Europeiska rådet för religiösa ledare

Europeiska rådet för religiösa ledare
Förkortning ECRL
Typ INGO
Syfte Fred genom gemensam handling av olika trosriktningar
Huvudkontor Oslo, Norge
Regionen betjänas
 Europa
Officiellt språk
 engelsk
Moderator
 Pastor Dr Thomas Wipf
Föräldraorganisation
 Religioner för fred
Personal
 3
Hemsida http://ecrl.eu/

European Council of Religious Leaders (ECRL) är ett europeiskt interreligiöst råd för samarbete mellan seniora ledare för religiösa traditioner representerade i Europa (judaism, kristendom, islam, buddhism, hinduism, sikhism och zoroastrianism). ECRL är ett av fem regionala interreligiösa råd inom den globala rörelsen, Religions for Peace . Rådet höll sitt konstituerande möte i Oslo 2002.

Vision och arbete

Vision: De stora religiösa samfunden i Europa samarbetar effektivt för fred och försoning, i och utanför Europa.

Denna vision växer fram ur trostraditionernas gemensamma engagemang för mänsklig värdighet och rätten att leva i fred. På denna grund har religiösa ledare förbundit sig att arbeta tillsammans för att förhindra konflikter, främja fredlig samexistens och uppmuntra sina samhällen att göra detsamma. Europeiska rådet för religiösa ledare arbetar utifrån ömsesidig respekt och uppskattning för religiös mångfald.

Utifrån de olika religiösa traditionerna och de heliga böckerna uppmuntrar rådet ett gemensamt moraliskt ansvar för att förebygga konflikter och främja dialog. Värderingar som är djupt hållna och allmänt delade ger vägledning till arbetet. På en kontinent där religion ofta har setts som en källa till konflikter, försöker Europeiska rådet för religiösa ledare att vara en resurs för fred.

ECRL syftar till att främja interreligiöst samarbete i och utanför Europa. I rådets arbete ingår årliga fullmäktigemöten, deltagande i konferenser, delegationsbesök i konfliktområden och upprätthållande av kontakter över religiösa gränser.

ECRL:s sekretariat finns i Oslo och moderator är biskop emeritus Gunnar Stålsett .

Europeiska rådet för religiösa ledares Berlindeklaration om interreligiös dialog

Som en riktlinje för rådets arbete och för att sprida kunskap om interreligiös dialog, utfärdade ECRL vid sitt rådsmöte i Berlin 2008 en förklaring:

Ingressen
2008 har utropats till Europeiska året för interkulturell dialog. I ett pluralistiskt Europa är dialog över skiljelinjer – oavsett om de är kulturella, språkliga eller religiösa – av största vikt. Över hela Europa diskuteras frågor som rör identitet hett och ofta står religion i centrum för diskussionerna. Europa och européer interagerar också ständigt med resten av världen och upplever glädjen och utmaningarna med att kommunicera över kulturella och religiösa klyftor.
Ibland ses religion som ett hinder för fredlig samexistens och social sammanhållning. Samtidigt vet vi att några av de mest angelägna utmaningarna i vår tid – klimatförändringar, fattigdom, migration, marginalisering av kvinnor, diskriminering och terrorism – bara kan lösas om vi förenar resurser över traditionella skiljelinjer.
3 till 5 mars 2008 möttes Europeiska rådet för religiösa ledare – Religioner för fred i Berlin, en stad som symboliserar en historia av splittring i Europa såväl som försoning och nya början. Som religiösa ledare stöder vi initiativ för ytterligare dialog på denna kontinent. För att främja en djärv, ansvarsfull och välinformerad interreligiös dialog på alla nivåer i det europeiska samhället erbjuder vi härmed Berlindeklarationen om interreligiös dialog: (1)
Religion genomsyrar Europa: Kristendomen, islam och judendomen är en del av Europas historia. Idag har även andra stora religiösa traditioner fått en plats på kontinenten. I varje stad eller by i Europa finns det minst ett gudstjänsthus: en kyrka, en moské eller en synagoga. För att säkerställa en välmående och harmonisk framtid för Europa måste människor av olika trosriktningar leva fredligt tillsammans.
(2) Interreligiös dialog betonar både våra likheter och våra olikheter: I interreligiös dialog erkänner vi att människor av alla trosriktningar delar vissa erfarenheter, behov och längtan. Vi erkänner också att vi är olika varandra i många avseenden och kommer att förbli olika. Våra religiösa traditioner har format olika sociala regler och modeller som ibland motsäger varandra. Ett syfte med interreligiös dialog är att minska falska uppfattningar om skillnader och kulturklyftor, samtidigt som vi respekterar att något med vår dialogpartner nödvändigtvis kommer att förbli något annat (eller till och med främmande) för oss.
(3) Interreligiös dialog bör främja respekten för mänskliga rättigheter: Interreligiös dialog bör respektera de gemensamma värderingar som finns inom alla stora religiösa traditioner och förkroppsligas i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Engagemang för mänskliga rättigheter utesluter inte en mängd olika världsåskådningar eller etiska system och tolkningar.
(4) Inbjudan till dialogen är öppen: Ju mer vi skiljer oss åt, desto mer behöver vi dialog. Det är inte en förutsättning för dialog att vi delar ett brett spektrum av värderingar och idéer. Endast tydliga brott mot respekten för de mest grundläggande värderingarna, såsom rätten till liv och rättsstatsprincipen, bör utesluta människor från att bjudas in till dialog. Medan inbjudan är öppen måste alla följa de överenskomna reglerna för en viss dialogsituation. Kvinnor och unga har viktiga perspektiv och bidrag att erbjuda och bör ha tydliga röster i interreligiös dialog.
(5) Interreligiös dialog är ett sätt att relatera till andra religioner och har en transformerande potential: Interreligiös dialog är ett speciellt sätt att interagera med andra genom vilket alla som är inblandade kan förvandlas. Dialog om tros- och identitetsfrågor är inte förhandlingar, eftersom vi inte söker enighet, det är inte debatter, eftersom vi inte försöker vinna över den andre, och det är mer än en diskussion eftersom vi bidrar inte bara med rationella argument utan personliga och känslomässiga berättelser och upplevelser och därmed engagera sig existentiellt med varandra.
(6) Interreligiös dialog bekräftar integriteten hos religiösa övertygelser: I dialog kommer vi närmare varandra utan att nödvändigtvis bli mer lika. Alla som engagerar sig i interreligiös dialog bör göra det med full integritet i sin egen religiösa tradition och utan att kompromissa med vad de tycker om. I interreligiös dialog syftar vi inte till att skapa en ny eller delad religion.
(7) Interreligiös dialog tar upp asymmetriska maktrelationer med ärlighet: Maktrelationen mellan olika religiösa grupper är ibland asymmetrisk. Detta kan orsakas av till exempel fattigdom/rikedom, språk, kön eller antal (minoritet/majoritet). Interreligiös dialog får inte användas för att skymma detta. I dialog bör fakta och erfarenheter av asymmetrisk makt tas upp, och mekanismer bör hittas för att ge röst åt dem som kämpar för att bli hörda.
(8) Interreligiös dialog främjar intressenterskap och deltagande i samhället: Interreligiös dialog bör ta upp ett brett spektrum av frågor. Det är viktigt att utforska gemensamma värderingar och ta itu med gemensamma angelägenheter, men man bör inte dra sig för att ta upp frågor där det finns oenighet, osäkerhet eller till och med rädsla för den andra. Vissa aktuella trender, såsom snabb utveckling av ny teknologi inom biologi, medicin och kommunikation och förändrade förståelser av familjen är nära kopplade till frågor om värderingar och identiteter. Religioner är inte överens om svaren på dessa frågor, men bör diskutera dessa frågor med öppenhet och mod. Dialog är inte ett medel för ett förutbestämt mål, men det är inneboende i en äkta dialog att den främjar ömsesidig förståelse, respekt för olikheter och allas deltagande och intressenter i samhället och därmed stärker den sociala sammanhållningen.
(9) Interreligiös dialog leder till gemensam handling: En fullständig förståelse för interreligiös dialog inkluderar gemensam handling – diapraxis. Människolivets värdighet, som alla religioner är engagerade i, utmanas till exempel genom fattigdom, våld, övergrepp mot kvinnor och barn, diskriminering av migranter och dramatiska förändringar i den naturliga miljön. Olika religioner kan ta upp dessa frågor tillsammans, även om vår etik kan dra på olika resurser. Interreligiös dialog bör syfta till att samla resurserna från olika religiösa traditioner för att anta de utmaningar som Europa står inför idag. Genom gemensamma handlingar lär vi oss att bättre förstå oss själva, varandra och den värld vi lever i.
(10) Strukturer för interreligiöst samarbete är tillgångar i kristider: Religion spelar upprepade gånger en roll i konfliktsituationer. Etablerade och förtroendefulla strukturer för interreligiös dialog är en enorm styrka när relationerna mellan samhällen försämras. Religiösa ledare måste ta itu med farliga och våldsamma perversioner av religion inom sina egna samhällen.
(11) Kunskap och förtroende för en tradition främjar interreligiös förståelse: Öppen och förtroendefull interreligiös dialog främjas av en säker kunskap om sin egen religiösa tradition såväl som andras. Denna kunskap bör läras ut i en anda av fred och respekt för de olika traditionerna. Många religioner gör sanningspåståenden som utesluter varandra. Detta är inte mer ett hinder för dialog och fullt deltagande i samhället än de sekulära ideologiernas explicita eller implicita sanningsanspråk. Dialog mellan religioner, kulturer och sociala grupper är ofta dialog över motsatta sanningsanspråk och världsåskådningar.
(12) Religion har en naturlig plats även i den offentliga sfären: Religion fortsätter att spela en viktig roll i det offentliga livet i ett Europa med många religioner. Det gäller både minoriteter och majoriteter. Offentlig uppvisning av religiösa symboler eller firande av religiösa högtider bör varken ses som kränkande för andra religioner eller som ett hot mot den sociala sammanhållningen. Religiösa minoriteter i Europa känner sig i allmänhet inte kränkta av till exempel offentliga jul- eller påskfirande i länder där detta är en tradition så länge som deras egen religionsfrihet respekteras.
(13) Religiösa ledare, religiösa människor och myndigheter delar ansvaret för interreligiös dialog: övertygade om att interreligiös dialog är viktig för ett fredligt och välmående Europa uppmanar vi religiösa ledare av alla religiösa traditioner och i alla hörn av Europa att gå med i en interreligiös dialog baserad på de principer som anges i denna förklaring. Vi uppmanar alla religiösa människor i Europa att gå in i den viktigaste dialogen av alla, "livsdialogen", i lokalsamhället, i familjer och på arbetsplatser med tillförsikt och mod. Vi uppmanar myndigheterna på lokal, nationell och europeisk nivå att engagera sig konstruktivt med religiösa samfund i ömsesidig respekt för varandras olika roller, och att skapa ramar inom vilka religiös praxis och interreligiös dialog baserad på principerna i denna deklaration kan vidareutvecklas och blomstra till förmån för fredlig samexistens i Europa.

Medlemmar

Rådet består av seniora religiösa ledare som representerar religioner/kyrkosamfund med längre historia av närvaro i Europa, religiösa traditioner med kortare närvaro i Europa och för närvarande en ex officio-medlem som representerar rörelsen Religions for Peace.

Moderator, sedan 2018 ordförande

rådsmedlemmar

judisk

  • Rabbi Izhak Dayan, Schweiz
  • Charlotte Dunner, Storbritannien
  • Rabbi René Gutman , Frankrike
  • Rabbin Schlomo Hofmeister, Österrike
  • Rabbi Awraham Soetendorp, Nederländerna

muslim

  • Mufti Nedzad Grabus, Slovenien
  • Merhézia Labidi Maiza, Frankrike
  • Shaykh Ibrahim Mogra , Storbritannien
  • MA Özlem Nas, Tyskland
  • Imam Yahya Pallavicini, Italien

Ortodox kristen

  • Rev Dr Andreas Andreopoulos, Storbritannien
  • Metropoliten Emmanuel, Frankrike
  • Fr Heikki Huttunen, Finland

Kristen: Katolik

  • Mr. Etienna De Jonghe, Belgien
  • Biskop Bernt Eidsvig, kassör, ​​Norge
  • Syster Madeleine Fredell, Sverige
  • Syster Clare Elisabeth Jardine, Italien
  • Biskop William Kenney , Storbritannien
  • Dr habil. Agata S. Nalborczyk, Polen

Christian: Protestant och anglikansk

Dharmiska religioner

  • Mr Jamie Cresswell, buddhist, Storbritannien
  • Mr. Dorab Mistry OBE, Zoroastrian, Storbritannien
  • Bhai Sahib Dr. Mohinder Singh, Sikh, Storbritannien
  • Sivarama Swami, Ungern
  • Dr Lakshmi Vyas, President Hindu Forum of Europe, Storbritannien

Ex officio medlemmar

Vice ordförande

  • Mr Jamie Cresswell, buddhist, Storbritannien
  • Överrabbin Izhak Dayan, Schweiz
  • Metropoliten Emmanuel, Frankrike
  • Mufti Nedzad Grabus, Slovenien
  • Biskop William Kenney , Storbritannien
  • Revd Dr. Thomas Wipf , Schweiz

Rådgivare

Se även

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=European_Council_of_Religious_Leaders&oldid=1109802318 "