AllMusics retrospektiva granskning noterade att " Wonderworld fortsätter i Sweet Freedoms anda och försöker föra Uriah Heeps dragningskraft till en bredare nivå samtidigt som de behåller de storslagna varumärkeselementen (orgel-gitarrattacken, David Byrons operaskrik) som fick de märkte". Genom att jämföra det med bandets tidigare arbete, tillade recensenten Donald A. Guarisco att "Resultatet är ett album som är solidt men inte lika inspirerat som Look at Yourself eller Demons and Wizards . Hårdrockskvoten är lite starkare på det här albumet". Martin Popoff fann Wonderworld "konceptuellt tom" och "saknade den flytande instrumentella kemin som löst höll ihop sin föregångare", samtidigt som den innehöll två pärlor i låtarna "Suicidal Man" och "So Tired".