Civilförsvarsstyrelsen
Civilförsvarsstyrelsen ( svenska : Civilförsvarsstyrelsen , Cfs) var en central myndighet mellan 1944 och 1986 som utövade den centrala ledningen av civilförsvaret i Sverige .
Historia
Civilförsvarsstyrelsen inrättades den 1 oktober 1944 ( SFS 1944:636) och hade till uppgift att utöva den centrala ledningen av civilförsvaret i Sverige och även handlägga vissa ärenden rörande det s.k. Fredsbrandsväsendet ( SFS ). 1948:735). Verket ersatte Luftskyddsinspektionen ( Luftskyddsinspektionen ) och Utrymningskommissionen ( SFS 1944:636) .
Civilförsvarsstyrelsen utövade enligt sin instruktion 1948, 1965 och 1978 (SFS 1948:735, 1965:676, 1978:112) den centrala ledningen av Sveriges civilförsvar, följde utvecklingen och forskningen på civilförsvarets område, planerade de för hela landet gemensamma civilförsvarsaktionerna ledde och övervakade den övriga planeringen av civilförsvaret och bedrev civilförsvarsutbildning och hade tillsyn över byggandet av skyddsrum .
Civilförsvarsutbildningen bedrevs vid civilförsvarsskolorna i Rosersberg , Katrineholm , Revinge , Sandö , Brännebrona ( Skövde ) samt under en kortare tid i Tylösand och Djursätra. 1977 omorganiserades civilförsvarsskolorna till centrala utbildnings- och depåanläggningar. Anläggning Öst i Rosersberg, Anläggningscentral i Katrineholm, Anläggning Norr i Sandö, Anläggning Syd i Revinge och från 1980 Anläggning Väst i Skövde.
Från 1944 till 1968 sorterade Civilförsvarsstyrelsen under Inrikesdepartementet och sedan Försvarsdepartementet . Den 1 juli 1986 sammanslogs Civilförsvarsstyrelsen och Statens brandnämnd till det nyinrättade Räddningsverket (SFS 1986:424).
Generaldirektörer
- 1944–1948: Åke Natt och Dag
- 1948–1975: Åke Sundelin
- 1975–1986: Gunnar Gustafsson
Vidare läsning
- Österdahl, Lars (1986). Civilförsvarsstyrelsen 1944-1986: 42 år : en minnesskrift (på svenska). Karlstad: Civilförsvarsstyr. SELIBR 640590 .
