Hans Wehrs translitteration
Hans Wehrs translitterationssystem är ett system för translitteration av det arabiska alfabetet till det latinska alfabetet som används i Hans Wehr-ordboken ( 1952; på engelska 1961). Systemet modifierades något i de engelska utgåvorna. Den är tryckt med gemener kursiv stil . Den markerar vissa konsonanter med diakritiska tecken ( underpunkt , makron nedan och karon ) snarare än digrafer , och skriver långa vokaler med makroner .
Translitterationen av det arabiska alfabetet:
Brev | namn | Translitterering | Eng. ed. |
---|---|---|---|
ء | hamza | ' | |
ا | alif | ā | |
ب | bāʼ | b | |
ت | tāʼ | t | |
ث | ṯāʼ | ṯ | |
ج | ǧīm | ǧ | j |
ح | ha | ḥ | |
خ | ha | ḫ | ḵ |
د | dāl | d | |
ذ | ḏāl | ḏ | |
ر | rāʼ | r | |
ز | zāy | z | |
س | synd | s | |
ش | synd | š | |
ص | ledsen | ṣ | |
ض | pappa | ḍ | |
ط | ṭāʼ | ṭ | |
ظ | ẓāʼ | ẓ | |
ع | ʽain | ʽ | |
غ | få | ġ | ḡ |
ف | fa | f | |
ق | qāf | q | |
ك | kāf | k | |
ل | lām | l | |
م | mīm | m | |
ن | nunna | n | |
ه | ha | h | |
و | va | w , u eller ū | |
í | yāʼ | y , jag eller ī |
- Hamza ( ء ) representeras som ʼ i mitten och i slutet av ett ord. I början av ett ord är det inte representerat.
- Tāʼ marbūṭa ( ة ) representeras normalt inte, och ord som slutar på den har helt enkelt en sista -a . Det representeras dock med ett t när det är slutet på det första substantivet i en iḍāfa och med ett h när det förekommer efter ett långt ā .
- Infödda arabiska långa vokaler: ā ī ū
- Långa vokaler i lånade ord: ē ō
- Korta vokaler: fatḥa representeras som a , kasra som i och ḍamma som u . (se korta vokaltecken )
- Wāw och yāʼ representeras som u och i efter fatḥa : ʻain "öga", yaum "dag".
- Icke-standardiserade arabiska konsonanter: p ( پ ), ž ( ژ ), g ( گ )
- Alif maqṣūra ( ى ): ā
- Madda ( آ ): ā i början av ett ord, ʼā i mitten eller i slutet
- En sista yāʼ ( ي ), nisba -adjektivändelsen, representeras som ī normalt, men som īy när ändelsen innehåller rotens tredje konsonant. Denna skillnad är inte skriven på arabiska.
- Versaler: Translitterationen använder inga versaler, inte ens för egennamn.
- Bestämd artikel: Den arabiska bestämda artikeln الـ representeras som al- förutom där assimilering förekommer: al- + šams translittereras aš-šams (se sol- och månbokstäver ) . a -et i al- utelämnas efter ett sista a (som i lamma šamla l-qatīʻ "att runda upp flocken") eller ändras till i efter en feminin tredje person singular perfekt verbform (som i kašafat il-ḥarbu ʻan sāqin " krig blossade upp").
Se även
- Romanisering av arabiska (jämför andra system, såsom ALA-LC eller DIN 31635 )
- Arabisk fonologi
- Hjälp:IPA/arabiska
Anteckningar
- Wehr, Hans. Ordbok för modern skriven arabiska .
Kategori: