Humac tablett
Humactavlan ( serbokroatiska : Хумачка плоча, Хумска плоча / Humačka ploča, Humska ploča ) är en gammal slavisk epigraf i bosniskkyrillisk skrift i form av en stentavla, som tros vara olika daterad till 1900-talet och mellan 1900-talet och 1900-talet . är en av de äldsta bosniska bevarade inskriptionerna.
Det är den äldsta kyrilliska epigrafen som finns i Bosnien och Hercegovina. Den hittades i byn Humac i Bosnien och Hercegovina . Den förvaras på franciskanerklostrets museum i Humac. Det noterades först av en fransk diplomat vid Bosnien Vilayet .
Det råder oenighet om dateringen; Den jugoslaviske epigrafen och historikern Marko Vego daterade det till slutet av 1000-talet eller början av 1000-talet; lingvisten Jovan Deretić till 10- eller 1000-talet; historiker Dimitrije Bogdanović till 1100-talet.
Tavlans text berättar om handlingen att resa en kyrka tillägnad ärkeängeln Mikael av Krsmir (även återgiven Uskrsimir eller Krešimir) och hans fru Pavica. Tabletten är fyrkantig i form (68x60x15 cm), och inskriptionen är ristad i form av en fyrkant med kyrillisk skrift, bland vilka fem glagolitiska bokstäver (fyra E-liknande bokstäver som liknar Ⰵ och en Ⱅ bokstav tillsammans med en konventionell kyrillisk Т) förekommer.
Text
| Originaltext (/ beteckna radbrytningar) | ✚ Ꙋ имэ О(ть)ца и С/(и)на и С(вэ)таго/Д(ꙋ)ха · А/сэ ц(рь)ки а/(рхан)ђ(э)ла Ми(хаи) ла/а зида [ј?]ꙋ К/ьрсмирь/синь [-]рэ/Ⱅь жꙋпи [?]рꙋ[н?]ь/и ж(э)на/эга Па/[-]ица |
|---|---|
| Modern kyrillisk rendering (Dizdar) | У име отца и сина и светаго духа. А се црки арханђела Михаила, а зида ју Крсмир, син Бретов, жупи урун, och жена јега Павиц |
| Romaniserad text (Vego) | ✚ U ime o(tь)ca is(i)na is(ve)tago d(u)ha. A se c(rь)ki a(rhan)đ(e)la Mi(hai)la, a zida ju u Kьrsmirь sinь Bretь? zupi urunь? i ž(e)na jega Pavica. |
| Moderniserad serbokroatisk | U ime oca i sina i svetoga duha. Ovo je crkva arhanđela Mihajla, a zida je Krsmir sin Bretov, u župi Urun och žena njegova Pavica. |
| engelsk översättning | I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Detta är ärkeängeln Mikaels kyrka, byggd av Krsmir, son till Bret, i församlingen Urun och hans fru Pavica. |
Translitteration och tolkningen av texten skiljer sig åt bland slaviker och paleografer .
Källor
- Bogićević, Vojislav (1975). Pismenost u Bosni i Hercegovini: od Pojave slovenske pismenosti u IX v. do kraja austrougarske vladavine u Bosni i Hercegovini 1918. godine . Veselin Masleša.
- Deretić, Jovan (2001). Kratka istorija srpske književnosti . Svetovi.
- Deretić, Jovan (1983). Историја српске књижевности . Нолит.
- Dizdar, Mak (1971). Stari bosanski textovi . Svjetlost.
- Kuna, Herta (1974). "Хумачка плоча". Босанскохерцеговачка књижевна хрестоматија: Старија књижевност . Zavod za izdavanje udžbenika. s. 27–.
- Nosić, Milano (1985). Humačka ploča . 100 godina muzeja na Humcu . Ljubuški. s. 159–164.
- Vego, Marko (1962). "Humac". Zbornik srednjovjekovnih natpisa Bosne i Hercegovine . Vol. 1. Sarajevo: Zemaljski muzej. s. 30–31.
- Vego, Marko (1956). "Humačka ploča" [Humac Tablet]. Glasnik Zemaljskog muzeja . Sarajevo. 11 :41–61.