Gilliflower
En gillkål eller gillyflower ( / ˈ dʒ ɪ l i ˌ f laʊ . ər / ) är:
- Nejlikan eller en liknande växt av släktet Dianthus , speciellt kryddnejlikan rosa Dianthus caryophyllus .
- Matthiola incana , även känd som lager .
- Flera andra växter, som väggblomman , som har doftande blommor.
Namnet kommer från den franska giroflée från grekiska karyophyllon = " nöt -blad" = kryddan som kallas nejlika , associationen härrör från blommans doft.
Gilliflowers har påståtts användas som betalning för pepparkornshyra i medeltida feodala besittningskontrakt . Till exempel, 1262 i Bedfordshire hölls ett landområde som heter The Hyde av någon "för hyran av en kryddnejlika gillikål", och Elmore Court i Gloucester beviljades familjen Guise av John De Burgh för hyran av "The nejlika av en Gillyflower" varje år. I Kent på 1200-talet fick Bartholomew de Badlesmere, efter ett utbyte mellan kung Edward I och honom själv, ett kungligt anslag i avgift för en herrgård och kapell, att hålla i socage , "genom att betala ett par kryddnejlika gilliflowers", av sheriffen . Det är dock mer troligt att hyran betalades i form av egentliga kryddnejlika (på latin, gariofilum ; blomman döptes senare efter kryddan, via franska), nejlikor och pepparkorn som båda är exotiska kryddor.
Rosen och gillyflower visas på stationsmärket för RAF Waterbeach i Cambridgeshire, och därefter på märket för 39 Engineer Regiment baserat på Waterbeach Barracks. En ros och gillyflower krävdes av ägaren till marken som Waterbeach Abbey byggdes på, på 1100-talet.
Ett gammalt recept på gillkålsvin nämns i Cornish Recipes Ancient & Modern daterat till 1753:
Till 3 liter vatten lägg 6lbs av det bästa pulversockret; koka ihop i 1/2 timme; fortsätt skumma; låt den stå och svalna. Beta upp 3 uns sirap av betony , med en stor sked ale jäst , lägg i sprit & brygg den väl; lägg en hacka av gillkål fria från stjälkar; låt verka i 3 dagar täckt med en trasa; sila och häll i 3-4 veckor, sedan på flaska.
— Martin, Edith, Cornish Recipes Ancient & Modern 22nd Ed
Gilliflowers nämns av Mrs Lovett i låten "Wait" från Sondheim -musikalen Sweeney Todd och i romanen La Faute de l'Abbé Mouret (alias Abbe Mourets överträdelse eller fadern Mourets synd) av Émile Zola som en del av Les Rougon-Macquart- serien. Charles Ryder får dem att växa under sitt fönster när han är student i Oxford i romanen Brideshead Revisited . Shakespeares Perdita är svidande om gillyflowers, eller "streaked gillyvors" i akt IV, Sc 4 i hans Winter's Tale , eftersom de korsbefruktas av människor snarare än av naturen: "Jag har hört det sägas/Det finns en konst som i sin fromhet delar/Med stor skapande Natur ... Jag ska inte sätta/Dubblan i jorden att sätta en slip av dem". I balladen Clerk Saunders berättar Saunders spöke för May Margaret om ödet för de kvinnor som dör under förlossningen: "Deras sängar är bäddade i himlen högt,/Nere vid foten av vår gode Herres knä,/Weel sätter igång wi ' Gillyflowers;/Jag vet, sött sällskap för att se."
Anteckningar
- daterad 1753, från St. Stephens WI i Cornish Recipes, Ancient & Modern, 22nd Edition, The Cornwall Federation of Women's Institutes 1965. Först publicerad av Edith Martin, Tregavethan, Truro, 1929, för The Cornwall F. of WI
externa länkar
- . Encyclopædia Britannica . Vol. 12 (11:e upplagan). 1911. sid. 24.
- . Encyclopedia Americana . 1920.