Bachtyar Ali

Bachtyar Ali
Ali in 2017
Ali 2017
Född

Bachtyar Ali Muhammad 1960 (ålder 62–63) Sulaymaniyah , Kurdistan
Ockupation
Litterär rörelse Postmodernism , magisk realism , litterär fiktion
Anmärkningsvärda verk Jag stirrade på stadens natt
Anmärkningsvärda utmärkelser
  • HARDI Litteraturpris (2009)
  • Sherko Bekas litteraturpris (2014)
BachtyarAliSignature.png
Signaturwebbplats
www .mertin-litag .de /författare _htm Ali _B .htm
/

Bachtyar Ali Muhammed ( kurdiskt uttal: [bəxtɪː'ɑːɾ 'ʕəli] ; Sorani-kurdiska : بەختیار عەلی ; född 1960), är en kurdisk romanförfattare, intellektuell och litteraturkritiker. Ali började som poet och essäist, men har etablerat sig som en inflytelserik romanförfattare från mitten av 1990-talet. Han har publicerat tretton romaner och flera diktsamlingar och essäer.

Sedan mitten av 1990-talet har Ali bott i Tyskland ( Frankfurt , Köln och nu senast Bonn ). I sina akademiska essäer har han behandlat olika ämnen, som 1988 års Saddam-era Anfal folkmordskampanj , förhållandet mellan makten och intellektuella och andra filosofiska frågor. Han använder ofta västerländska filosofiska begrepp för att tolka en fråga i det kurdiska samhället, modifiera eller anpassa dem till sitt sammanhang.

2016 publicerades hans roman Ghezelnus u Baxekani Xeyal ("Ghazalnus and the Gardens of Imagination") på engelska under titeln I Stared at the Night of the City . Den första kurdspråkiga romanen som publicerades på engelska, den översattes av den Londonbaserade journalisten och översättaren Kareem Abdulrahman. Samma år översattes hans roman Duwahamin Henari Dunya ("Världens sista granatäpple ") till tyska av Rawezh Salim och Ute Cantera-Lang under titeln Der letzte Granatapfel ( "Det sista granatäpplet").

Utbildning

Ali avslutade sin högskoleutbildning i Slemani. Han gick på Shaykh Salam Primary School, Azmar Secondary School och Halkawt Preparatory School. Han började studera geologi vid University of Sulaimani , och senare Salahaddin University i Arbil (kurdiska, Hawler:هەولێر), den nuvarande huvudstaden i Iraks Kurdistan-region. Ali talar kurdiska , arabiska , persiska , tyska och har praktiska kunskaper i engelska.

Författarkarriär

Han skrev sitt första framstående skrift 1983, en lång dikt som heter Nishtiman ("Femlandet"; kurdiska; نیشتمان). Hans första artikel, med titeln La parawezi bedangi da ("Inom tystnadens marginal") i tidningen Pashkoy, Irak 1989. Han började publicera och hålla seminarier efter upproret 1991 mot den irakiska regeringen, när kurderna började etablera en de facto semi-autonoma regionen i delar av irakiska Kurdistan och åtnjuter en viss grad av yttrandefrihet. Han kunde inte ha publicerat det mesta av sitt arbete före 1991 på grund av strikt politisk censur under Saddam.

Tillsammans med flera andra författare i sin generation – framför allt Mariwan Wirya Qani , Rebin Hardi och Sherzad Hasan – startade han en ny intellektuell rörelse i Kurdistan, främst genom att hålla seminarier. Samma grupp började 1991 publicera en filosofisk tidskrift, Azadi ("Frihet"; kurdiska:ئازادی), varav endast fem nummer publicerades, och sedan Rahand ("Dimension"; kurdiska:رەهەند).

1992 publicerade han sin första bok, en diktsamling med titeln Gunah w Karnaval ("Synden och karnevalen"; kurdiska: گوناه و کەڕنەڤال). Den innehöll flera långa dikter, några som skrevs i slutet av 1980-talet. Hans första roman, Margi Taqanay Dwam ("Det andra enda barnets död"; kurdiska: مەرگی تاقانەی دووەم), vars första utkast skrevs i slutet av 1980-talet, publicerades 1997.

2017 fick han priset Nelly-Sachs-Preis , som bara delas ut vartannat år. Det var första gången som priset delades ut till en författare som publicerade på ett utomeuropeiskt språk.

Bibliografi

Romaner

Hans romaner kan kategoriseras som magisk realism .

  • Mergî Taqaney Diwem (The Death of the Second Only Child), 1997.
  • Êwarey Perwane (Parwanas kväll), 1998.
  • Diwahemîn Henary Dûnya (Världens sista granatäpple), 2002.
  • Şary Mosîqare Spiyekan (De vita musikernas stad), 2006.
  • Xezelnûs û Baxekanî Xeyal (Ghazalnus and the Gardens of Imagination), 2008.
  • Koşkî Balinde Xemgînekan (De sorgliga fåglarnas herrgård), 2009.
  • Cemşîd Xany Mamim: Ke Hemîşe Ba Legel Xoyda Deybird (My Uncle Jamshid Khan : Whom the Wind was Always Taking), 2010.
  • Keştî Firiştekan – Kiteby Yekem (Änglarnas skepp – Bok ett), 2012.
  • Keştî Firiştekan – Kiteby Diwem (Änglarnas skepp – bok två), 2013.
  • Hewrekanî Danial (Danials moln), 2015.
  • Keşti Firiştekan – Kiteby Sêyem (Änglarnas skepp – bok tre), 2017.
  • Deryas û Laşekan (Daryas and the Bodies), 2019
  • Dagîrkirdinî tarîkî (Conqueringyy mörker) 2020

Uppsatser

  • Îman û Cengaweranî (Faith and its Warriors), 2004.
  • Xwênerî Kûşinde (Fatal Reader), 2005.
  • Sêwî Sêhem (tredje äpplet), 2009.
  • Çêjî Merigdostî (The Taste of Mournfluness), 2011.
  • Le Diyarewe bo Nadiyar (Från synligt till osynligt), 2011.
  • Wek Balindey naw Cengele Tirsinakekan (Like the Birds in the Scary Jungles), 2012.
  • Awrekey Orfîûos ( Orpheus tur), 2014.
  • Nersîsî Kûjraw (Mördad Narcissus), 2015.
  • Rexne le 'Eqlî Faşîsty (Criticizing Fascistic Minds), 2015.
  • Ciwaniyekany Nareky (The Beauties of Irregularity), 2015.
  • Yadewery û Zemen (Minne och tid), 2015
  • Naşwên (Ingenstans), 2019.
  • Aydolojîst (ideolog), 2019.
  • Opozisîon û Portirêtekany (Opposition och dess porträtt), 2019.
  • Diwa Xendey Dîktator (Dictatorns sista leende), 2020.

Poesi

  • Gûnah û Kerneval (Synden och karnevalen), 1992.
  • Bohîmy û Estêrekan (Bohemian and the Stars), 2000.
  • Koy Berheme Şî'riyekan (Samling av kompletta diktverk), 1983–1998.
  • Îşkirdin le Daristanekany Fîrdewisda (Arbeta i himlens skogar), 2004.
  • Ta Matemî gûl... Ta Xwênî Firişte ('Till begravningen av blomman... 'Till ängelns blod); Kompletta arbeten (1983–2004).
  • Ey Benderî Dost, Ey Keştî Dûjmin (O vänans hamn, o fiendens skepp), 2009.
  • Şewêk Asman pir bû le Estêrey Şêt (A Night the Sky was Full of Crazy Stars), 2019.

Andra

  • Welam le Rojgarî Winbûnî Pirsiyarda (Svar i en tidsålder av frånvaro av frågor); 13 recensioner med författaren, 2003.
  • Xorhelat û Lebîrkirawekany (Öst och dess glömda), Zanyar Muhammad, 2019.
  • Mêjûy Xoberhemhênanewe (The History of Regeneration), Omed Hama Ali, 2019.

Filmografi

Filmkrediter
År Titel Roll Anteckningar
2017 Den sista bilden N/A
Manus; Författare; Kort film

Se även

Anteckningar

externa länkar