Euphaedra medon
Euphaedra medon | |
---|---|
Hane | |
Hona både E. m. medon Bobiri Forest, Ghana |
|
Vetenskaplig klassificering | |
Rike: | Animalia |
Provins: | Arthropoda |
Klass: | Insecta |
Beställa: | Lepidoptera |
Familj: | Nymphalidae |
Släkte: | Euphaedra |
Arter: |
E. medon
|
Binomialt namn | |
Euphaedra medon |
|
Synonymer | |
|
Euphaedra medon , den utbredda skogsbrukaren , är en fjäril i familjen Nymphalidae . Den finns i Senegal , Gambia , Guinea-Bissau , Guinea , Sierra Leone , Liberia , Elfenbenskusten , Ghana , Togo , Benin , Nigeria , Kamerun , Ekvatorialguinea , Gabon , Republiken Kongo , Angola , Demokratiska republiken Kongo , Sudan , Etiopien , Uganda , Kenya , Tanzania och Zambia .
Beskrivning
E. medon var den första kända arten av Euphaedra och beskrevs av Linne så länge sedan som 1763. Den är ganska varierande i färg, särskilt honan och påminner om vissa former av ceresgruppen . Hos hanen är båda vingarna blankgröna eller blåaktiga ovanför, men vid den distala kanten mer eller mindre brett svartaktiga; framvingen är också brett svart innanför det subapikala bandet och har 2 eller 3 svarta fläckar i cellen; framvingens subapikala band är brett och når ven 3; under båda vingarna är gröna med mörkgröna submarginalband, 3 stora svarta fläckar i cellen och ett vitt medianband på bakvingen, ofta uppdelat i fläckar eller till och med otydligt; ovanför framvingens spets har vita fransar, men ingen fläck. Honan är mycket större och har en vit apikala fläck på framvingen och ett mycket brett mörkbrunt eller svartaktigt kantband på bakvingen. - medon L. Hos hanen är bakvingen likformig grön eller blåaktig ovanför och framvingens subapikala band gult eller ljust blåaktigt med grönt och hos honan bakvingen nästan från basen till bortom mitten och bakkanten på framvingen är ljusa blågröna eller blåaktiga; det subapikala bandet på framvingen är ljust gult. Sierra Leone till Angola. - hona f. agnes Btlr. skiljer sig genom att ha bakvingen och bakkanten på framvingen violettbrun ovanför, med ett ljusblått eller violettblått mittband ca 7 mm. i bredd; det subapikala bandet på framvingens översida är gult eller vitt. Sierra Leone till Kamerun. ab. viridinotata Btlr. har i mitten av bakvingen ovanför en stor gröngul fläck i det gröna eller blåaktiga området. Gabon och Kongo. - kvinnlig ab. fernanda Fruhst. skiljer sig från viridinotata i den större vita apikala fläcken på framvingen och det mycket smalare gula subapikala bandet; underytan är mörkare än i viridinotata , det vita medianbandet är mer skarpt uttryckt och det svarta submarginalbandet mycket vidgat. Fernando Po. ab. albula Thurau har hos båda könen ett vitt subapikalt band på framvingens översida och underytan är lergul; hos honan är ovansidan chokladbrun med violett reflektion; framvingens bakmarginalområde så långt som ven 2 och bakvingens medianområde är blåvioletta. Guinea. Som fraudata beskriver Thurau en hane från Uganda enligt följande: - Det subapikala bandet på framvingen är påfallande smalt, vid kustkanten endast cirka 2 mm. i bredd, vid förträngningen på ven 4 ca 1 mm.
Biologi
Livsmiljön består av skogar och flodvegetation.
Larverna livnär sig på arterna Phialodiscus unijugatus , Deinbollia fulvotomentella , Paullinia pinnata , Phialodiscus zambesiacus och Allophylus .
Underarter
- E. m. medon (Liberia, Elfenbenskusten, Ghana, Togo, Benin, Nigeria, Kamerun)
- E. m. abouna Ungemach, 1932 (sydvästra Etiopien)
- E. m. celestis Hecq, 1986 (Gabon, Kongo, Angola, södra Demokratiska republiken Kongo)
- E. m. innotata Holland, 1920 (Demokratiska republiken Kongo, Tanzania: Kigoma och Mpanda)
- E. m. fernanda Hecq, 1981 (Bioko)
- E. m. fraudata van Someren, 1935 (Sudan, Uganda, västra Kenya)
- E. m. inaequabilis Thurau, 1904 (Uganda, västra Kenya)
- E. m. neustetteri Niepelt, 1915 (Kamerun, Demokratiska republiken Kongo, Kenya, Tanzania, Zambia)
- E. m. pholus (van der Hoeven, 1840) (Senegal, Gambia, Guinea-Bissau, Guinea, Sierra Leone)
- E. m. sanctanna Hecq, 1985 (Gabon)
- E. m. viridinota (Butler, 1871) (Gabon)