Försvarsmaktens styrelse

Försvarsmaktens styrelse ( svenska : Försvarets förvaltningsdirektion , FFD) var en svensk statlig myndighet som fanns från 1954 till 1968. Den sorterade under Försvarsdepartementet och hade till uppgift att samordna verksamheten inom Försvarsmaktens centrala administrativa myndigheterna.

Historia och organisation

Försvarsmaktens förvaltningsstyrelse inrättades den 1 juli 1954. Den hade till en början sju ordinarie ledamöter: vicecheferna för Kungliga Arméns krigsmaterielverk , Kungliga Arméns försörjningsverk , Kungliga Sjömaterielverket och Kungl. Air Force Materiel Administration och två andra personer. Från och med den 1 januari 1960 utökades antalet ledamöter till åtta då även chefen för Försvarets fabriksverk blev ledamot av direktionen. Ordföranden och de två ytterligare ledamöterna skulle ha erfarenhet och kompetens inom affärsområdet.

Direktionen hade från och med den 1 juli 1963 följande åtta ledamöter: en ordförande, cheferna för Kungliga Arméns krigsmaterielverk (döpt om till Kungliga Arméns Materielverk den 1 juli 1964), Kungliga Sjömaterielverket, Kungl. Flygvapnets Materielverk, Försvarsmaktens kvartermästarverk och Försvarsfabrikerna samt två andra personer. Från och med den 1 juli 1966 var chefen för Försvarets fabriksstyrelse ledamot i stället för chefen för Försvarsfabrikerna.

Försvarsmaktens överbefälhavare och tjänstechefer ( chefen för armén , chefen för flygvapnet och chefen för marinen ) kunde ta över som ledamöter när de så önskade. Vid behov kunde cheferna för Försvarsmaktens civilförvaltning ( Försvarets civilförvaltning ), Försvarsmaktens medicinska styrelse och Kungliga Fortifikationsförvaltningen ( Fortifikationsförvaltningen ) tillkallas som ledamöter. Rätt att närvara hade också chefen för försvarsstaben , liksom chefen för Riksnämnden för ekonomiskt försvarsberedskap när frågor om krigsindustriplanering behandlades. Från den 1 juli 1957 kunde även chefen för Totalförsvarets forskningsinstitut inkallas som ledamot. Från och med den 1 oktober 1961 kunde överbefälhavaren inte längre vara medlem. Samtidigt fick chefen för den nybildade Statens ekonomiska försvarsstyrelse rätt att närvara vid handläggningen av frågor rörande nämndens verksamhetsområde, i stället för chefen för den nedlagda Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap . Från och med den 1 juli 1963 kunde tjänstecheferna och chefen för försvarsstaben inte längre tillkallas som ledamöter och inte heller chefen för riksstyrelsen för ekonomiskt försvar närvarade. Från och med den 1 januari 1966 fick chefen för försvarsstaben och chefen för Statens ekonomiska försvarsstyrelse åter närvara vid direktionens sammanträden.

Myndighetens verksamhet reglerades av följande instruktioner:

  • Konungen i fullmäktiges provisoriska instruktion för Försvarsmaktens styrelse m.m., Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret, serie A (TLA), 1954:41 (gällande 1954-07-01–1959-12-31), med. ändring i TLA 1957:53 (i kraft 1957-07- 01).
  • Konungens instruktion för Försvarsmaktens förvaltningsstyrelse, SFS 1959:546 (i kraft 1960-01-01–1965-12-31), med ändring i SFS 1961:469 (i kraft 1961-10-01) , SFS 1962:334 (i kraft 1962-07-01), SFS 1963:291 (i kraft 1963-07-01) och SFS 1965:406 (i kraft 1965-07-01).
  • Konungens instruktion för Försvarsmaktens förvaltningsstyrelse, SFS 1965:832 (gällande 1966-01-01–1968-06-30)

Försvarsmaktens styrelse sammanslogs den 1 juli 1968 i det nyinrättade Försvarets materielverk .

Försvarsmaktens styrelse var placerad i Stockholm .

Ordförande och ledamöter

Ordföranden

Chefer för byråer som var medlemmar

Medlemmar med personligt förordnande

  • 1954–1968: Hans Hagnell
  • 1954–1962: Gustaf Sahlin
  • 1962–1967: Lars Wirström
  • 1967–1968: Harald Westling