Drevviken
| Drevviken | |
|---|---|
 Utloppsströmmen Gudö Å
| |
  Drevviken | |
| Koordinater | Koordinater : |
| Primära inflöden | Lissmaån, Forsån , Magelungen , Orlången , Dammträsk |
| Primära utflöden | Gudö å, Långsjön |
| Upptagningsområde | 4 897 ha (12 100 acres) |
| Basin länder | Sverige |
| Ytarea | 571 ha (1 410 tunnland) |
| Genomsnittligt djup | 6,7 m (22 fot) |
| Max. djup | 15,2 m (50 fot) |
| Vattenvolym | 37 × 10 6 m 3 (30 000 acre⋅ft) |
| Uppehållstid | 10-11 månader |
| Ythöjd | 19,3 m (63 fot) |
| Avräkningar | Stockholm |
| Referenser | |
Drevviken är en sjö i södra Stockholm , Sverige , som delas av de fyra kommunerna Stockholm, Haninge , Huddinge och Tyresö .
Medan mycket av omgivningen används för enfamiljshus anses sjön och grönområdet norr om den vara av stor rekreations- och naturbetydelse och utgör en del av ett föreslaget naturreservat runt sjön Flaten .
Upptagningsområde
Cirka två tredjedelar av upptagningsområdet upptas av bebyggelse, mestadels enfamiljshus. Tre större industriområden ligger inom avrinningsområdet som mestadels domineras av skogar med mindre öppna gräsmarker. Norr om sjön finns en lövskog med örtartade växter och stenar täckta med busk och lavar . Dessutom finns det en fluvio-glacial avsättning med en bred bevattnad kärr och en naturskön tallskog ; och en våtmark som är kvarlevan av en tidigare bäck .
Miljöpåverkan
Dagvatten från flera förorter mynnar ut i sjön runt omkring som finns tre koloniträdgårdar . Potentiellt riskfyllda verksamheter i området inkluderar en bensinstation, ett asfaltverk, betongindustri, småskalig industri och en sluten lagerhög på 9 hektar innehållande schaktmaterial från rivningen av ett större område i centrala Stockholm på 1960-talet. Genom upptagningsområdet går flera trafikleder och ett tunnelbanespår.
flora och fauna
Under somrarna domineras växtplankton av cyanobakterier och ibland kiselalger , oftast Aphanizomenon cf gracile men även Pseudanabaena limnetica , Planktolyngbya sp. och olika arter av Anabaena , av vilka endast Aphanizomenon är potentiellt giftig och Anabaena ofta orsakar algblomning . Carapace flagellater som Ceratium hirundinella och olika dinoflagellater är få men viktiga för sjöns biomassa . Olika hjuldjur är vanliga djurplankton men cyklopoida copepoder kan också förekomma. En inventering av vattenväxter i sjön 1998 resulterade i en lista på ett 30-tal arter, inklusive grenröra och Nuttalls vattengräs (den senare introducerades i Europa under 1900-talet och relativt ny i Sverige.)
En lista över trollsländalarver som producerades 2000 inkluderade rödögda , variabla och blåstjärtade damselflies . Provfiske 1997 dokumenterade ett dussin arter, främst mört och gös , men även gädda , abborre , ål , öring , av vilka några har introducerats i sjön - och många andra. Sjön drabbades av kräftpest 1950 men kräftor återinfördes runt 1970. Nordost om sjön slät vattensalamander , vanlig groda och vanlig padda dokumenterades 1996. Noctulefladdermöss dokumenterade i området, tilldelade tidigare status nästan hotad , anses nu vara minst oroande . Sopranpipistrelle har också setts längs sjöns norra strand. Vid sjön häckar par av toppdoppingar och vanlig tärna tillsammans med kolonier av svarthåriga måsar , knölsvanar , kanadagäss , fiskmåsar och mindre svartryggar .
Se även
Anteckningar
- "Drevviken" (på svenska). Stockholm vatten. 2007-03-01. Arkiverad från originalet 2007-09-27 . Hämtad 2007-05-27 .
- "Vattenprogram för Stockholm 2000 - Drevviken" (PDF) (på svenska). Arkiverad från originalet (PDF) 2007-09-27 . Hämtad 2007-05-27 .
- "Tyresåns sjösystem" (på svenska). Tyresö kommun. 2007-01-22. Arkiverad från originalet 2007-09-27 . Hämtad 2007-05-27 .
externa länkar
- "Drevviken - Långsjöns Fiskevårdsförening" (in Swedish) . Hämtad 2007-05-27 . (Ett lokalt sportfiskesamhälle.)