor och samhälle".

BAMF utvecklar läroplanen för orienteringskursen.

Utvärdering

Sedan 1 januari 2006 utvärderas läroplanerna, läromedel och provens innehåll av en beredningskommitté för kvalitetskontroll och vidareutveckling av konceptet Integrationskurs (§ 21 IntV).

Under 2011 presenterade förbundskontoret den första detaljerade utvärderingen av Integrationskursen som en forskningsrapport 11 och försökte identifiera Integrationskursen som "effektiv och hållbar".

I en detaljerad analys av denna utvärdering motsatte Günter Riecke denna bedömning i sin studieuppsats; arbetet avslutas: Den relativa bristen på framgång för kurserna, givet en godkänd frekvens på endast 53 % 2012, beror på bristen på ekonomiska resurser hos sponsorerna. Denna utvärdering är en "ögonvattenutvärdering" skriven utan relevant kvalificerade författares inblandning. Studien innehöll många indikationer på att inlärningseffekten var svag fram till 2012.

Statistik från Federal Office for Migration visar en framgångsfrekvens på cirka 57 % för högsta möjliga certifikat i tyska (kompetensnivå B1) för första halvåret 2012. Enligt Goethe-institutet visar detta på grundläggande kunskaper i konversationstyska och är ett minimikrav för anställning i Förbundsrepubliken Tyskland kan ses. Ytterligare 35 % av testdeltagarna uppnådde språknivå A2 nedan. Denna frekvens genomfördes också från 2016 till 2018, där 66,9 % eller 52,0 % av deltagarna uppnådde nivå B1 och 25,5 % eller 32,9 % uppnådde nivå A2.

Finansiering

Den institution som genomför Integrationskurs (kursanordnare) får en specifik kostnadsersättning från Federal Office for Migration and Refugees (BAMF) (§ 20 Para. 6 IntV). Deltagarna var tvungna att bidra med 50 % av tillämplig kostnadsersättning till kurskostnaderna (§ 9 IntV), från 1 juli 2016 till 31 december 2020, vilket var 1,95 € per lektion. För registreringar från 1 januari 2021 är bidraget 2,20 €. På begäran kommer deltagare som behöver hjälp att befrias från kostnadsbidraget. Framgångsrika deltagare kan få tillbaka 50 % av sitt kostnadsbidrag. Vissa federala stater erbjuder gratiskurser för vissa grupper, till exempel flyktingar.

Kursleverantörer som språkskolor och andra utbildningsinstitutioner är endast ekonomiskt lönsamma för grupplektioner när 20 deltagare är inskrivna. Maximalt antal deltagare är 25. Avgiften för lärare i Integrationskursen är minst 35 euro för frilansare.

Deltagande och kostnader regleras olika för specifika grupper av bosättningslagen. Man skiljer på utlänningar med uppehållstillstånd före eller efter 2005, tyska medborgare, EU-medborgare och sena vidarebosättare.

Mellan 2005 och 2013 spenderade den federala regeringen över 1,4 miljarder euro på systemet för integrationskursen. I den federala budgeten för 2017 öronmärktes 610,077 miljoner euro för att implementera Integrationskursen, enligt IntV.

Expansionsplaner

Koalitionsavtalet för den 20 : e valperioden förespråkar integrationskursen för alla människor som kommer till Tyskland redan från början.

Se även