Harmatia
Harmatia | |
---|---|
Harmatia tokodensis Kovács och Vicián, 2020. Storlek: 72 mm. Övre lutetisk–nedre bartonsk grå märgel (eocen), Tokod (Ungern). Ungerns naturhistoriska museum | |
Vetenskaplig klassificering | |
Rike: | Animalia |
Provins: | Mollusca |
Klass: | Gastropoda |
Underklass: | Caenogastropoda |
Beställa: | Neogastropoda |
Superfamilj: | Muricoidea |
Familj: | Muricidae |
Släkte: |
† Harmatia Noszky, 1940 |
Synonymer | |
† Murex (Harmatia) Noszky, 1940 |
Harmatia är ett utdött släkte av havssniglar , marina snäckor , i underfamiljen Muricinae , murexsniglar eller stensniglar .
Etymologi
Taxonen fick sitt namn efter István Harmat, ungersk gruvchef, fossilskalsamlare, vän till författaren, Jenő Noszky Sr. (1880–1951), ungersk geolog , paleontolog .
Beskrivning
Harmatia- arter kännetecknas av medelstora, subfusiforma skal, rundade spiralvirvlar, långa, smala, lätt krökta sifonalkanal utan sladdryggar, näst sista sifonalkanalen närvarande, smala primära spiralkord, tre taggiga varicer per virvel, sex långa taggar på den sista virvel.
Distribution
Detta släkte är känt i fossilregistret från mellaneocen - tidig oligocen . Fossila skal inom detta släkte har hittats i Österrike och Ungern .
Arter
Arter som ingår i släktet:
- H. stephani Noszky, 1940 . Typ art. Tidig oligocen, Ungern
- H. guembeli guembeli (Dreger, 1892) . Tidig oligocen, Österrike
- H. guembeli longispina (Noszky, 1940). Tidig oligocen, Ungern
- H. tokodensis Kovács & Vicián, 2020 . Mellan-sen eocen, Ungern
- Merle, D., Garrigues, B. & Pointier, J.-P. (2011). Fossil och Nya Muricidae of the World. Del Muricinae . ConchBooks, 648 s.
- Löffler, S.-B. (1999). Systematische Neubearbeitung und paläoökologische Aspekte der unteroligozänen Molluskenfauna aus den Zementmergeln von Bad Häring (Unterinntal, Tirol). Tübinger Geowissenschaft liche Arbeiten A: Geologie, Paläontologie, Stratigraphie 54: 1–207.