Dulje
|
Duhël
| |
|---|---|
By | |
  Duhël Plats i Kosovo
| |
| Koordinater: Koordinater : | |
| Plats |
 Kosovo
|
| Distrikt | Prizren |
| Kommun | Suharekë |
| Första omnämnandet | 1348 |
| Område | |
| • Totalt | 54,6 sq mi (141,3 km 2 ) |
| Elevation | 2 106 fot (642 m) |
| Befolkning
(2011)
| |
| • Totalt | 1,688 |
| Tidszon | UTC+1 ( CET ) |
| • Sommar ( sommartid ) | UTC+2 ( CEST ) |
| Riktnummer | +381 290 |
| Bilskyltar | 04 |
Dulje ( serbisk kyrilliska : Дуље , albanska : Duhël/Duhla ) är en bosättning i Suva Reka kommun i den omtvistade regionen Kosovo . Byn är uteslutande etnisk albansk; i 1991 års folkräkning hade den 1399 invånare.
Geografi
Byn ligger i Prizrenski Podgor , cirka 25 km öster om Prizren , på västra sidan av Crnoljeva och utanför Šarbergen . Det ligger i regionen Podrimlje. Från dess höjder kan man se nästan hela Metohija . Dulje sträcker sig över en sjöterrass, nästan 1 km bred, cirka 750 m hög, som i denna del representerar gränsen till Metohija-Prizren-regionen. Landsbygdsbebyggelsen ligger på ett matrikelområde på 1413 hektar. Dulje inkluderar två stora fysiognomiska delar: Dulje , huvuddelen med tre mahala (byar); Rafš, Srpska (Mahallae Shkijeve) och Sopska; den andra delen är Dragačin, en isolerad by på högra dalsidan av Dragačin-floden. Vägen Suva Reka-Dulje-Mališevo går genom byn.
Dulje var tidigare säte för en kommun med samma namn, även om den fortfarande representerar ett administrativt och kulturellt centrum för grannbyarna.
Historia
Byn nämns för första gången i Saint Archangels charter (Svetoarhanđelska povelja) av kejsar Stephen Uroš IV Dušan, som dateras till 1348, som Duhlje . En medeltida väg korsade Dulje, från Prizren till Štimlje, vidare till det inre av Serbien. Det finns ruiner av de medeltida serbisk-ortodoxa kyrkorna i Parascheva (Sv. Petka), på en kyrkogård, och den heliga frälsningen (Sv. Spasa), vid källan till Lukara-strömmen, i byn.
1881, när Dervish-Pasha krossade rebellalbanerna i Ferizovići (Uroševac) , hängde han albanska Sejf-Košar på ett päronträd mellan Ferizovići och Štimlje . Några av albanerna sökte vila i Dulje Hana, efter deras nederlag. När gästgivaren brände träd i ugnen vaknade albanerna av rädsla; de trodde att Dervish-Pasha hade kommit efter dem med skjutvapen, varefter de flydde.
Under den serbiska kampanjen (första världskriget) , 1915, efter det bulgariska genombrottet av serbiska positioner, hade de sista serbiska kontingentena i Kosovo divisioner i Crnoljeva; kavalleridivisionen hade dragit sig tillbaka till Dulje Hana.
Under Kosovokriget opererade Kosovos befrielsearmé (KLA) i regionen och området utsattes för bombningar av NATO -styrkor. UCK-styrkor rapporterades ha dödat och skadat flera serbiska poliser och civila.
Demografisk historia
Byn var historiskt bebodd av serber , och de albanska familjerna kom från Malesia i norra Albanien , troligen på 1700-talet. Enligt uppgifter som är äldre än 1700-talet från Devič -klostret var alla byar i Drenica bebodda av serber. 1875 fanns det 26 albanska/albaniserade och 4 serbiska familjer i byn. 1879 fanns det 16 albanska och 4 serbiska familjer i byn. 1910 fanns det 6 serbiska familjer (inga uppgifter om albaner). År 1921 fanns det 52 hus och 299 invånare.
Befolkningsräkningar i folkräkningar som genomfördes mellan 1948 och 1991 anges i tabellen nedan. Information om befolkning efter etnisk grupp är inte tillgänglig under de flesta år under denna period. 1981 angavs 1229 personer som albaner och 1 person som muslim; inga invånare identifierades som serber, montenegriner, turkar eller andra grupper.
| 1948 | 1953 | 1961 | 1971 | 1981 | 1991 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal invånare | 564 | 649 | 722 | 881 | 1230 | 1399 |
Anteckningar
Anteckningar
- Onomatološki prilozi, Volym 13, Srpska akademija nauka i umetnosti. Odbor za onomastiku. Akademija, 1997. sid. 540: "Du"
- Branislav Đ Nušić, Sabrana dela, volym 23 , NIP "Jež,", 1966 (original: 1931)
- Branislav Đ Nušić, S Kosova na sinje mer: beleške s puta kroz Arbanase 1894. godine , Čigoja štampa, 2005 (Original: "Kosovo, Opis zemlje i naroda", 1902)
- Srboljub Đ Stamenković, Географска енциклопедија населja Србије: С-Ш, Volym 4 , Географски факултет, 20еуљ1811, s. 1811, s.
- Dimitrije M. Kalezić, Enciklopedija pravoslavlja, I, Savremena administracija, 2002, sid. X: "Du"
- Milovan Radovanović 2008, Kosovo och Metohija: antropogeografske, istorijskogeografske, demografske och geopolitičke osnove, Službeni Glasnik
- Glasnik, Volym 4 , 1952, Srpska akademija nauka i umetnosti, s. 392–394: "Дуље"
- Petar Bojovīć, Odbrana Kosovoga polja 1915. g. i zaštita odstupanja srpske vojske preko Albanije i Crne gore , Izdavačka knjižarnica G. Kona, 1922
- Južnoslovenski Filolog, Volym 23 , Srpska akademija nauka. Institut za srpski jezik, 1958
- Тодор П. Станковић, Путне белешке по Старој Србији 1871—1898
- Gavro A. Škrivanić, Путеви у средњовековној Србији , Туристичка штампа, 1974