Den heliga treenigheten från České Budějovice
Den heliga treenighetens skulpturgrupp är ett verk av en anonym skulptör som kallas Mästaren i Žebrák Lamentation of Christ med anor från perioden efter 1512. Christian Salm anser att detta verk och andra av Mästaren i Žebrák Lamentation of Christ är några av sin tids finaste gotiska skulpturer. Skulpturen av den heliga treenigheten visas i den permanenta samlingen av Aleš South Bohemian Gallery i Hluboká nad Vltavou.
Historia
Verket var med största sannolikhet en del av den heliga treenighetens altartavla vid församlingskyrkan St Nicholas (först dokumenterad 1381) eller från sjukhuskyrkan för den heliga treenigheten (grundad 1515) i České Budějovice . Skulptur köptes från en privat samling på 1890-talet till stadsmuseet i České Budějovice. 1953 överfördes den därifrån till Aleš South Bohemian Gallery i Hluboká nad Vltavou.
Beskrivning och klassificering
Lindeträskulpturen, med små spår av polykrom, är 107 cm hög. Det restaurerades 1900 (J. Wodiczka), 1960 (L. Slánská) och 1999 (Moravian Gallery). Det kunde ha varit modellerat på ett trästick av Albrecht Dürer (1511); rörelsen och uttrycksfulla representationen av Kristi gestalt bearbetas självständigt och med en originalitet som inte har en direkt förebild. Figurernas sammansättning syftar mer på äldre modeller som Pietàs tondo med den heliga treenigheten (1400) av Jean Malouel och altarflygeln av Bernt Notke i Lübeck (1483).
Den tronande Guden håller Kristi livlösa, böjda, utmärglade och torterade kropp i sina armar . Han håller Kristus i bröstet med sin vänstra hand och hans fingrar når nästan så långt som till såret på Kristi sida. Gud Fadern, med långt hår och långt skägg, har på huvudet en krona prydd med två tandremsor. Han är klädd i en lång kappa med rester av rött pigment och en dräkt som är upphängd i midjan. Jesu huvud har en törnekrona och hans ögon är halvöppna. Hans huvud vilar inte på faderns axel utan vänds bort för att lägga större vikt vid idén om ödmjukhet. Ikonografiskt representerar scenen den heliga treenigheten som nådens tron ("Gnadenstuhl"). Den saknade duvan, en symbol för den helige Ande , var förmodligen fäst vid altaret ovanför skulpturen. Kanten på piedestalen och pelarna är dekorerade med en fris som består av små valv.
Gestalten av Gud Fadern har en monumental och statisk pyramidform, medan Kristus är smal och hans fötter knappt vidrör marken. Kristi far lyfter upp honom och framställer honom som en kontrast mellan den gudomliga inkarnationens bräcklighet och den okränkbara gudomen. Skulptören pekar sålunda möjligen på föreställningen att i frälsningsarbetet är huvudinitiativet Gud Fadern , och att återlösningen , som uppnås genom Kristi offer, uteslutande är Guds gåva.
Konsthistoriker som börjar med Josef Opitz klassificerar skulpturen som ett verk av Klagovisans mästare från Žebrák . Enligt Homolka, som finner analogier med altarets sittande figurer i Altmünster, var skulptören bekant med wiensk skulptur (M. Tichter). Han antas ha gjort en resa till Donauregionen omkring 1511-1512. P. Kováč nämner tydliga analogier med bayersk skulptur, i synnerhet med verk av Hans Leinberger som var verksam under samma period.
Det är möjligt att relatera dateringen av skulpturen till grundandet av den Heliga Trefaldighetens sjukhuskyrka 1515. Grundandet av kyrkan följde på en våg av pestepidemier varav den första, 1495, dödade nästan hälften av stadens invånare.
Relaterat arbete
Jean Malouel , Pietà, även känd som La grande Pietà ronde
Bernt Notke , Johannesaltar der Schonenfahrer, Lübeck
Anteckningar
Källor
- Aleš South Bohemian Gallery i Hluboká nad Vltavou, inv. Nej. P-19
- Hynek Látal, Petra Lexová, Martin Vaněk, Meziprůzkumy, Sbírka AJG 1300-2016, č. 34, AJG Hluboká nad Vltavou 2016, ISBN 978-80-87799-52-9
- Petr Jindra, Mistr Oplakávání Krista ze Žebráka: Pietas Domini (Sv. Trojice), i: Jindra P, Ottová M, (red.), Obrazy krásy a spásy, Gotika v jihozápadních Čechách, s.410-412, ISB Vitaee 978-80-7467-059-6 a Západočeská galerie v Plzni 2013, ISBN 978-80-86415-93-2
- Hynek Rulíšek, Gotické umění jižních Čech, Průvodce, sv. 3, Alšova jihočeská galerie v Hluboké nad Vltavou 1989, ISBN 80-900057-6-4
- Hynek Rulíšek, Gotické umění v jižních Čechách, Národní galerie v Praze 1989, ISBN 80-7035-013-X
- Jaromír Homolka, Pozdně gotické sochařství, i: Dějiny českého výtvarného umění I/2, 1984, sid. 554-555
- Christian Salm, Gotik i Böhmen, i: KM Swoboda (red.), Malerei und Plastik der Spätgotik, München 1969, sid. 396.
- Jiří Kropáček, i: Katalog plastiky, Jihočeská pozdní gotika 1450-1530, s. 223-224, Alšova jihočeská galerie, Hluboká nad Vltavou 1965
- Jaromír Homolka, K restauraci některých plastik mistra zvíkovského Oplakávání, Památková péče roč. 23, 1963
- Jiří Kropáček, Ukřižovaný z bývalého dominikánského kláštera v Českých Budějovicích, Umění VIII, 1960
- Josef Opitz, Mistr reliéfu Oplakávání ze Žebráku, Dílo XXVII, 1935-1936, sid. 88-91