tyska ungdomsspråket

Tyska ungdomsspråket eller ungdomskommunikation ( tyska : Jugendsprache ) beskriver de språkliga mönster och egenskaper som används av tyska ungdomar. Talmönster varierar beroende på ålder, era och plats. Enligt Helmut Glück (2005) är termen inte strikt definierad. Heinrich Löffler hänvisar till Jugendsprache som ett övergående icke-standardspråk (" Lebensalter-Sprache ": "åldersspråk") med hänsyn till tidsperioden. I tysk och västeuropeisk filologi anses Jugendsprache vara både ett icke -standardspråk och en underform av standardspråket.

Dessa egenskaper och mönster kan kategoriseras som typiska eller atypiska. Muntlighet och informellt språk är kännetecken för det tyska ungdomsspråket. Forskare hävdar att dess huvudsakliga funktion är att uppnå separation från vuxental och att signalera gruppsolidaritet.

Språkförlaget Langenscheidt har utsett årets tyska ungdomsord årligen sedan 2008, även om det råder en viss tvekan om huruvida de utvalda orden faktiskt används. Urvalen inkluderade termer som Gammelfleischparty ("bortskämt köttfest", en fest för personer över 30 år) eller förlorad (ett engelskt ord som används av tyskar med en betydelse som är identisk med engelska).

Grupper

Forskare har beskrivit flera grupper/former, inklusive Comicdeutsch (tyskt seriespråk), skolspråk, Denglisch , arméslang , universitetsstudentspråk, narkotikascenjargong, graffitijargong , hiphop-jargong och internetjargong . De flesta av dessa former är inte begränsade till tonåringar, men tonåringar är anstiftare och primära talare.

Funktioner

Ungdomsspråket visar oftare överdrifter, betoning, överdrift, intensifiering, ordlek , provokation, humor , ironi , lekfullhet , uttrycksfullhet och känslor än vad som finns i vuxenkommunikation.

Högtalare använder ofta metaforer , t.ex. "naturliga ullstrumpor" för "håriga ben".

Förkortningar är vanliga, som "so'nem" istället för "so einem". Ungdomar är mer benägna att importera anglicismer , till exempel är "cool" typiskt. Akronymer som " YOLO " ('Du lever bara en gång') har ökat i frekvens för att förkorta textmeddelanden.

Syntaktiska variationer i talat språk inkluderar upprepningar, ellipsis, ordföljdsvariation och ofullständiga meningar. Utfyllnadsord som " und so " (och så vidare), och interjektioner och häckar (t.ex. " irgendwie "), är typiska.

Forskning

Forskarkurerade ordböcker/stilguider skapar en alltid daterad bild av ungdomsspråk som saknar hur ungdomar faktiskt pratar, eftersom det ungdomsspråket utvecklas för snabbt för att återspeglas i formell forskning. De flesta uttryck är kortlivade. Till exempel användes ' knorke ' en gång som ett uttryck för högt godkännande. Senare uppstod ' astrein ', 'cool', 'snäll' eller ' geil ', ofta berikade med ytterligare eftertryckliga former (' oberaffengeil ').

Se även

Källor

Androutsopoulos, Jannis (2000): Vom Mainstream-Radio bis zu den Skatermagazinen. Jugendmedien sprachwissenschaftlich beträchtet. Jugend och Medien. (Hg. vom JFF – Institut für Medienpädagogik i Forschung und Praxis). medien+erziehung 44/4. München, 229–235.
Augenstein, Susanne (1998): Funktionen von Jugendsprache in Gesprächen Jugendlicher mit Erwachsenen. I: Androutsopoulos, Jannis: Jugendsprache. Langue des jeunes. Ungdomsspråk. Linguistische und soziolinguistische Perspektiven. Frankfurt/Main (ua), 167–195.
Hadumod Bußmann (Hrsg.): Lexikon der Sprachwissenschaft. 3. aktualisierte und erweiterte Auflage. Kröner, Stuttgart 2002, ISBN 3-520-45203-0 (Artikel: Jugendsprache).
Helmut Glück (Hrsg.), unter Mitarbeit von Friederike Schmöe: Metzler Lexikon Sprache. 3., neu bearbeitete Auflage. Metzler, Stuttgart/Weimar 2005, ISBN 3-476-02056-8 (Stichwort: „Jugendsprache“).
Helmut Henne: Jugend und ihre Sprache. Darstellung, Materialien, Kritik. de Gruyter, Berlin/New York 1986. ISBN 3-11-010967-0 .
Theodor Lewandowski: Linguistisches Wörterbuch. 4., neu bearbeitete Aufl. Quelle & Meyer, Heidelberg 1985. ISBN 3-494-02050-7 . Artikel: Jugendsprache.
Eva Neuland: Jugendsprache in der Diskussion: Meinungen, Ergebnisse, Folgerungen. I: Rudolf Hoberg, Karin Eichhoff-Cyrus (Hrsg.): Die deutsche Sprache zur Jahrtausendwende. Sprachkultur eller Sprachverfall? Dudenverlag, Mannheim/ Leipzig/ Wien/ Zürich 2000, ISBN 3-411-70601-5 , S. 107–123.
Eva Neuland: Jugendsprache. Eine Einführung. A. Francke Verlag (UTB für Wissenschaft), Tübingen 2008, ISBN 978-3-8252-2397-7 ; 2. überarbeitete und erweiterte Auflage, 2018, ISBN 978-3-8252-4924-3 .