Arth–Rigi järnväg
Arth–Rigi Railway | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Översikt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inhemskt namn | Arth-Rigi-Bahn | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ägare | Rigi järnvägar | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Linje nummer | 602 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Termini | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Teknisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Linjens längd | 8,55 km (5,31 mi) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Antal spår | 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Racksystem | Riggenbach | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spårvidd | 1 435 mm ( 4 fot 8 + 1 ⁄ 2 tum ) standardmått | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Minsta radie | 120 m (390 fot) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrifiering | 1500 V DC | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Maximal lutning | 20,1 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Järnvägen Arth-Rigi ( tyska : Arth-Rigi-Bahn ) är en schweizisk järnväg med standardspår som går från Arth-Goldau RB till Rigi . Det byggdes av den självbetitlade Arth-Rigi-Bahn mellan 1873–1875 och drevs av det företaget fram till dess sammanslagning med Vitznau -Rigi-Bahn 1992 för att bilda Rigi Railways .
Historia
När konstfolket , kantonen Schwyz , hörde att en järnväg till Rigi skulle byggas från Luzerns sida , sökte och fick de en koncession 1870 från kantonsrådet Schwyz för att bygga linjer på Schwyz-rutten mellan Staffelhöhe (Rigi) Staffel) och Rigi Kulm och mellan Arth, Oberarth och Kulm. De gav de två ingenjörerna Olivier Zschokke och Niklaus Riggenbach i uppdrag att bygga linjen. Arter Aktiengesellschaft (Art Ltd.) började omedelbart bygga linjen från Staffelhöhe till Rigi Kulm (1752 m över havet). Järnvägslinjen Vitznau–Rigi förband sin linje med denna linje sommaren 1873 och den fick betala avgifter för användningen av sektionen Staffelhöhe–Rigi Kulm fram till sammanslagning av de två företagen 1992.
Anläggningen av linjen från Goldau (518 m.ö.h.) – då inte mer än en by – till Staffel via Kräbel och Klösterli (1315 m.ö.h.) påbörjades 1873 och arbetet med Art-Ober Art-Goldau-sträckan påbörjades 1874. Den 4 juni 1875 kunde Art-Rigi-järnvägen ( Art-Rigi-Bahn ) påbörja sin verksamhet längs hela linjen. Även om den hade förlorat loppet mot Vitznau-Rigi Railway, hade linjen strålande vyer och lyxigare bussar. Bergsjärnvägen började fungera på vintern mellan Goldau och Rigi-Kulm 1928.
Ursprungligen började standardspårlinjen i konst vid Zugsjöns strand . Denna gick som en vidhäftningsjärnväg till Goldau-stationen. Den skildes från ställningsjärnvägen 1881 och kördes separat som spårvagn, men ett anslutningsspår fanns kvar. Denna filial stängdes 1959 och spåren demonterades.
Till en början reste de flesta passagerare med båt över Zugsjön. Från 1882 placerades ARB:s plattformar parallellt med Gotthardjärnvägens på dess stationsförgård. Eftersom den senare dock tog anspråk på mer och mer utrymme för sina järnvägsspår, byggde ARB sin anmärkningsvärda högnivåplattform i smide över Gotthardjärnvägens spår 1897. Nu anlände majoriteten av ARB:s passagerare med tåg. Från 2011 till 2013 byggdes en ny, tvåspårig stationslayout innan högplansplattformen och den kulturminnesmärkta perrongen byggdes om till entréhall. Ursprungligen hade man övervägt att öppna en ny station parallellt med SBB-sträckan, men denna måste kasseras eftersom SBB behövde mer utrymme i detta område på grund av byggandet av Gotthard- bastunneln .
Den 1 maj 1907 var ARB den första standardjärnvägen i världen som konverterades till elektrisk dragkraft. Bottenstationen för linbanan till Rigi Scheidegg (1568 över havet) ligger i Kräbel. Tidigare hade berget också kopplats samman med den meterräknade Rigi–Scheidegg-järnvägen ( Rigi-Kaltbad-Scheidegg-Bahn, RSB), men denna demonterades 1942.
Den 3 juni 2000 firade Arth–Rigi Railway sitt 125-årsjubileum med en ångfestival.
Natten mellan den 19 och 20 januari 2014 höjdes högplattformen i Arth-Goldau station med två meter så att den kunde byggas om på plats. Efter denna renovering sänktes den med 1,3 m. I juli 2017 togs den nya stationshallen för högplattformen i drift och de provisoriska plattformarna demonterades. Samma år ersattes likriktaren i Klösterli av en modernare, högre strömsanordning.
Elektriskt system
Utrustning för elektrisk drift: | 2 likriktaranläggningar |
Matning med trefasström: | 15 kV/50 Hz |
DC spänning: | 1 500 V |
Likriktarström: | 3 550 kW |
Fart
Uppstigning: | 21 km/h |
Nedstigning (0–14,4 %): | 17 km/h |
Nedstigning (14,5–20,0 %): | 14 km/h |
Restid Goldau–Rigi Kulm: | 35 minuter |
Kapacitet: | 1 000 personer/h |
Rullande lager
- 4 elektriska push-pull-tåg på 508 kW (nr 11–14)
- 1 elektriska push-pull tåg på 824 kW (nr 15)
- 1 elektrisk järnvägsvagn på 390 kW (nr 6), provkörning: 30 augusti 1911, världens äldsta fortfarande i drift elektriska racktåg, senaste allmän restaurering 1990
- 1 elektrisk järnvägsvagn på 448 kW (nr 7)
- 1 ellok med elektrisk snöslunga på 448 kW (nr 8)
- 4 personbilar
- 10 godsvagnar, tjänstefordon, snöplog mm.
Tidigare rullande materiel
- H 1/2, rack-ångloken för bergslinjen
- E 3/3 nr. 11, ångloket som används för dalbanan
Fotnoter
Källor
- Inäbnit, Florian (2000). Rigi-Bahnen; Zahnradbahn Arth–Rigi (på tyska). Leissigen: Prellbock Druck & Verlag. ISBN 3-907579-18-6 .
- Sigrist, Sandro (1998). Talbahn Arth–Goldau (på tyska). Leissigen: Prellbock Druck & Verlag. ISBN 3-907579-08-9 .