Highland Chatino
| Highland Chatino | |
|---|---|
| Sierra Chatino | |
| Infödd till | Mexiko |
| Område | Oaxaca |
Modersmålstalare |
17 800 (2000) |
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 |
Olika: ctp – Western Highland cly – Eastern Highland (Lachao-Yolotepec) cya – Nopala |
| Glottolog |
east2736 = Zacatepec–Höglandet |
| ELP | Western Highland Chatino |
Highland Chatino är ett inhemskt mesoamerikanskt språk , ett av Chatino -familjen av Oto-Mangue-språken . Dialekter är ganska olika; Etnolog 16 räknar dem som tre språk enligt följande:
- Eastern Highland Chatino (Lachao-Yolotepec dialekt)
- Västra Chatino (dialekter Yaitepec, Panixtlahuaca och Quiahije)
- Nopala Chatino
Närliggande dialekter mellan de tre grupperna är ungefär 80% ömsesidigt begripliga ; mångfalden mellan de tre västerländska dialekterna är nästan lika stor.
För fonologiska och grammatiska detaljer, se Chatino-språk , som inkluderar exempel från Yaitepec-dialekt.
Fonologi
Zacatepec Chatino
Det finns nio vokalljud både oralt och nasalt:
| Främre | Tillbaka | |||
|---|---|---|---|---|
| oral | nasal | oral | nasal | |
| Stänga | i | ɪ̃ | u | ũ |
| Mitten | e | ɛ̃ | o | |
| Öppen | a | ɑ̃ | ||
- /o/ kan höras som [ɔ] när den följs av en glottal /ʔ/.
| Bilabial |
Dental / Alveolär |
Laminal- alveolär |
Palatal | Velar | Glottal | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| enkel | labb. | ||||||
| Klusil | p, (b) | t, (d) | t̻ | k | kʷ | ʔ | |
| Affricate | t͡s | t͡ʃ | |||||
| Frikativa | s | ʃ | h | ||||
| Nasal | m | n | n̻ | (ŋ) | |||
| Rhotic | (ɾ, r̥) | ||||||
| Ungefär | l | l̻ | j | w | |||
- Konsonanter inom parentes existerar bara som ett resultat av spanska lånord.
- När du följer ett nasalt segment kan konsonanterna /p, t, t̻, t͡s, t͡ʃ, k, kʷ/ uttryckas till [b, d, d̻, d͡z, d͡ʒ, ɡ, ɡʷ].
- /l, l̻/ har sällsynta röstlösa allofoner av [l̥, l̻̥], när de följer en glottal /h/.
- /w/ kan ha allofoner av [β, b, ʍ]. [β] före främre vokaler, [b] före a /j/ och [ʍ] när du följer en /h/.
- /n/ kan assimileras till en velar [ŋ], när den föregår en velar /k, kʷ/.
Yaitepec Chatino
Yaitepec Chatino har följande fonemiska konsonanter (Rasch 2002):
| Bilabial | Alveolär | Palatal | Velar | Glottal | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| enkel | kompis. | enkel | labb. | enkel | labb. | kompis. | ||||
| Klusil | tonlös | sid | t | c | k | kʷ | ʔ | |||
| tonande | d | ɟ | ɡ | ɡʷ | ||||||
| Affricate | tonlös | t͡s | t͡ʃ | |||||||
| tonande | d͡z | |||||||||
| Frikativa | tonlös | s | ʃ | h | hʷ | hʲ | ||||
| tonande | z | ʒ | ||||||||
| Nasal | enkel | m | n | nʲ | ||||||
| preglottal | ʔn | ʔnʲ | ||||||||
| Lateral | l | lʲ | ||||||||
| Rhotic | ɾ | |||||||||
| Ungefär | enkel | j | w | |||||||
| preglottal | ʔj | ʔw | ||||||||
- Ljud /d͡z, ʒ/ förekommer endast sällan.
- Andra frikativa ljud /ð, ɣ/ kan också förekomma som ett resultat av spanska lånord.
- /hʷ/ hörs som en labio-dental [f] vid föregående konsonanter.
- Nasals när de föregår konsonanter, hörs som stavelse [n̩, m̩].
- En bilabial nasal /m/ kan också skrivas som nw ortografiskt. När nw står före en /k/, uttalas det som [ŋʷ], någon annanstans; det hörs som [m].
- /w/ kan höras som en bilabial frikativ [β], när föregående ljud /j, i, e/ i ordets initiala position.
- /n/ assimilerar som [ŋ] när de föregår velarkonsonanter /k, ɡ/.
- /k/ hörs som [kʲ] före /e/.
- /j/ hörs som röstlös [j̊] när den föregår en röstlös konsonant.
| Främre | Central | Tillbaka | |||
|---|---|---|---|---|---|
| oral | nasal | oral | nasal | ||
| Stänga | i | ɪ̃ | u | ũ | |
| Mitten | e | ɛ̃ | (ə) | o | ɔ̃ |
| Öppen | a | ||||
- Ett extra schwa-ljud [ə] hörs mellan konsonanter.
Rasch (2002) rapporterar tio distinkta toner för Yaitepec Chatino. /˥/ , mid /˦/ , low-mid /˨/ och låg /˩/ . Det finns också två stigande toner (/˦˥/ och /˨˦/) och tre fallande toner ( /˥˦/ , /˦˨/ , /˨˩/ ) samt en mer begränsad fallande ton /˦˩/ , finns i några lexikala poster och i några kompletteringsformer av verb.
Ortografi
Det finns en mängd praktiska ortografier för Chatino, de flesta baserade på spansk ortografi. Vanligtvis stavas ⟨x⟩ = /ʃ/ , ⟨ch⟩ = /tʃ/ och /k/ ⟨c⟩ före bakre vokaler och ⟨qu⟩ före främre vokaler.
I Quiahije Chatino, och kanske mer allmänt över Highland Chatino, används upphöjda versaler A–L som lexikaliska tonbokstäver: ᴬ ᴮ ꟲ ᴰ ᴱ ꟳ ᴳ ᴴ ᴵ ᴶ ᴷ ᴸ , med ytterligare bokstäver för tone sandhi .
- Rasch, Jeffrey Walker. 2002. Den grundläggande morfosyntaxen för Yaitepec Chatino. Ph.D. avhandling. Rice University.